Nr 29 2012

Signerat

Reserapport från Almedalen

Att »Almedala« är roligt men ansträngande. Under veckan uttöms gradvis hjärnan medan kroppen fylls på. Till slut liknar man ett bord. Platt upptill men med stadiga ben. För min del har tolv debatter under fyra dagar inneburit 4,5 timmars stående per dag. Stående på samma fläck med öronen öppna och huvudet på skaft. Ingen mat, […](0 kommentar)

Kultur

Jojo-bantning en del av naturen

Under 1990-talet diskuterades intensivt om det var farligt för hälsan att kroppsvikten växlade. Varje ögonblick sysslar ungefär 50 procent av Sveriges kvinnor med någon form av bantning, och uppenbarligen lyckas de inte särskilt väl eftersom detta försiggår oavbrutet år ut och år in. Men frågan om bantningens potentiella farlighet väckte nytt intresse när flera seriösa […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Läkare behövs inom medicinsk basvetenskap

Basvetenskapliga metoder och upptäckter i samspel med klinisk forskning har haft avgörande betydelse för den medicinska utvecklingen under de senaste 100 åren. I detta har forskningsorienterade läkare spelat en oumbärlig roll. Trots att dagens forskning kräver multidisciplinaritet är läkares medverkan i de flesta medicinska forskningssammanhang omistlig. Detta inte minst därför att en läkarutbildning med tidig […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Dopning är allvarligt fusk – och tävlingsidrottens ödesfråga

Droger av olika slag har länge använts av mänskligheten i prestationsförhöjande syfte, framför allt för krigiska prestationer men också idrottsliga. Det gäller även droger som i dag betraktas som dopningsmedel. Ett känt exempel är den stimulerande substans som kineserna utvann ur torkade delar av ­efedraväxten, »Ma Huang«, redan för mer än 5 000 år sedan. Den […](0 kommentar)

Efter Utøya … svensk katastrofberedskap behöver skärpas

Det är snart ett år sedan de förödande terrorattentaten i Norge den 22 juli 2011. Bombdådet mot rege­ringsbyggnaden i Oslo och den efterföljande massakern ute på Utøya var i många hänseenden en katastrof, inte bara i ordets vanligaste mening – dvs för de avlidna, skadade, överlevande och anhöriga – utan också enligt en rent katastrofmedicinsk […](0 kommentar)

Nya Rön

Fakta om demens i låg- och medelinkomstländer

I Lancet presenteras en studie kring demens i låg- och medelinkomstländer. Författarna har använt sig av demensutvärderingsinstrumentet 10/66, som utvecklats av organisationen 10/66 Dementia Research Group. Organisationen, vars bas finns vid institutionen för psykiatri vid King’s College i London, grundades 1998 med syfte att kartlägga demens i utvecklings- och medelinkomstländer. Namnet syftar på att två […](0 kommentar)

Multidisciplinär behandling av tinnitus gav bäst effekt

Tinnitus är som bekant ett stort problem för många människor, och det finns få behandlingsstrategier med validerad effekt. I Lancet presenteras data från en multidisciplinär behandlingsmetod för tinnitus. Studien har gjorts i Holland under perioden 2007–2011. Totalt ingick 492 individer över 18 års ålder, samtliga med tinnitus men friska i övrigt. Deltagarna utreddes och följdes […](0 kommentar)

Tarmen källa till celler som producerar insulin

I en amerikansk studie på möss, som presenteras i Nature Genetics, har författarna lyckats påverka neuroendokrina celler i tarmen att bli insulinproducerande celler genom att slå ut en gen. Att inducera celler att ombildas till betaceller som kan producera insulin är ett stort forskningsområde. Hittills har många studier fokuserat kring transplantation av stamceller alternativt ombildning […](0 kommentar)

Mekanismerna bakom antidepressiva läkemedel allt bättre kända

Egentlig depression är en av de fyra sjukdomar som orsakar mest ohälsa (räknat som DALY) i världen. Det förs­ta läkemedlet med påvisad antidepressiv effekt var imipramin (1958), ett av flera tricykliska antidepressiva. 1969 kunde Arvid Carlsson et al visa att flera tricykliska antidepressiva blockerade neuronala serotonintransportörer (5-HTT) och nor­adrena­lin­transportörer hos gnagare. Grunden för den utveckling […](0 kommentar)

