Nr 16 2012

Signerat

Äldrevården behöver fler läkare

Den senaste tidens medierapportering har visat på skriande brister i vården och omsorgen av äldre patienter i så kallade särskilda boenden. Förslag till olika lösningar har presenterats inför galgen. De förslag på lösningar som förekommit har många gånger varit i rätt riktning, men också varit otillräckliga. Vad som är fundamentalt för mer långsiktiga förbättringar inom […](0 kommentar)

Krönika

En verklig bonus

Strax före klockan 07.00, vid jourbytet, när nattens personal går hem och dagens utvilade precis kommit, larmar det »Omedelbart kejsarsnitt« på sökarna. Alla släpper vad de har för händerna och springer mot förlossningen. Detta är den mest akuta situation vi har på sjukhuset. De anländer en efter en till operationssalen och det är som att […](0 kommentar)

Kultur

Aneurysm – dramatik och patologisk estetik

Bukaortaaneurysm är fascinerande på många sätt, kanske också skrämmande. En sjukdom som kanske inte ger några symtom under lång tid, men där ruptur kan vara såväl debutsymtom som det dramatiska skeende som leder till patientens död. Utan ambition att ha gjort en systematisk litteratursökning finner jag att sjukdomen skildras i två relativt nyutkomna svenska böcker, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Utan register finns vi inte

Primärvården har i dag olika regionala ersättningssystem, vilket gör det svårt att veta vilken sjukvård som produceras på nationell nivå. Det är därför bra att Socialstyrelsen föreslår att även primärvården framöver kommer att rapportera dia­gnoskoder till Patientregistret (se Debatt, sidan 828). Ett problem är att landstingen har olika system som premierar diagnostik och/eller räknar ut […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Läkemedelsanvändningen hos äldre ska bli bättre

I Sverige finns i dag närmare 300 000 personer som är 65 år och äldre med stora behov av vård och/eller omsorg. Nya möjligheter att behandla sjukdomar gör att läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat avsevärt. Det kan leda till god hälsa och hög livskvalitet sent i livet. Men många drabbas av läkemedelsrelaterade problem, som kan orsaka […](0 kommentar)

Nya Rön

Kortare arbetstid för kirurger påverkade inte patienterna negativt

Under 2000-talet har det skett en minskning av arbetstiden i både Nordamerika och Europa. Framför allt har detta påverkat kirurgiska specialiteter genom en stor mängd akut- och jourtjänstgöring. Man har befarat sänkt kvalitet på den kirurgiska träningen för kirurger under utbildning, vilket kan leda till sämre resultat. Likaså kan en minskad kontinuitet i vården av […](0 kommentar)

Behandling med exemestan minskade bentätheten

Ett läkemedel som används för att förebygga bröstcancer hos postmenopausala kvinnor har visat sig påverka bentätheten. Preparatet går under namnet exemestan och hör till läkemedelsklassen aromatashämmare. Dessa sänker östrogenproduktionen, och just den effekten har gjort att det funnits misstankar om att behandling med preparatet kan medföra ökad risk för osteoporos. Studien presenteras i Lancet Oncology […](0 kommentar)

KBT effektiv mot kroniskt trötthetssyndrom hos unga

Kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome) är en omdebatterad diagnos som omfattar oförklarlig trötthet och ibland minnes- och smärtproblematik. Genesen är okänd, och prevalensen anges till 0,2–0,4 procent. I Lancet presenteras en studie i vilken man har behandlat unga med kroniskt trötthetssyndrom med KBT via Internet med god effekt. Studien har gjorts i Holland och omfattar […](0 kommentar)

Tbc hos migrantbarn visar oroande resistensmönster

En sammanställning av tio års material av patienter med tuberkulos (tbc) vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Huddinge visar att aktiv sjukdom generellt är ovanlig men att frekvensen alltjämt är hög bland utlandsfödda. Hälsoundersökning och smittspårning identifierar sjukdomen på ett tidigt stadium. Resistensmönstret väc­ker oro. Med ökad migration från länder med endemisk förekomst har […](0 kommentar)

Ny klass av läkemedel mot diabetes typ 2

I Lancet presenteras en studie kring ett diabetespreparat med en ny typ av verkningsmekanism. Grundprincipen är aktivering av en receptor på de insulinproducerande betacellerna. Till receptorn, som benämns free fatty acid receptor 1, FFAR1 (eller G-protein-coupled receptor 40), binder normalt fria fettsyror. Detta har visats resultera i insulinfrisättning, som är kraftigast om blodsockret är högt, […](0 kommentar)

