Nr 34 2012

Signerat

Döda kroppar på turné väcker många frågor

Under sommaren utdömdes ett villkorligt fängelsestraff till en i England bosatt svensk som underlåtit att ta hand om sin döda hustru. Hon hade legat kvar i parets exklusiva bostad flera veckor efter att hon avlidit. Mannen erkände brott mot griftefriden. I Sverige ansågs 1988 två läkare ha brutit mot griftefriden i samband med den så […](0 kommentar)

Kultur

Tre giganter i Bologna

Den så kallade Bolognaprocessen, som nu pågått i tretton år och syftar till att göra universitetsstudier jämförbara i 47 länder, är uppkallad efter en passande förebild. Bologna är alla universitets alma mater, grundat på 1000-talet som Europas första universitet. Både Dante och Petrarca studerade där, och universitetet fick sina medicinska, filosofiska och teologiska fakulteter redan […](0 kommentar)

Titelfriskt

Det är en underbar morgonritual. På väg till arbetet stannar jag bilen utanför New York Bagel Deli som just öppnar. Det ser ut som taget ur en Woody Allen-film komplett med gamla judiska damer sminkade till tänderna, The Economist-läsande intellektuella och en stor trätunna med inlagd saltgurka i ena hörnet. De serverar allt från den […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Spenderbyxor utan hängslen eller livrem

Bankett i Blå hallen och oklar koll på lagen om offentlig upphandling. Miljoner på rull och initialt ospecificerade fakturor. Ledningen för Stiftelsen för strategisk forskning önskade visst positiv uppmärksamhet kring sin gärning, men fick i stället löpa gatlopp. Det ligger nära till hands att kontrastera finansiärernas frikostiga kalasande mot forskarens gnetiga vardag. Anslag jagas i […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Nya europeiska riktlinjer för kardio­vaskulär prevention

Vid EuroPRevent-kongressen i Dublin i maj 2012 presenterades nya riktlinjer för kardiovaskulär prevention [1], en revidering av 2007 års riktlinjer. Publikationen, betydligt kortare än tidigare, är ett konsensusdokument från nio organisationer: allmänläkare, kardiologer, beteendevetare och forskare inom områdena epidemiologi, hypertoni, diabetes mellitus, lipider, stroke och vårdvetenskap har samverkat. Dokumentet ställer fem frågor: Vad är kardiovaskulär […](0 kommentar)

Nya Rön

Ökad risk för suicid efter cancerbesked

Patienter som just fått ett cancerbesked löper förhöjd suicidrisk. Dessutom är risken att avlida i kardiovaskulär sjukdom ökad efter beskedet. Det visar en svensk studie som presenteras i New England Journal of Medicine. Studien har gjorts av forskare från bl a Karolinska institutet och Örebro universitet och omfattar data från mer än 6 miljoner svenskar över […](0 kommentar)

Oralt HIV-test har sämre sensitivitet

För att effektivt kunna screena för HIV i stor skala finns behov av ett snabbt, tillförlitligt och helst icke-invasivt test. I Lancet Infectious Diseases presenteras en sammanställning av studier av ett antikroppsbaserat HIV-test som används i dag (godkänt 2004) och som bygger på att man använder sig av ett prov från munslemhinnan, vilket således innebär […](0 kommentar)

Erfarenhet av klättring ingen uppenbar fördel i Himalaya

Det finns ingen koppling mellan högre grad av klättringserfarenhet och minskad dödlighet i klättringsolyckor i Himalaya. Kommersiella expeditioner är inte heller farligare än traditionella sådana, enligt en studie i BMJ. Dödligheten per deltagare vid bergsklättring beräknas vara cirka tre gånger högre än vid t ex fallskärmshoppning och ca 300 gånger högre än i amerikansk fotboll. Även […](0 kommentar)

