Nr 20 2012

Signerat

Hundra år med skyddsombud

År 1912 infördes en bestämmelse i den dåvarande arbetarskydds­lagen som gav arbetstagarna rätt att utse ombud i syfte att förebygga olyckor. Detta var början till dagens skyddsombud. I slutet av 1970-talet fick skyddsombuden större rättigheter och möjlighet att vara med redan vid beslut och planering. Det är välkänt att skyddsombud har rätt att stoppa arbetet […](0 kommentar)

Kultur

Smärtan och medvetandet gäckar filosofer och forskare

I sin bok om smärtans historia beskriver den franska medicinhistorikern Roselyne Rey neurovetenskapens första stapplande steg i Alexandria, med läkarna Herophilos (330–260 f Kr) och Erasistratos (304–245 f Kr) i spetsen [1]. Grunden för deras kunskaper var humandissektionen – och ibland till och med vivisektionen – av dömda brottslingar. Herophilos beskrev bland annat hjärnans fyra […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Samtal om livets slut

Under rubriken »Att bli läkare« finns i New England Journal of Medicine från 3 maj (2012; 366:1655-7) en intressant artikel som behandlar samtal om livets slut (»end-of-life conversation«). Kliniskt verksamma läkare i många discipliner och med olika erfarenhet har sådana samtal ganska ofta men få av oss har fått någon utbildning i denna för läkargärningen […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Problemet med äldres läkemedel måste tas på allvar

Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för många att leva ett långt och gott liv trots kroniska sjukdomar. Den växande arsenalen av potenta läkemedel har bidragit till detta. Följaktligen har också läkemedelsbehandlingen hos äldre personer ökat kontinuerligt. Antalet läkemedel per person ökar med stigande ålder under hela livet. Dagens äldre har fler läkemedel per […](0 kommentar)

Nya Rön

Opioidreceptorers struktur kartlagd

I Nature presenteras två studier där två opioidreceptorers struktur har kartlagts. Det rör sig om opioidreceptorerna kappa och my. Opioidreceptorn är en s k G-proteinkopplad receptor, och dess struktur har visat sig vara svår att analysera med traditionell röntgenkristallografi. I Nature News rapporteras att de nu aktuella rönen har möjliggjorts av ett tekniskt framsteg som gjordes […](0 kommentar)

Centraliserad pankreascancerkirurgi minskar sjukhusbunden mortalitet

Kurativt syftande resektion av tumör i pankreashuvudet eller papillregionen sker vanligen genom pankreatikoduodenektomi och anläggning av gastroenteroanastomos, pankreatikojejunostomi och koledokojejunostomi. Ingreppet är kirurgiskt komplext och historiskt sett förknippat med en betydande morbiditet och även en icke försumbar 30- dagarsmortalitet. Under åren har man förbättrat resultaten genom att angripa en rad faktorer; utvecklingen av avancerad postoperativ […](0 kommentar)

Snabbtest för gen vägleder i proppförebyggande behandling

Ett antal uppmärksammade studier har publicerats inom fältet individanpassad medicin, dvs att behandlingar kan skräddarsys efter en individs egenskaper. Exempelvis kan blodtrycksbehandling väljas utifrån en patientens genetiska uppsättning. Men trots att mycket spännande forskning har presenterats har vi ännu inte sett så mycket av kliniska implikationer inom fältet. I Lancet presenteras nu en studie i […](0 kommentar)

Bättre överlevnad vid trauma med helikoptertransport

I JAMA presenteras en av de största undersökningar som gjorts kring hur traumapatienter bör transporteras. Resultaten kan sammanfattas med att helikoptertransport var förknippad med minskad risk att avlida till följd av skadan jämfört med transport med ambulans. Studien bygger på amerikanska data från 2007–2009 och omfattar 223 475 patienter med svårt trauma (minst 15 poäng på […](0 kommentar)

Regenerativ medicin – forskningen ännu i sin linda

I Nature presenteras två studier inom området regenerativ medicin. I princip bygger forskningen på att man på konstgjord väg återskapar olika typer av celler, vävnader eller till och med hela organ, t ex kardiomyocyter som dött eller skadats vid hjärtinfarkt eller hud som förstörts vid brännskada. Utgångspunkten för de celler som tillförs varierar: ibland använder man […](0 kommentar)

Vaccination mot influensa A/H1N1 2009 under graviditet ökade inte risken för fetal död

Graviditet är en riskfaktor för komplikationer till följd av influensa. Under såväl tidigare pandemier som 2009 års influensa A/H1N1-pan­­­demi noterades ökad risk för mortalitet bland gravida kvinnor. H1N1-infektion under graviditet var dessutom förbunden med ökad risk för dödfödsel, för­tidig födsel och låg födelsevikt. Det adjuvanta vaccin man använde i Sverige, Pandemrix, var också det vanligast […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Olämpliga läkemedel till äldre ordineras främst i primärvården