Ekonomiskt bidrag till kvinnor minskade risken för HIV

En kontroversiell metod har prövats för att minska spridningen av HIV. Unga fattiga kvinnor i Malawi har givits ekonomiskt bidrag motsvarande 1–5 dollar per månad. Detta visade sig vara korrelerat med minskad risk att smittas med HIV. Studien, som finansierats av bl a Världsbanken, presenteras i Lancet. Bakgrunden till undersökningen är det faktum att Afrika söder […](0 kommentar)

Tema Ungdomshälsa

Ungdomsmedicinens verktyg stöttar i mötet med unga patienter

I Sverige finns en miljon ungdomar i åldern 11–20 år. En av dem är Maria, 15 år. Sedan hon som liten insjuknade i diabetes har hon varit din patient. I dag kommer hon en extra gång mellan de årliga kontrollerna tillsammans med mamma och lillasyster. Besöksorsak: »Trötthet, mag­ont, kräkningar«. 15 år … mamma med … […](0 kommentar)

Död och sjuklighet bland unga inger oro nationellt och globalt

Globalt har under de senaste decennierna etiologin till morbiditet och mortalitet bland ungdomar förändrats på ett påtagligt sätt. Tidigare var infektionssjukdomar den största orsaken till sjuklighet och död, medan det numera är sociala, beteendemässiga och miljöbetingade faktorer som ligger bakom merparten av ohälsoproblemen. Detta är principiellt mycket viktigt och innebär att vi har möjlighet att […](0 kommentar)

Att hjälpa unga att fatta svåra beslut

Debatten om etiska frågor har varit livlig i den svenska läkarkåren. Men den debatten handlar sällan om de etiska problem som ofta möter oss som arbetar med ungdomar. Vårdpersonal är väl medveten om svårigheterna vid rådgivning, men kunskapen om etisk analys som hjälpmedel saknas ofta. Klassiska etiska frågor handlar om omyndiga ungas rätt att vägra […](0 kommentar)

Biopsykosocialt bemötande bra för unga med kroniska tillstånd

Ungdomar med kroniska tillstånd eller funktionshinder är en ökande grupp patienter [1]. Kompetens i basalt icke-sjukdoms­specifikt omhändertagande vid kroniska sjukdomar och funktionsstörningar är ett centralt område inom ungdomsmedicinen och utgör ett viktigt komplement till sjukdomsspecifik kompetens. Det är en utmaning både för den unge att leva med ett kroniskt tillstånd och för läkaren att behandla […](0 kommentar)

Unga patienter på sjukhus kommer i kläm

Ungdomsmedicinsk Videnscenter (UMV) etablerades på Rigshospitalet i Köpenhamn år 2008 med syftet att skapa bättre förhållanden för unga personer med kroniska och allvarliga akuta sjukdomar. Rigshospitalets personal har under de tre gångna åren utbildats genom kurser i kommunikation med den unga patienten och om övervakning samt deltagit i ungdomsmedicinska konferenser. Ett nätverk av sjuksköterskor med […](0 kommentar)

Skolan kan skapa hälsa

Under ungdomsåren grundlägger individen flera förutsättningar för att nå god hälsa. Ungdomsåren innebär också ett experimenterande för att få erfarenhet av vuxenaktiviteter, ett experimenterande som är nödvändigt för att »bli vuxen«. Detta är ibland förenat med risktagande, och den unge möter många situationer som blir avgörande för huruvida ett gott hälsobeteende väljs eller om ett […](0 kommentar)

Alla unga har rätt till sexuell hälsa

»Alla ungdomar tänker jämt på sex, tänk på det!«(Jan Magnus de Maré, skolläkare i Göteborg) Sexualiteten är en stark drivkraft för de flesta människor och en viktig del i att bli vuxen. Under ungdomsåren har sexualiteten alldeles särskilt stor betydelse i identitetsutvecklingen och det sociala samspelet. Unga tränar olika roller och experimenterar för att hitta […](0 kommentar)

Ungas hälsa borde utmana och sporra

Ungdomsmedicin är en åldersbaserad specialitet, som omfattar levnadsåren 10–24 år. Någon strikt definition av åldersintervallet finns inte. Åldersbaserade specialiteter karakteriseras av individens biologiska ömtålighet och en kognitiv förändring som gör individen sårbar och i behov av specifikt stöd, oberoende av samtidig existerande sjukdom. I motsats till andra åldersbaserade specialiteter som neonatologi, geriatrik och pediatriken själv […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Skörhet bra begrepp för att hitta äldre med stort behov av vård och omsorg