Cytostatika i kombination med strålning effektiv mot blåscancer

Vid cancer i urinblåsan som vuxit igenom blåsväggen rekommenderas normalt cystektomi. Ibland blir behandlingen strålning om patienten av någon orsak inte bedömts som operabel eller inte vill operera bort urinblåsan. Nu visar forskare från Storbritannien att strålbehandling ger bättre effekt om patienten samtidigt ges cytostatikabehandling med mitomycin C och fluoro­uracil. Studien, en fas 3-undersökning, omfattar […](0 kommentar)

Trombolyspreparat visar lovande resultat

I New England Journal of Medicine presenteras en studie kring ett trombolyspreparat. Undersökningen har gjorts vid tre centra i Australien under perioden 2008–2011 och är en fas 2-undersökning som omfattar 75 vuxna patienter med ischemisk stroke. Deltagarna lottades att senast sex timmar efter symtomdebut, och efter att de undersökts med DT och angiografi för att […](0 kommentar)

Litiumbehandling vid bipolär sjukdom möjlig även vid njurpåverkan

Bipolär affektiv sjukdom är en allvarlig kronisk sjukdom som innebär stort lidande för både patient och närstående. Sjukdomen drabbar ungefär 1 procent av befolkningen och leder till en tydligt förhöjd suicidrisk. För att förhindra återinsjuknande och suicid behövs livslång preventiv behandling med stämningsstabiliserande läkemedel: litium, stämningsstabiliserande antiepileptika eller atypiska neuroleptika. Farmakologisk behandling är inte riskfri, […](0 kommentar)

Kvinnor med förmaksflimmer har högre risk för stroke än män

Kvinnligt kön har tagits med som en riskfaktor i CHA2DS2-VASc, den nya skalan för att bedöma risken för stroke vid förmaksflimmer som rekommenderas av Europeiska kardiologföreningen (ESC) [Eur Heart J. 2010; 31:2369-429]. Rekommendationen, som baserats på ett inte helt entydigt dataunderlag, innebär att man ska överväga att ge warfarin eller något av de nya antikoagulantia […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor

I början av 1950-talet visade Jeremy Morris att de fysiskt aktiva konduktörerna på Londons bussar hade hälften så stor risk att få hjärtinfarkt som de mer inaktiva chaufförerna [1]. Sedan dess har närmare 60 års forskning visat att regelbunden fysisk aktivitet har en odiskutabel positiv effekt på mental och fysisk hälsa och att den minskar […](0 kommentar)

Antikoagulantia vid fördröjd DVT-diagnostik kan ge kompartmentsyndrom

I Sverige diagnostiseras årligen ca 8 000 personer med djup ventrombos (DVT) [1]. Symtomen är ofta svårvärderade. Sensitiviteten vid klinisk undersökning har angetts till 60–96 procent och specificiteten till 20–72 procent [2]. Provtagning med D-dimer och användning av ett poängbaserat system för stöd i diagnostiken och utredningen underlättar omhändertagandet av dessa patienter [3]. Ett ofta använt […](0 kommentar)

X-bunden trombocytopeni med talassemi i två svenska familjer

Orsakerna till trombocytopeni kan vara maligna blodsjukdomar, infektioner, immunologiska reaktioner, läkemedel, överkonsumtion av alkohol m fl, i vissa fall även ärftliga tillstånd. Den i särklass vanligaste orsaken till isolerad trombocytopeni är immunologisk trombocytopeni (ITP), en förvärvad sjukdom med immunmedierad trombocytnedbrytning. Ärftliga orsaker till trombocytopeni är sällsynta [1]. Vi har identifierat två familjer i Sverige med den […](0 kommentar)

Abdominell kompression av aorta effektiv vid svår postpartumblödning

Vid varje förlossning finns risk för livshotande blödning hos kvinnan [1]. Det finns få händelser, även för erfarna obstetriker och barnmorskor, som är så skrämmande som stora blödningar efter en förlossning. Det är därför viktigt att alltid vara förberedd och att ha gemensam utbildning för läkare, barnmorskor och undersköterskor, gärna även anestesiologer [2], samt att […](0 kommentar)