Främre korsbandsskada hos fotbollsspelare kan förebyggas

Ett neuromuskulärt uppvärmningsprogram kan förebygga främre korsbandsskada hos unga kvinnliga fotbollsspelare. Det visar en stor svensk studie i BMJ. Frekvensen av främre korsbandsskador är dubbelt så hög bland kvinnliga fotbollsspelare som bland manliga, och tonårsflickor har särskilt hög risk. Skadan kan leda till lång frånvaro från träning och även till tidiga ledproblem. Det finns därför […](0 kommentar)

Två miljoner cancerfall till följd av infektion

Att infektioner med hepatit B och C, humant papillomvirus (HPV), Helicobacter pylori och Epstein–Barr-virus riskerar att leda till olika malignitetsformer är välkänt. Nu har en grupp franska forskare beräknat den globala sjukdomsbördan i cancer till följd av infektion med virus, bakterier och parasiter. Undersökningen presenteras i Lancet Oncology. Författarna har tittat på data över incidensen […](0 kommentar)

Endast på webben

Utställning med döda kroppar ifrågasätts av Läkarförbundet

Ordföranden för Sveriges läkarförbund, Marie Wedin, har uttalat sig kritiskt mot utställningen. Hon tycker att det hela är en form av organhandel och anser att man passerat den etiska gränsen för vad man får göra med döda kroppar. Även Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, ifrågasätter »Bodyworlds«, och hänvisar till vår lagstiftning med […](0 kommentar)

Sommaruppehåll

Utgivningsplan för Läkartidningen 2012(0 kommentar)

Läkartidningen special om dopning och idrott

Dopning är allvarligt fusk – och tävlingsidrottens ödesfråga. Det moderna antidopningsarbetet inleddes 1961 Medicinsk kommentar Svensk olympisk medicin med sikte på London Klinik och vetenskap Varje läkare måste känna till dopningslistan. Dopningsklassade medel bör undvikas för idrottare – ibland behövs dispens Klinik och vetenskap Införande av genetisk analys kan ge oss säkrare dopningstest. Påvisad stor […](0 kommentar)

Almedalsveckan

Reserapport från Almedalen Ledare Slf vill ha alternativ vårdgaranti Aktuellt Statssekreteraren avvisade vårdgaranti Aktuellt »Tiden är mogen att låta huvudmännen ta hela utbildningsansvaret« Aktuellt Patientförening vill ha hela journalen på nätet Aktuellt Utredare föreslår digitala hälsokonton Aktuellt Anslagen till medicinutbildning har urholkats Aktuellt Minikliniker på apoteken Aktuellt »Patienten får inte den information som garanteras i […](0 kommentar)

Mångmiljardvinst av hjärtkärlforskning

Om dödligheten i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom hade legat kvar på 1980 års nivå skulle runt 24 000 fler personer varje år dö i sådan sjukdom. Det har Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi räknat fram i en ny rapport, där man på uppdrag av Hjärt-lungfonden gjort en skattning av hur mycket den medicinska forskningen […](0 kommentar)

Samordningsfunktion mot antibiotikaresistens

Socialstyrelsen och Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att inrätta en nationell samverkansfunktion för att främja sektorsövergripande och tvärvetenskapligt arbete mot antibiotikaresistens. Samtliga berörda myndigheter och organisationer inom folkhälso-, djurhälso-, livsmedels- och miljöområdena bör vara representerade, enligt regeringen. Bakgrunden är insikten om att ett effektivt arbete mot antibiotikaresistens kräver ett ökat tvärsektoriellt samarbete när […](0 kommentar)

»Patienterna får inte den information som garanteras i lagen«

Myndigheten Vårdanalys har anlitat två internationella experter för att utvärdera hur den svenska vården står sig i en internationell jämförelse när det gäller hur patientcentrerad vården är. – Att vården är patientcentrerad är inte bara bra för att det ger nöjda patienter. Det finns allt mer stöd för att det bidrar till att göra vården […](0 kommentar)

Minikliniker på apoteken – komplement eller konkurrent?