De äldres behov av vård och omsorg har blivit alltmer uppmärksammat beroende på det ökande antalet äldre. Vikten av att hitta och identifiera dem som riskerar att bli högkonsumenter av sjukvård och omsorg lyfts ofta fram. Tidigare har begreppet multisjuk ofta använts för att beskriva den gruppen. Bland annat togs detta upp av Järbrink och […](0 kommentar)

Postumt av Barbara Starfield om ­primärvårdens betydelse

Barbara Starfield, en förgrundsgestalt inom allmänmedicinsk forskning, avled hastigt förra året, 79 år gammal. Hon fortsatte som vetenskaplig skribent in i det sista. I översikten [1] har hon sammanfattat de senaste årens rön om hur sjukvården bör organiseras för att vara kostnadseffektiv och bidra till god och jämlik folkhälsa. Här refereras en rad studier, från […](0 kommentar)

Vem är patientansvarig – behandlande läkare eller TLV?

I sitt svar angående att alla läkemedelsföretag inte är anslutna till Läkemedelsförsäkringen angav Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) genom Inger Erlandsson i LT 14–15/2012 (sidan 733) att en lösning kräver lagstiftning. Missförhållandet är emellertid inte bristen på lagstiftning, utan att TLV inte informerar patienten när ett ordinerat läkemedel byts ut mot ett annat, som inte är […](0 kommentar)

Oreflekterat lov av vårdvalet – vad säger sjukhusläkarna?

Får en allmänläkare i glesbygd fråga sina sjukhuskollegor om ni håller med ledarskribenten [1] som börjar: »Läkarförbundet ser utomordentligt positivt på regeringens satsning att utvidga vårdvalet.« Ledaren prisar utvecklingen mot så kallat fritt vårdval i specialistvården. Vad finns bakom det positiva kodordet »fri«? Varför problematiserar inte ledaren frågan om LOV (lagen om valfrihetssystem inom primärvården), […](0 kommentar)

LT debatt

»Överbelastning på akutmottagningen« – svensk definition behövs

Överbelastning inom vården och ökad tillströmning av patienter med akut vårdbehov är ett problem med allt större aktu­alitet. Överbeläggningar på vårdavdelningar är vanligt, och vårdplatsbrist ­förefaller vara den vanligaste orsaken [1]. Mellan åren 1999 och 2008 minskade antalet sängplatser på svenska sjukhus med 21 procent [2], vilket troligen är en alltför stor minskning. En konsekvens […](0 kommentar)

Gillberg borde ha fått rätt i Europadomstolen

Dagligen skriver svenska forskare i sin forskningspersonsinformation enligt etikprövningsnämndens anvisning om sekretess: »Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.« Mot bakgrund av den svenska kammarrättsdomen och Europadomstolens prövning vet vi att denna försäkran inte står för någon garanti om sekretess för forskningspersonerna. Forskare kan i […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema ungdomshälsa

Inledning Ungas hälsa borde utmana och sporra Kristina Berg Kelly Medicinsk kommentar Ungdomsmedicinens verktyg stöttar i mötet med unga patienter Margrethe Krabbe Klinik och vetenskap Död och sjuklighet bland unga inger oro nationellt och globalt Lars I Holmberg Att hjälpa unga att fatta svåra beslut Kristina Berg Kelly Biopsykosocialt bemötande bra för unga med kroniska […](0 kommentar)

Ökade hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper

För första gången presenterar Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut gemensamt statistik över hälsoutvecklingen i landet. Rapporten »Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2012« visar att dödligheten i de stora folksjukdomarna fortsätter att minska. Medellivslängden var 2010 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män. Samtliga analyserade dödsorsaker är vanligast bland dem med kortast utbildning och ovanligast […](0 kommentar)

»En tendentiös enkät«

Karl Obrant menar att frågorna i undersökningen är formulerade för att bara belysa negativa effekter av fusionen. Enligt honom kräver en balanserad bild även frågor som lyfter upp tänkbara positiva effekter. Han framhåller också att sjukhuset erbjöd Louise Bringselius hjälp med att utforma studien för att resultaten skulle kunna bli användbara. – Vi vet att […](0 kommentar)