Socialstyrelsens rapport »Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre« [1] presenterar såväl generella som specifika läkemedelsindikatorer. Informationen ska vara ett stöd vid förskrivning av läkemedel och vid läkemedelsgenomgångar. Bland de specifika läkemedelsindikatorerna i rapporten finns en förteckning över »Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger«. Pensionärsorganisationerna PRO och SPF genomför tillsammans med Apoteket Farmaci […](0 kommentar)

Multisjuka äldre med upprepade vård­tillfällen bör läggas in direkt

Den äldre delen av befolkningen ökar för varje år i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån (december 2010) är 8,5 procent av Sveriges befolkning, dvs ca 800 000 personer, över 75 år. De äldre är i dag friskare än förr, men med en ökad andel äldre ökar antalet med kroniska invärtesmedicinska sjukdomar, dvs multisjukligheten ökar. Vårdbehovet är komplext, […](0 kommentar)

Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna

Oönskade läkemedelseffekter, brister och fel vid förskrivningen, felmedicinering, bristande följsamhet till ordinerad behandling och läkemedelsbiverkningar genererar mycket lidande och stora kostnader. I en studie beräknades kostnaderna i USA för problem med läkemedelsanvändning i öppen vård under år 2000 till över 177 miljarder dollar [1]. Det är inte direkt överförbart till svenska förhållanden på grund av […](0 kommentar)

Patientsäkerhet svårt att uppnå, svårt att värdera

Betydelsen av patientsäkerhet uppmärksammas alltmer såväl i Sverige som internationellt. Under 1990-talet publicerades flera studier som visade på vidden av problemet med vårdskador, men det var egentligen först på 2000-talet som forskning och mer strukturerat utvecklingsarbete med fokus på patientsäkerhet tog fart. Rapporten »To err is human – build­ing a safer health system« [1] var […](0 kommentar)

Aktuellt

Yngre klagar oftare på vården

Klagomålen som handlar om patienter födda på 1960-talet eller senare är cirka 10 procent fler än de som rör 50-talister och äldre. Det speglar inte sjukligheten i olika åldrar, enligt Socialstyrelsen, som pekar på att antalet slutenvårdstillfällen ökar kraftigt efter 60 års ålder. Socialstyrelsen menar att det i stället kan bero på att de yngre […](0 kommentar)

»Olyckan i Harrisburg blev en vattendelare«

Sveriges första professur i patientsäkerhet är placerad vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, men det är inget som bekymrar Richard Cook. Han är van att röra sig mellan disciplinerna. – Min karriär har varit väldigt ovanlig, säger han. Jag har ofta kommit att göra något annat än vad jag utbildat mig till. Således utbildade han sig […](0 kommentar)

Emma Spak föreslås bli ny ledamot i CS

Tidigare i vår valdes Emma Spak till ny ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf (se LT nr 12/2012). Hon efterträdde Lena Ekelius, som nu också lämnar CS. Både förbundsordföranden Marie Wedin och andre vice ordföranden Ove Andersson, föreslås alltså väljas om på två år. Heidi Stensmyren, förs­te vice ordförande, är inte uppe till omval […](0 kommentar)

Taxitransport av vårdpersonal – nya riktlinjer väcker protester i Västerbotten

– Det är oacceptabelt utifrån både vårdkvalitets- och arbetsmiljöperspektiv. Tillsammans med Vårdförbundet har vi nu begärt tvisteförehandling med landstinget om förändringen, säger Nino Bracin, ordförande i Västerbottens läns läkareförening. Enligt vårdfacken har arbetsgivaren brutit mot gällande samverksavtal genom att besluta om nya riktlinjer utan att ha diskuterat saken med facken. Frågan om skadestånd kommer därför […](0 kommentar)

Fler äldre får många läkemedel

Bland personer som är över 80 år och bor i särskilt boende är det nu 25 procent som har tio läkemedel eller fler. För ett år sedan var siffran 23 procent. Även andelen som får tre eller fler psykofarmaka samtidigt har ökat, från 14 till 16 procent. Det visar Äldreguiden för 2012 från Socialstyrelsen. – […](0 kommentar)

Tydligare ansvar för läkemedelsgenomgångar välkomnas

Som ett led i att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre vill Socialstyrelsen införa krav på att läkemedelsgenomgångar ska erbjudas äldre patienter som har minst fem läkemedel. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas om det finns problem som misstänks vara läkemedelsrelaterade och som kvarstår efter den första läkemedelsgenomgången (se LT 35/2011). Förslaget är nu ute på en andra […](0 kommentar)

Recension

Skräddarsydd kunskap för svenska pediatriker

Det är med glädje vi välkomnar en ny svensk lärobok i pediatrik, Ped. Målgruppen är i första hand läkarstudenter, men som ny ST-läkare i pediatrik ger boken en god grund för vidare kunskapsinhämtning. Även andra läkare som i sin dagliga gärning arbetar med barn och ungdomar kan ha god nytta av boken. Boken omfattar 36 […](0 kommentar)