Företaget bakom Minutklinikerna är finskt, och man driver redan fem kliniker i Finland. Efter sommaren avser man att öppna fler, både i Finland och i Sverige. I Sverige samarbetar man med Kronans Droghandel, och öppettiderna är desamma som apotekets. Patienten blir undersökt av en sjuksköterska, men en läkare kan kopplas in på videolänk för bland […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svensk olympisk medicin med sikte på London

Vem som var Sveriges olympiska kommittés (SOK) förste officielle läkare är svårt att säga, men redan för 100 år sedan vid olympiska spelen (OS) 1912 i Stockholm fanns »ett läkarlag till samtliga olympiatruppers förfogande«. Laget leddes av tre docenter vid Karolinska institutet, A R Josefson (invärtes medicin), E I Levin (bakteriologi) och E G Nyström (kirurgi). Den förste […](0 kommentar)

Varje läkare måste känna till dopningslistan

Idrottens kamp mot dopning startade efter det tragiska dödsfallet i lagtempoloppet på cykel vid OS i Rom 1960. (Inom idrotten används ordet »doping«.) Den danske cyk­list som dog visade sig ha amfetamin i kroppen. Internationella olympiska kommittén (IOC) tillsatte därför en medicinsk kommitté, och denna utarbetade en lista på vilka substanser som var dopningsmedel. Listan […](0 kommentar)

Införande av genetisk analys kan ge oss säkrare dopningstest

Ett av de största problemen vid läkemedelsbehandling är den stora genetiska variationen i omsättning och effekter av läkemedel, vilket innebär krav på en individualiserad dosanpassad behandling. Senare tids forskning har avslöjat lika stora genetiska variationer i förmågan att omsätta androgena steroider, till exempel testosteron och flera av dess försteg och metaboliter. Variationen ses både i […](0 kommentar)

Moderna antipsykotika ger färre biverkningar och lägre dödlighet

Behandlingen av schizofreni har påverkats mycket av tillkoms­ten av andra generationens antipsykotika. Fördelen med dessa nya farmaka jämfört med första generationens antipsykotika – klorpromazin, levomepromazin, flufenazin och haloperidol – är den lägre förekomsten av ­ext­ra­­pyramidala biverkningar, men även bättre effektivitet har angivits [1]. I Västra Götalandsregionen finns sedan början av 2000-talet en vårddatabas med diagnoser […](0 kommentar)

Aktuellt

Utredare föreslår digitala hälsokonton

Hälsokonton efter amerikansk modell, Kaiser Permanente. Det föreslår regeringens utredare Johan Assarsson, ordförande i Patientmaktsutredningen som i delar presenterades under politikerveckan i Almedalen. Kontot föreslås innehålla vårdinformation, en kopia av journalen, tillsammans med e-tjänster på hälso- och sjukvårdsområdet. – Hälsokontot är tänkt att bli en sammanhållen enhet, vartill information kan tankas ner. Kontot ska vara […](0 kommentar)

Den nya specialitetsindelningen klar

Det betyder att det är klart att ett antal av de specialiteter som idag är gren- eller tilläggsspecialiteter blir basspecialiteter. Samtidigt införs en modell där ST-utbildningen inom ett antal »kluster« av näraliggande specialiteter får ett delvis gemensamt innehåll – en gemensam kunskapsbas – som bland annat ska ge primärjourskompetens. Akutsjukvård, urologi och klinisk fysiologi hör […](0 kommentar)

Anslagen till medicinutbildning har urholkats

Under perioden1995–2011 har de statliga anslagen per helårsstudent inom medicinsk grundutbildning ökat med 23 procent. Men kostnaderna per helårsstudent har ökat med hela 77 procent. Det har Sveriges universitetslärarförbund, SULF, räknat ut i en ny rapport som granskar hur anslagstilldelningen utvecklats sedan det nuvarande resursfördelningssystemet infördes. Enligt rapporten, som presenterades vid ett seminarium i Almedalen, […](0 kommentar)

»Tiden är mogen att låta huvudmännen ta hela utbildningsansvaret«

Sedan 2005, det år då etikavtalet mellan industrin och SKL trädde i kraft, har utrymmet för fortbildning för läkare, både extern och intern, stadigt minskat. Det visar Läkarförbundets regelbundna fortbildningsenkäter. Numera ägnar en läkare i snitt 7,4 dagar per år åt extern fortbildning och tre timmar i veckan åt egen och intern fortbildning (se LT […](0 kommentar)

Statssekreteraren avvisade individuell vårdgaranti

När det gäller frågan om undanträngningseffekter till följd av kömiljarden hävdade Karin Johansson att evidensen var »anekdotisk«, och menade att undanträngning av kroniskt sjuka och multisjuka kan ha andra orsaker än kömiljarden. – Jag tror inte livet var så bra för den här patientgruppen före kömiljarden heller. Samtidigt medgav hon att det kan finnas behov […](0 kommentar)