Saco-förbund JO-anmäler Lars-Erik Holm för långa handläggningstider

Missnöjet med Socialstyrelsens långa handläggningstider av behörighetsärenden växer. Tidigare har JO fått ta emot en rad anmälningar från ST-läkare som fått vänta i många månader på sina specialistbevis, se LT 40/2011. De senaste månaderna har det kommit rapporter om att även utfärdandet av yrkeslegitimationer drar ut på tiden. För närvarande måste en läkare som gjort […](0 kommentar)

Aktuellt

Nu rivs murarna mellan journalsystemen

I slutet av februari i år fick landstingen veta att de har ännu kortare tid på sig än vad de hade trott. Senast den 30 september måste de ha anslutit sig till Nationell patientöversikt, NPÖ. Tidigare var det sagt att de hade tid på sig till den sista december. Förtydligandet kommer ytterst från SKL, Sveriges […](0 kommentar)

Journalinformation kan spärras av patienten

I NPÖ visas inte hela journalerna, utan ett urval av journalutdrag och andra uppgifter som kan vara relevanta – till exempel provsvar, diagnoser och läkemedelsförteckning. Exakt vilka uppgifter som lämnas eller visas bestäms av respektive vårdgivare, men det finns en rekommenderad miniminivå. Gemensam för alla är dock en så kallad uppmärksamhetssymbol, som signalerar om patienten […](0 kommentar)

»Slipper vänta på journalkopior«

Östen Jonsson är specialistläkare vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. I höstas tackade han ja till en förfrågan om han ville ansluta sig till NPÖ; han fick ett par timmars utbildning och en bunt papper i handen, och sedan var han i gång. I sitt vanliga arbete på barnkliniken har han inte haft […](0 kommentar)

Örebro först ut med NPÖ

Det första pilotförsöket i Sverige för NPÖ startade 2008, och var ett samarbete mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun. Då fick omkring 350 sjuksköterskor och arbetsterapeuter vid kommunala äldreboenden tillgång till journaluppgifter från landstinget. Pilotförsöket gick bra, och efter pausen på grund av Datainspektionens ingripande har man gått över till ett mer reguljärt införande. […](0 kommentar)

Aleris tar över drift av Bollnäs sjukhus

– Detta är något som vi i personalen väntat på länge. Äntligen får vi lite framförhållning och slipper känna oro över att tappa verksamhet. Avtalstiden på fem plus fyra år är en väldigt lång tidshorisont med vårt perspektiv, säger kardiologen Geir Falck, som arbetat vid Bollnäs sjukhus i tolv år. För tio år sedan koncentrerades […](0 kommentar)

Tvångsvård ska kunna sättas in i ett tidigare skede

Utredaren vill göra det möjligt att gå in med psykiatrisk tvångsvård något tidigare i en persons sjukdomsförlopp. Det ska räcka att personen har ett »påtagligt behov« av psykiatrisk vård till följd av allvarlig psykisk störning, i stället för som i dag ett »oundgängligt behov«. Påtagligt behov av vård innebär att det är sannolikt att patienten […](0 kommentar)

»Vår lagstiftning har blandat ihop vård och straff«

Utredningen föreslår att otillräknelighetsbegreppet återinförs i straffrätten. Det betyder att man skulle ansluta sig till den internationellt vedertagna modellen, där straff förutsätter ansvarsförmåga, men där den som bedöms ha sådan förmåga kan dömas till fängelse oavsett ett eventuellt vårdbehov. Enligt förslaget ska gärningsmän som bedöms som tillräkneliga men i behov av psykiatrisk tvångsvård kunna få […](0 kommentar)

»Vi måste ha en lägstanivå«

Läkarförbundets avtal med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och arbetsgivarorganisationen Pacta är vanligen fleråriga avtal som anger lägstanivå för löneutvecklingen för varje år. I årets förhandlingar har SKL drivit en helt annan linje. – SKL har konsekvent framhärdat med att vilja ha ett sifferlöst tillsvidareavtal, och vi vill inte ha det, säger Karin Rhenman. Enligt […](0 kommentar)

»Brist i journalsystem omöjliggör kontroll«

Det hela handlar om en funktion i det elektroniska journalsystemet som kallas »Alla läkaranteckningar LUL« (förkortningen står för Landstinget i Uppsala län). När en läkare öppnar denna funktion, visas de 20 senaste läkaranteckningarna från vård inom landstinget. Oavsett hur mycket läkaren har läst, visar loggen sedan att hen varit inne på samtliga 20 anteckningar. Detta […](0 kommentar)