Sexualitetsstudier

Sexualitet är ett ämne som får ökande uppmärksamhet i den offentliga debatten. Frågan berör, inte bara på ett personligt plan utan också ur ett politiskt och kulturellt perspektiv. I denna bok presenterar och diskuterar tolv lärare/forskare vid masterprogrammet i sexologi vid Malmö högskola olika frågeställningar som är aktuella inom det sexologiska området. Boken vänder sig […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Dags att se riskerna med traditionell kinesisk medicin

Behandling av sjukdomar med mediciner baserade på växter eller derivat av växter (beredningsformer som infusion och tinktur) har en historia på flera tusen år. Betydelsen av medicinalväxter inom skolmedicinsk behandling av sjukdomar har gradvis minskat sedan början av 1900-talet. Kemiska och biologiska ämnen som förekommer i naturen syntetiseras numera ofta av läkemedelsindustrin för att lättare […](0 kommentar)

Debatt och brev

Utmaningen ligger i att enas om det som är viktigast för den blivande läkaren

Modern läkarutbildning är en kontinuerlig process, från den grundläggande utbildningen till legitimation, via specialiseringsutbildningen och fortbildningen under hela den yrkesverksamma ­perioden. Varje steg i denna utbildningsprocess har sin speciella roll, förutsättningar, möjligheter och ansvar, och bör planeras samlat för att på bästa sätt bidra till den kompetens som de professionella yrkesrollerna kräver. Grundutbildningens uppdrag är […](0 kommentar)

Snabba åtgärder vid makrohematuri både angelägna och möjliga

Den diagnostiska fördröjningen är ofta betydande vid blåscancer, även jämfört med and­ra tumörformer. Trots att man i det nationella blåscancerregistret länge sett långa väntetider har tiden till dia­gnos inte minskat. Snabba åtgärder är angelägna och även möjliga utifrån dagens evidensbaserade kunskapsnivå. Hematuri kan delas in efter njurmedicinska och urologiska orsaker, men också i mikroskopisk och […](0 kommentar)

Ekonomiska incitament ger risk för datamanipulation

Bågenholm och Rom svarar inte på frågan varför man använder prestationsersättning där det absolut inte lämpar sig. »Undvikbar slutenvård« ska medvetandegöra primärvårdens roll i vårdkedjan. En väl fungerande primärvård påverkar vilka tillstånd och sjukdomar som kräver slutenvård. Att straffa de patienter som lider av dessa åkommor och som kanske inte får optimal hjälp i primärvården […](0 kommentar)

Läkarförbundet glömmer omsorgerna om personer med funktionshinder

I LT 16/2012 (sidan 791) skriver förbundets ordförande att det bör inrättas en särskild »kommunöverläkare« för vårdansvaret för äldre i särskilt boende och i hemsjukvården. Förra ordförande skrev precis likadant i en ledare i LT 45/2010 (sidan 2771). Varken då eller nu nämner man något om den förödande bristen på läkare inom omsorgerna om funktionshindrade. […](0 kommentar)

De svårast funktionshindrade bör ha lättare att nå läkare

Karl Grunewald har rätt. Det finns stora problem med läkarbemanningen inom omsorgen av livslångt funktionshindrade. De svårast funktionshindrade bör ha en mycket bättre och mer framkomlig väg till läkare. Min ledare, som Karl Grunewald refererar till, fokuserade helt på äldrevården och berörde inte alls bristen på läkare inom omsorgerna om funktionshindrade. Jag tog heller inte […](0 kommentar)

Liberalare förskrivning av centralstimulerande medel vid ­ADHD-diagnos oroar

Under lång tid har jag varit bekymrad över det jag anser vara ett överdiagnosticerande av ADHD på oroliga och koncentrationsstörda skolbarn. Ofta verkar man inte ha tagit alternativa förklaringar i beaktande. Om ett barn är oroligt under lektionerna kan det ha många orsaker, till exempel att bråk i hemmet gör att barnet inte kan eller […](0 kommentar)

Notiser

Läkemedelsprövningar fortsätter minska

Under 2011 startades 135 kliniska läkemedelsprövningar i Sverige, visar LIF:s FOU-enkät 2011. Det är något färre än året före och pekar mot att den nedåtgående trenden fortsätter. 2004 startades nästan dubbelt så många prövningar, 262 stycken. Också antalet inkluderade patienter i läkemedelsprövningar har minskat kraftigt, från 8 207 under 2004 till 3 222 under 2011. LIF […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Patient smittad med hepatit vid röntgenunder­sökning

En man i 70-årsåldern kom till Skånes universitetssjukhus i Malmö med akuta buksmärtor, och dagen därpå gjordes en datortomografi av buken med intravenös kontrast. Patienten före honom var en man med känd hepatit C-smitta; han hade fått en datortomografi över aorta, även den med intravenös kontrast. Två månader senare sökte 70-åringen hjälp på en infektionsklinik. […](0 kommentar)