LT debatt

Internationellt konkurrenskraftig men svårigheterna underskattas

Den kliniska forskningen i Sverige tappar i konkurrenskraft. Ett sätt att förbättra den kliniska forskningens internationella ­genomslag är en ökad användning av de stora svenska hälsodataregistren. I dessa finns en enorm potential för högkvalitativ forskning, som saknar motstycke utanför de nordiska länderna. Det finns dock stor risk för underskattning av svårigheterna med denna forskning. Även […](0 kommentar)

Jämställt i vården?

Som läkarkandidat har jag återigen blivit kallad »lilla flicka« av min handledare inför en patient. För mig är detta ett lika märkligt språkbruk som när driftiga personer av det ena könet stämplas som duktiga »kvinnliga kirurger«, »kvinnliga ­poliser« och utövare av »damfotboll«. Först när vi med vårt språk visar att den icke namngivna neurokirurgen eller […](0 kommentar)

Debatt och brev

Medicinsk vård för individer med psykisk utvecklingsstörning – vem tar ansvaret?

Prevalensen av psykisk utvecklingsstörning ligger i ­Sverige på ca 0,7 procent (ca 63 000 individer ) [1], dvs inte helt olik den som ses vid andra svåra psykiatriska tillstånd såsom t ex schizofreni. Dessa individer behöver samhällets stöd och hjälp i varierande grad. Det kan handla om daglig meningsfull verksamhet eller boendestöd i ­olika former men […](0 kommentar)

Ta bort Tavegyl

Antihistaminer (H1-receptorblockare) används framför allt på indikationen urtikaria och allergisk rinokonjunktivit. Första generationens antihistaminer har besvärande biverkningar (sedation), vilket är mindre vanligt med moderna antihistaminer. Första generationens antihistaminer saknar också dokumentation som lever upp till nutida krav. I moderna översikter avråds från att använda dessa preparat [1, 2]. Det är då förvånande att ett första […](0 kommentar)

Ge inte patienter med anorexia nervosa östrogen eller p-piller i benbevarande syfte

Ätstörningar är ett vanligt och allvarligt tillstånd som drabbar unga människor, främst flickor. Prevalensen av anorexia nervosa är 0,2–1 procent; med mindre strikta kriterier är förekomsten sannolikt betydligt högre. Ett tidigt och ihållande tecken vid anorexi är amenorré. Långa perioder av svältpåverkan och undervikt kan innebära stora somatiska påfrestningar på i stort sett kroppens alla […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn mm

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Handplockad till Carema sjukvård

Lena Munkhammar har i juni knappt hunnit flytta in i sitt arbetsrum på Carema sjukvård, några våningar upp i ett höghus i Vreten, arton tunnelbaneminuter från Stockholms central. Den lilla modulen gapar fortfarande tom, sånär som på den rekvisita som hon använde vid chefsföreningens årsmöte i maj, där hon föreläste på temat att få medarbetare […](0 kommentar)

Läkarförbundet ser fördelar och risker med ny myndighet

Förslaget att skapa den nya Inspektionen för vård och omsorg skickades ut av Socialdepartementet i mitten av juni. I stora drag innebär det att man bryter loss Socialstyrelsens tillsynsavdelning, med omkring 500 anställda, och gör denna till en egen myndighet. Departementet har gått snabbt fram. Remisstiden på förslaget går ut den 21 augusti, men redan […](0 kommentar)

Barbro Fridén chef för Sahlgrenska

Barbro Fridén, chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och tidigare medicinsk redaktör i Läkartidningen, blir sjukhusdirektör och förvaltningschef för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hon blir därmed sjukhusets första kvinnliga sjukhusdirektör. – Jag ser fram emot uppdraget med stolthet, glädje och respekt, säger Barbro Fridén i ett pressmeddelande. Barbro Fridén är specialist i obstetrik och […](0 kommentar)

