Nr 17 2012

Signerat

Socialstyrelsen skjuter sig i foten – två gånger

Åldersdiskriminering kan definieras som negativ särbehandling på grund av ålder. Den här typen av diskriminering har varit i fokus för en livlig diskussion de senaste åren. År 2010 presenterades betänkandet »Ett utökat skydd mot åldersdiskriminering« (SOU 2010:60). Utredningens slutsats är att ålder bör få samma grundskydd som övriga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen, till exempel kön, etnisk […](0 kommentar)

Kultur

Skickliga, nyktra »matroner« i världens äldsta kvinnoyrke

Så står det i barnmorskans första reglemente år 1711. Ingen fick idka yrket som inte var examinerad och svurit ed. Yrket räknades då som ett hantverksskrå. 2011 firade barnmorskorna 300-årsjubileum. Men yrket har längre anor än så. I själva verket är det världens äldsta kvinnoyrke, för i mycket få kulturer föder kvinnan ensam. Som traditionell […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Tvivelaktigt twittrande från polisen

Sanningen är att det finns en stor frustration bland många av oss som jobbar som poliser att vår verksamhet är så sluten. Det menade Peter Ågren, ingripandechef på Södermalm i Stockholm, i en intervju i Svenska Dagbladet (30/3) apropå att polisen för tillfället satsar stort på sociala medier. Jag följer själv några poliser på Twitter. […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Mer fokus på hyponatremi – ett negligerat kliniskt problem

Betydelsen av hyponatremi för den enskilde patientens välbefinnande och framtida prognos är underskattad. Många patienter undgår således en aktiv klinisk värdering. Dia­gnostik av underliggande sjukdom och orsak utreds därför inte, varför adekvat behandling inte ges. Internationella undersökningar har visat att även erfarna kollegor ofta gör felbedömningar, som resulterar i fel behandling och ökad mortalitet [1, […](0 kommentar)

Nya Rön

Starka data för melanompreparat

I New England Journal of Medicine presenteras en amerikansk studie där ett preparat visat sig förlänga överlevnaden i malignt melanom. Substansen går under namnet vemurafenib och blockerar ett enzym av typen tyrosinkinas. Vemurafenib har i den aktuella fas 2-studien prövats på 132 patienter med avancerat (stadium IV) malignt melanom, vilket innebär att tumören metastaserat, något […](0 kommentar)

Gen som ökar strokerisken identifierad

Ärftlighet spelar en roll för risken att utveckla stroke, men genetiken bakom detta är långt ifrån klarlagd. I Nature Genetics presenteras en studie från forskare i Storbritannien kring genetiska riskfaktorer för ischemisk stroke. Man har tittat på tre kohorter. I den förs­ta hade man tillgång till en komplett genetisk analys för 3 548 strokedrabbade och 5 972 […](0 kommentar)

E-vitamin aktiverar osteoklasten

E-vitamin aktiverar den bennedbrytande osteoklasten, vilket betyder att tillskott av det fettlösliga vitaminet skulle kunna innebära ökad risk för osteoporos, enligt en japansk studie i Nature Medicine. Att D-vitamin spelar en viktig roll för skelettet är välkänt, där­emot är E-vitaminets effekt på skelettet inte lika känd trots att tillskott av E-vitamin är mycket vanligt. Bland […](0 kommentar)

Järntillskott bör ges till alla nyfödda med marginellt låg födelsevikt

Barn med marginellt låg födelsevikt (2 000–2 500g) har ökad risk för järnbrist redan vid 6 månaders ålder. Tidig intervention med järntillskott i dosen 1–2 mg/kg per dygn från 6 veckors till 6 månaders ålder skyddar effektivt mot järnbrist och järnbrist­anemi. Dessutom minskas risken för senare beteendeproblem. Järnbrist är det vanligaste bristtillståndet när det gäller mikronutrienter, och […](0 kommentar)

Fler epilepsipatienter bör ges möjlighet till operation

Fler patienter med svårbehandlad epilepsi bör ges möjlighet till operation. Dessutom bör operation göras betydligt tidigare i sjukdomsförloppet än vad som sker i dag. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i JAMA. Studien bygger på 38 patienter (18 män och 20 kvinnor, samtliga minst 12 år gamla) med svårbehandlad epilepsi som utgick […](0 kommentar)