Förlikning i mål om läkare som hoppade av nyanställning

Parterna har ingått en förlikning som innebär att de står för sina respektive advokatkostnader, samtidigt som arbetsgivaren, Achima Care, drar tillbaka skadeståndskravet på närmare 250 000 kronor för att läkaren i slutet av 2008 hoppade av en nyanställning på en vårdcentral i nordvästra Skåne. Läkaren menade att man kommit överens om att det från starten […](0 kommentar)

Föräldrarna anmäler barnsjukhuset

I sin anmälan till Socialstyrelsens avdelning för enskilda klagomål skriver föräldrarna att de, trots omfattande utredningar och rättegång, inte fått någon förklaring till att man vid obduktionen hittade stora mängder tiopental i flickans kropp. När domen efter rättegången mot narkosläkaren föll i oktober 2011 friades hon från misstankarna om dråp på den förtidigt födda flickan. […](0 kommentar)

Stor misstro bland läkarna mot sjukhusfusionen i Skåne

Organisationsforskaren Louise Bringselius, verksam vid Lunds universitet, har genomfört en enkät bland 663 läkare vid tolv kliniker på Skånes universitetssjukhus, och 355 läkare svarade. Även deras klinikchefer fick svara på frågorna, och det gjorde sju av tolv. Att en stor del av läkarkåren är starkt kritisk till sammanslagningen är väl känt och bekräftas i undersökningen. […](0 kommentar)

Intensivvårdssjuksköterskan kritisk till sjukhusledningen

Alla som var i tjänst på barnintensivvårdsavdelningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus den 20 september 2008, dagen då intensivvården avslutades och flickan avled, blev under våren och sommaren 2009 förhörda av polisen. Även den intensivvårdssjuksköterska som senare vittnade i rättegången ingick i gruppen. Hon hade, precis som de flesta andra som förhördes om flickans sista dag […](0 kommentar)

Gillberg förlorade i Europadomstolen

Europadomstolens högsta instans, stora kammaren, går på samma linje som underinstansen gjorde i en dom från 2010. Det innebär att man anser att hovrättsdomen för tjänstefel 2006 inte bröt mot vare sig Europakonventionens artikel om yttrandefrihet eller konventionens artikel om privatlivets helgd. De 17 domarna i stora kammaren var eniga i sitt domslut. Gillberg dömdes […](0 kommentar)

Rättelse

Rättelse

I Läkartidningen 2010;107(50):3200 publicerades under rubriken »Ny evidens för antidepressivas suicidförebyggande effekt« ett autoreferat av en studie publicerad i Acta Psychiatrica Scandinavica. Nyligen upptäckte författarna ett kodningsfel i databasen som använts, och efter korrigering blev resultatet inte tolkningsbart. Författarna har därför återtagit publikationen i Acta Psychiatrica Scandinavica, varför man även ska bortse från det i […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

För snävt om 25-OH-vitamin D

Håkan Melhus och Karl Michaëlsson gör en värdefull bedömning av kunskapsläget avseende D-vitaminbrist i LT 12/2012 (sidorna 604-5). Resonemanget blir dock väl tillspetsat. Det man sedan tidigare vet med säkerhet är att D-vitamin är betydelsefullt för skelettet, men även om de första studierna av andra samband med diabetes mellitus, depression, hjärt–kärlsjukdom, nedsatt immunförsvar och ökad […](0 kommentar)

Sverige behöver WHO och WHO behöver Sverige

Sedan WHO tillkom 1948 har världen förändrats radikalt. Det gäller både hälsoläget och hur den internationella arkitekturen ser ut vad beträffande globala hälsoaktörer. Den globala hälsan har förbättrats dramatiskt sedan 1948, men de fattigaste länderna och stora grupper fattiga i medelinkomstländer lever fortfarande med oacceptabelt höga barn- och mödradödlighetstal. Det finns fortfarande ett tydligt samband […](0 kommentar)

Även primärvården bör rapportera till Patientregistret

Patientregistret innehåller i dagsläget uppgifter om vårdtillfällen i sluten vård och läkarbesök i öppen specialiserad vård exklusive primärvård. Med undantag för primärvård har såväl offentliga som privata vårdgivare inom den öppna och den slutna vården lagstadgad skyldighet att rapportera uppgifter till Patientregistret. Primärvården svarar för cirka 17 procent av den totala nettokostnaden för hälso- och […](0 kommentar)