Läkarförbundet vill ha alternativ vårdgaranti

I den nya rapporten skriver Läkarförbundet att det numera finns fog för att säga att undanträngningseffekter till följd av kömiljarden inte är något marginalfenomen utan förekommer »på ganska bred front«. Slutsatserna bygger på de två senaste årens uppföljningar av vårdgarantin från Socialstyrelsen (se LT 22/2012, 29/2011), där man funnit allt starkare evidens för att kömiljarden […](0 kommentar)

Patientförening vill ha hela journalen på nätet

Patientjournaler på nätet är en omstridd fråga. Det framgick vid ett välbesökt seminarium i Almedalen på måndagen, arrangerat av Sveriges läkarförbund. – Vad är problemet med att jag som patient får tillgång till min journal? frågade Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet. Min åsikt är att patienten ska ha tillgång till hela sin journal. Nya journaluppgifter […](0 kommentar)

Läkarförbundet vill ha snabbare besked inför utlandsvård

Läkarförbundet har lämnat ett remissvar på regeringens förslag till implementering av patientrörlighetsdirektivet. Direktivet styr EU:s medlemsländers regler för medborgares planerade vård utomlands, och omfattar motsvarande den vård som ges av den offentliga vården i hemlandet. Enligt regeringsförslaget, som syftar till en införlivning av direktivet i svensk lag, ska patienten få förhandsbesked från Försäkringskassan inom 90 […](0 kommentar)

JO uttalar sig inte om fotoförbuds lagenlighet

JO beslutade den 29 juni i de fyra ärenden som inkommit det senaste året, där anmälarna huvudsakligen vill att JO prövar om det är förenligt med svensk grundlag att landsting utfärdar generella förbud mot fotografering, filmning och ljudupptagning. Alla fyra ärenden avskrivs. I två fall skriver JO att anmälningarna inte föranleder åtgärd från JO:s sida, […](0 kommentar)

Gunilla Hulth-Backlund blir chef för nya inspektionsmyndigheten

Gunilla Hulth-Backlund ska först leda arbetet med att bygga upp den nya myndigheten och sedan bli dess generaldirektör. Inspektionen för vård och omsorg ska ta över tillsynen av både sjukvård och socialtjänst. Anledningen till att regeringen vill bryta loss denna del från Socialstyrelsens övriga uppgifter är att man vill ha en renodlad tillsynsmyndighet. Tjänsten som […](0 kommentar)

Ingen vård på lika villkor för papperslösa

Regeringen presenterade på torsdagen en överenskommelse med Miljöpartiet om att ge gömda och papperslösa vuxna laglig rätt till vård som inte kan anstå. Papperslösa som inte fyllt 18 år ges rätt till subventionerad fullständig vård. Detta träder i kraft den 1 juli 2013, och innebär alltså att personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings- […](0 kommentar)

Notiser

Ordinationsorsak ska bli dokumenterbar

Som en del i genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Tanken är att relevant information om ordinationsorsak ska kunna följa individen från beredning och administration över förskrivning och expedition till dess individen får och tar läkemedlet. Uppdraget handlar bland annat om att skapa ett […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Socialstyrelsen kritiserar sjukhus men inte läkarna

En förståndshandikappad kvinna i 65-årsåldern uppsökte en vårdcentral, då hon hade ramlat och slagit i ryggen. Hon undersöktes av en läkare som inte hittade några tecken på fraktur. Han skickade remiss till en röntgenundersökning, men inte heller där kunde någon fraktur påvisas. Några dagar senare uppsökte kvinnan akutmottagningen på ett sjukhus, sedan hon glidit ner […](0 kommentar)

LT debatt

Klinisk handledning – en avgörande fråga i läkarutbildningen

Det har blivit allt svårare att tillgodose läkarstuderandes behov av utrymme och klinisk handledning i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Studentantalet har ökat med 50 procent i Göteborg under det senaste decenniet, och motsvarande ökningar har skett på de and­ra universitetsorterna. Under samma tid har kraftiga nedskärningar av vårdplatserna medfört kortare vårdtider, vilket försvårar för studenterna […](0 kommentar)

Debatt och brev

Revaskularisering är av nytta – på rätt patient och på rätt indikation

Randomiserade kontrollerade studier på patienter med aterosklerotisk njurartärstenos [1, 2] har inte kunnat visa på fördelar med revaskularisering jämfört med enbart farmakologisk behandling, samtidigt som angioplastik varit associerad med betydande komplikationer. För att korrekt kunna implementera studieresultaten i det kliniska omhändertagandet av enskilda patienter är det viktigt att känna till studiernas begränsningar, särskilt avseende vilka […](0 kommentar)