Läkare kan fortsätta som frivilliga i Röda Korset

Efter att ha fört en dialog med Socialstyrelsen meddelar Röda Korset att sjuksköterskor och läkare kan fortsätta att arbeta frivilligt för organisationen med olycksfallsberedskap. Enligt ett tidigare besked från Socialstyrelsen har yrkeslegitimerad personal skyldighet att journalföra insatser även om de sker på fritiden. Eftersom Röda Korset inte ansåg sig kunna ta på sig en sådan […](0 kommentar)

Sverige kan lära av norsk katastrofmedicin

De norska sjukvårdsinsatserna efter terrorattentaten i Oslo och på Utøya var goda. Det slår Socialstyrelsen fast. Myndigheten har på en norsk förfrågan låtit genomföra en katastrofmedicinsk observatörsstudie, en så kallad Kamedo-rapport. – Vi är imponerade av Norges hantering av krisen. Verksamheten med ambulansflyg och helikoptrar är väl utbyggd och specialister vid universitetssjukhusen tog hand om […](0 kommentar)

Tjänstefel när läkaren greps – men inget åtal

Efter att ha läst Läkartidningens intervju med narkosläkaren (LT 51-52/2011), där hon berättade om det dramatiska gripandet och dygnen i arresten hos Västerortspolisen, beslutade chefsåklagare Håkan Roswall vid Riksenheten för polismål att granska om eventuella tjänstefel begåtts (se Polisens sex tänkbara fel 
som åklagaren utreder). Det han reagerade på var bland annat berättelsen om hur […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Individuell prövning garanti för patientsäkerheten

I en artikel på Läkartidningens webb 13 augusti (Debatt endast på webben) ställer Anders Turesson frågan vad som krävs för att personer som studerar till läkare i andra EU-länder ska få vikariera som underläkare i Sverige. Turesson ifrågasätter Socialstyrelsens ställningstagande i ett enskilt fall och kraven som ställs på de sökande. Utgångspunkten måste alltid vara […](0 kommentar)

Ge svenskar som studerar till läkare utomlands möjlighet att arbeta som underläkare

Under senare år har tusentals svenska ungdomar sökt sig utomlands för att studera till läkare. De första kullarna av dessa är nu på väg in på den svenska arbetsmarknaden. Frågan hur dessa ungdomar ska tas emot i Sverige blir därför allt viktigare för det svenska samhället, för sjukvården och naturligtvis för ungdomarna själva, som ju […](0 kommentar)

Endast på webben

CPME säger nej till femårig läkarutbildning

Standing Committee of European Doctors, CPME, där de ledande läkarorganisationerna i 27 europeiska länder är medlemmar, motsätter sig en sänkning av minimitiden för läkarutbildningen till fem år. Det framgår av remissvaret på EU-kommissionens förslag till reviderat yrkeskvalifikationsdirektiv. Kommissionen meddelade i december i fjol att man vill sänka minimilängden från dagens sex år till fem år. […](0 kommentar)

Oklart om läkare anmäler fler körkortsinnehavare

Antalet körkort återkallade av medicinska skäl ökade från 2 544 till 3 821 mellan första halvåret 2011 och första halvåret 2012. En förklaring är att Transportstyrelsen har fått bukt med de administrativa problem som uppstod i samband med att ansvaret togs över från länsstyrelserna 2010. Men enligt ett pressmeddelande från myndigheten kan en förklaring också […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Vårdplatsbrist bakom incidenter i Lund

De båda händelserna inträffade i februari i år. En gäller en man i 80-årsåldern med stroke som fick vänta på akuten i 13 timmar innan han undersöktes av läkare. Den andra händelsen gäller en kvinna i 65-årsåldern som kom in till akuten vid midnatt med buksmärtor. Efter att ha väntat i åtta timmar lämnade hon […](0 kommentar)