Få recidiv av bröstcancer efter sentinel node-biopsi

Stadieindelning vid bröstcancer genom sentinel node-biopsi introducerades i början av 1990-talet och har snabbt ersatt traditionell axillutrymning. Då majoriteten av patienterna inte har några axillmetastaser besparas många kvinnor större kirurgi. Den största fördelen med metoden är att både förekomsten och svårighetsgraden av armmorbiditet är lägre än vid axillutrymning [Acta Radiol. 2007;48 (5):488-95]. Majoriteten av de […](0 kommentar)

Vanligt att opiater förskrivs till krigsveteraner med PTSD

I en amerikansk studie har man tittat på förskrivningen av opiater till krigsveteraner. Författarna har utgått från 141 029 amerikanska krigsveteraner från Irak och Afghanistan som ingått i hälsoprogrammet Veterans Affairs. Samtliga hade under perioden 2005– 2010 fått en smärtdiagnos (cancerrelaterad smärta inkluderades). Antalet som förskrevs opiater inom ett år efter smärtdiagnosen var 15 676. Det var […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Över­levnaden vid maligna gliom har ökat senaste tio åren

Högmaligna gliom, WHO grad III–IV [1], drabbar ca 400 personer årligen i Sverige. Vid glioblastom (WHO grad IV), som utgör ca 75 procent av alla gliom, och anaplastiska astrocytom (WHO grad III) är medianöverlevnaden 1 respektive 2–3 år [1, 2]. Dessa tillhör de mest elakartade tumörerna och är därmed en av de största utmaningarna inom […](0 kommentar)

Bakteriers samspel kan vara en nyckel till framtidens antibiotika

Bakterier har visat sig vara mer avancerade än man tidigare trott. De kan skapa små komplicerade samhällen av bakterier som har olika funktioner, och samarbetet sker genom att de kommunicerar med varandra. Nu finns det förhoppningar om att detta kan användas i framtida behandling av bakteriella infektioner. Ledprotesoperation och risker Ledproteskirurgins utveckling har gett många […](0 kommentar)

Riktlinjer för prehospital vård vid svår skallskada följs inte

Traumatisk skallskada är den ledande orsaken till dödsfall i världen; i de nordiska länderna är dödligheten till följd av skallskador drygt 30 personer per 100 000 invånare varje år [1]. Fram till mitten av 1990-talet minskade antalet dödsfall efter trauma, främst beroende på förebyggande åtgärder (ökad bilbältesanvändning samt säkrare bilar och vägar) [1]. Det är dock […](0 kommentar)

Karotisruptursyndrom

Två patienter med cancer i huvud–halsområdet som drabbats av akut blödning från arteria carotis kärlområde efter genomgången strålbehandling genomgick framgångsrikt endovaskulär behandling vid Universitetssjukhuset i Linköping mellan december 2010 och januari 2011. Denna typ av blödning kallas på engelska carotid blowout syndrom (CBS) och kan på svenska kallas karotisruptursyndrom [1, 2]. Fall 1. En 50-årig […](0 kommentar)

Hyponatremi

Hyponatremi, definierat som natrium i plasma (P-Na) (0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Satsningen ska i grunden förändra ett gammalt vård- och omsorgssystem

Rickard Ljung skriver i LT 14–15/2012 (sidan 732) att det i regeringens satsning på de mest sjuka äldre är orimligt att satsa 325 miljoner kronor i prestationsersättning på ett övergripande mått som »undvikbar slutenvård«. Vi vill understryka att satsningen handlar om mycket mer än att nå en tioprocentig sänkning i undvikbar slutenvård. De tio procenten […](0 kommentar)

Hörapparat ersätter hörselvård

Tre exempel på hörselskador – ledningshinder, sensorisk skada och neural påverkan – visar att en hörapparat inte alltid är det viktigaste. Vid ledningshinder ligger defekten oftast i mellanörat, och då kan en operation vara det optimala. Vid en skada i snäckan ger en hårcellsdefekt minskad känslighet för ljud. Där kan en hörapparat vara till hjälp […](0 kommentar)

Ompröva beslutet att inte längre engagera SPUR-samordnarna

Sedan drygt ett år tillbaka råder en nyordning för SPUR. Vi i nätverket ÖSTUS (Övergripande ST-studierektorer på universitetssjukhus) har förhållit oss avvaktande till de aviserade förändringarna, då flera av dem förefaller ha positiv potential. Vi har dock blivit alltmer bekymrade över den process som kulminerat nu under vintern och ser att ett av våra viktigaste […](0 kommentar)