Ständig förnyelse av utredningen och handläggningen av små barn med njurbäckeninflammation

Utredningsbehovet efter genomgången urinvägsinfektion (UVI) har varit föremål för en intensiv debatt under flera år. I Sverige följer vi och deltar i denna debatt, och vi befinner oss i ett ständigt pågående förändrings- och förbättringsarbete med syfte att minimera utredningen av barn med UVI med bibehållen medicinsk säkerhet. Nu har såväl England genom NICE [1] […](0 kommentar)

Dags för nollbud i nästa avtalsrörelse

I en tid när inkomstklyftorna ökar borde vi högavlönade läkare ta ansvar och bromsa vår skenande löneutveckling. Det finns flera goda skäl till ett nollbud i nästa avtalsrörelse. Ett är att vi skulle bidra till att minska klyftorna. Ett annat är att det skulle bli mer utrymme för satsningar på bättre arbetsmiljö och fortbildning. Ett […](0 kommentar)

För lågt löneläge gynnar bara bemanningsbolagen

I Jämtland har vi, tvärtemot vad många tror, en generellt dålig lönenivå framför allt för seniora läkare. Våra överläkare ligger på plats 19 av 21 landsting/regioner i löne­ligan, och läkare med chefsuppdrag tjänar sämst i hela landet: medianlönen är 71 138 kronor i månaden. Det kan jämföras med Halland, där läkare med chefsuppdrag har 95 000 kr […](0 kommentar)

Du är välkommen att delta i formulerandet av våra krav

Det är förståeligt att anse läkares löner höga i jämförelse med många andra yrkesgruppers. Läkarens professionella ansvar är stort och viktigt, ­ibland till och med livsavgörande. Kunskap, erfarenhet, omdöme och mod krävs för att axla läkarrollen. Vi ska ha bra betalt för våra insatser. Det är vi värda, anser jag. Vi behöver förstås fortbildning och […](0 kommentar)

Recension

Mått på kroppens under

»Att leva är att ta mått på ett under«, skriver författaren Björn Ranelid i förordet till en annorlunda bok som gavs ut i Lund förra året. »En annorlunda resa i vårt inre« är ett multikonstverk som tilltalar sina läsare på tre mycket olika språk. Medicinarens sakliga framställning av funktionerna hos kroppsdelar och organ varvas med […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Kryss

Sommarkrysset

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt endast på webben

KI:s alternativa urval till läkarprogrammet utvecklas fortlöpande

Sedan 20 år har Karolinska institutet (KI) använt sig av alternativt urval vid antagning till läkarprogrammet. Syftet är att vid sidan av betyg och högskoleprov ge möjlighet att ta till vara meriter och erfarenheter som är särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det gäller bland annat faktorer som motivation, stresstolerans, social färdighet, personlig mognad och vetenskapligt intresse. […](0 kommentar)

Läs vad jag skrivit

I LT 25/2012 (sidan 1237) skrev jag att läkarutbildningens syfte bör vara att utbilda läkare, att läkaryrket bygger på naturvetenskap, men att det är mer än så. Jag beskrev mötet med patienten som centralt i yrket. Vidare menade jag att den gamla maximen »ibland bota, ofta lindra, alltid trösta«, som bygger på den hippokratiska traditionen, […](0 kommentar)

Ingen (obligat) motsättning mellan klinik och forskning

Utan att representera vare sig landets medicinska dekaner eller regeringen vill jag ändå lämna ett bidrag till den pågående debatten om läkarutbildningen, senast manifesterad i LT 25/2012 (sidan 1237) [1, 2]. Anders Jeppsson raljerar där över den i hans tycke helt onyttiga kunskapen om citronsyracykeln bara för att några rader senare betona hur viktigt det […](0 kommentar)

KI:s nedmontering av nuvarande antagningsmodell väcker farhågor

Karolinska institutet har plötsligt, utan information och diskussion, förändrat ett välfungerande och väl utprövat och rättssäkert system, den s k prov- och intervjubaserade antagningen till läkarutbildningen (PIL). Som skäl anges ekonomin, framför allt kostnaden för psykologer. Det förefaller emellertid som om man inte har räknat på den reella kostnaden för alternativet, dvs när erfarna läkare/lärare […](0 kommentar)