Förbundet har drivit frågan i många år

Svar på Bengt Järhults debattartikel »Oreflekterat lov av vårdvalet – vad säger sjukhusläkarna?«, LT 16/2012 (sidan 828). Sjukhusläkarna har sedan lång tid drivit uppfattningen att vårdvalet i den öppna specialistvården måste utvecklas. Att Läkarförbundet ska verka för att läkare ska kunna dela sin tid mellan landstingsanställning och att arbeta som specialist i den privata öppna […](0 kommentar)

Svensk psykiatri behöver språkvård

Plötsligt har begreppet »psykisk ohälsa« invaderat svenska språket. Det är ett dimmigt begrepp som tycks inbegripa alla känslor som inte är angenäma: Missnöje med livssituationen, vantrivsel, stress, ensamhet, ovanor, medmänskliga konflikter och, någonstans i periferin, psykiska sjukdomar. Är begreppet ett sätt att medikalisera alla mänskliga tillkortakommanden? Eller att avmedikalisera psykiska sjukdomar? Socialstyrelsen älskar begreppet. Varifrån […](0 kommentar)

Tidig bro mellan preklinisk forskning och klinik

De senaste decennierna har andelen forskande läkare särskilt inom prekliniska områden minskat [1, 2]. Närmare 8 av 10 forskarutbildade läkare är i dag 45 år eller äldre [2], och omfattande pensionsavgångar av kliniska professorer och lektorer de kommande åren urholkar forskarkompetensen ytterligare [1, 2]. En undersökning bland läkarstudenter i Göteborg visar att tidsbrist och ekonomi är […](0 kommentar)

LT debatt

Alkohol i standardglas stör patientmötet

Socialstyrelsens riktlinjer för levnadsvanor [1] är väsentligen ett redskap för landstingen att leda och styra verksamheten. Inriktningen är att ett och samma sätt ska tillämpas på alla patienter: standardiserad utfrågning, mekanisk registrering, rådgivning och programmatisk uppföljning av s k indikatorer [2]. Inom området riskbruk av alkohol är det särskilt tydligt att Socialstyrelsens riktlinjer om levnadsvanor […](0 kommentar)

Vem kan man lita på?

Det har gjorts ett stort antal epidemiologiska studier och flera metaanalyser som mer eller mind­re tydligt, men ganska samstämmigt, talat för att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha en skyddande effekt mot såväl hjärt–kärlsjukdom som diabetes jämfört med nykterhet [1-3]. Dessa studier har dock kritiserats för systematiska fel. Framför allt för att man inte tagit hänsyn […](0 kommentar)

Aktuellt

»Utbildningsläkare lyft för Munkfors«

Sedan september 2010 bemannas vårdcentralen i bruksorten Munkfors med hjälp av utlandsutbildade läkare. Nyutexaminerade läkare från läkarutbildningar i EU-länder och med mycket begränsad klinisk erfarenhet slussas in i svensk vård via ett drygt halvårs »mini-AT«, utifrån en modell utvecklad i Östergötland (se ruta). De ska nå samma mål som en AT-läkare gör vid sin placering […](0 kommentar)

Skäggetorp var först

– Jag har 35 bilder på väggen av alla utbildningsläkare vi har lärt upp, säger projektledaren Göran Sommansson, distriktsläkare och en av de tio lärarna i lärarlaget i Skäggetorp. En djup kris för vårdcentralen i ett socialt belastat område blev upprinnelsen till projektet. Utifrån en amerikansk modell inrättades vid Skäggetorp ett halvårslångt utbildningsprogram för läkare […](0 kommentar)

Skapa regionföreningar!

Ett av uppdragen för den pågående organisationsutredningen inom Läkarförbundet har varit att skapa en mer ändamålsenlig organisation i takt med att huvudmannastrukturen i allt mindre grad motsvarar de gamla länsgränserna. Ett alternativ som redan finns i dag är att gå samman och bilda en ny lokalförening som speglar huvudmannen geografiskt. De fyra läkarföreningarna i Skåne […](0 kommentar)

Fokus på bemanning och arbetsmiljö

Distriktsläkarföreningen beslöt vid sitt fullmäktigemöte förra veckan att tillsätta en »enkel men informationsrik« arbetsmiljöenkät, som ska gå ut till alla medlemmar. Fokus föreslogs av motionären, DLF Stockholm, ligga på om man som distriktsläkare arbetar heltid/deltid, skäl till deltid och vid vilken ålder man avser gå i pension. Detta har inte blivit tillräckligt belyst tidigare. Vid […](0 kommentar)

Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än män på samma befattning

Kvinnliga läkare har haft en bättre löneutveckling än männen, enligt den senaste lönestatistiken. Men löneskillnaderna mellan könen består. Även mellan män och kvinnor på samma befattning. – Vi vet att det finns osakliga löneskillnader. Det har vi plågats av i många år. Det har med könsmaktsordningen att göra, det är multifaktoriellt och har till exempel […](0 kommentar)

Thomas Zilling har fått tjänst i Danmark

– Jag ska dels ansvara för esofaguscancerkirurgin i Aarhus, dels driva deras forskning och även vara engagerad i undervisningen. Och jag är jätteglad och ser verkligen fram emot det. Är det något slags chefstjänst?– Det är det. På måndag (23 april) ska vi skriva på alla papper. Men tanken är att det är ett lektorat, […](0 kommentar)

Akutsjukvård föreslås bli basspecialitet

För urologer, kliniska fysiologer, handkirurger, kärlkirurger och representanter för många andra specialiteter som i dag är grenspecialiteter är det ett efterlängtat besked att Socialstyrelsen vill möblera om rejält i specialitetsindelningen och låta fler specialiteter bli basspecialiteter. – Jag är oerhört glad. Vi har kämpat för det här ända sedan förslaget till nuvarande specialitetsindelning kom. Det […](0 kommentar)

Narkosläkaren frågades ut av KU

Det är konstitutionsutskottets (KU) ordförande Peter Eriksson som anmält den dåvarande forskningsministern Tobias Krantz (se LT nr 3/2011). Saken gäller vem som egentligen fattade beslutet att narkosläkaren, strax efter att det första åtalet väckts i februari 2010, inte längre var välkommen som ledamot i den regionala etikprövningsnämnden. – Det tycks vara så att Tobias Krantz […](0 kommentar)

Humor och driv viktigast när läkare ska anställas

Det är pedagogen Ola Lindberg som i avhandlingen »Let me through, I’m a doctor!«, visar att den rena yrkeskompetensen väger lättare än mer personliga egenskaper som humor, driv och lyhördhet när läkare ska rekryteras till sjukhusen. Inte minst gäller detta de första åren ute i yrkeslivet. – När rekryterare väljer bland kandidaterna har den medicinska […](0 kommentar)

IT-relaterade problem bakom ett 100-tal lex Maria-fall varje år

Under Vitaliskonferensen i Göteborg, mässan för IT inom vård och omsorg, den här veckan presenterar konsultföretaget Transcendent Group en kartläggning av alla lex Maria-anmälningar under 2010. Ett 100-tal av totalt 2 051 ärenden var tydligt IT-relaterade, förklarar Martin Malm. I cirka 30 procent av fallen medförde incidenterna allvarlig skada eller sjukdom. – Vi har gått […](0 kommentar)

Västerbotten jagar tidstjuvar

Studier som gjorts visar att bara en tredjedel av läkares arbetsdag ägnas åt att träffa patienter. Resten går åt till patientrelaterad administration, som journalföring och remisser, samt övrig administration. Den här utvecklingen hoppas man kunna vända i Västerbotten. Landstinget genomför för närvarande ett omfattande besparingsprojekt för att få ekonomin i balans, och ett av delprojekten […](0 kommentar)

Recension

Medicinsk föregångare fascinerar ännu

För dem som intresserat sig för Carl von Linné och hans lärjungar klingar namnet Abraham Bäck välbekant. Men vem var han egentligen? Om detta kan man läsa i en nyutkommen bok av Thomas Ihre: »Abraham Bäck. Mannen som reformerade den svenska sjukvården«. Bokens författare, Thomas Ihre, är välkänd kirurg och tidigare ordförande i såväl Sveriges […](0 kommentar)

Endast på webben

»Viktigt upprätthålla allmänhetens förtroende«

När narkosläkaren åtalats i februari 2010 hörde expeditions- och rättschefen på Utbildningsdepartementet av sig till henne per telefon för att meddela att hon inte längre skulle delta i den regionala etikprövningsnämndens sammanträden. Det berättade hon i den intervju med henne som Läkartidningen publicerade strax före jul, se nr 51–51/2011. I januari i år KU-anmäldes dåvarande […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Influensa – önskad eller oönskad dödsorsak?

Är detta verkligen ett misslyckande för vården? Kan det i stället finnas anledning att gratulera gamlingarna som fick gå bort efter bara några veckors sjukdom? Hade kanske den så kallade brytpunkten, då kurativ vård ska övergå i palliativ (lindrande) vård, redan inträffat? Var det kanske det mest humana att låta dem dö av influensa? Min […](0 kommentar)