Nr 36 2012

Signerat

Alla tjänar på bastjänstgöring

Allmäntjänstgöringen (AT) infördes 1969 och är mycket uppskattad av både läkarprofessionen och arbetsgivare. Den fyller en angelägen funktion som introduktion till svensk hälso- och sjukvård och till arbetsmarknaden. AT har en ytterst viktig funktion för myndigheten då tjänstgöringen är legitimationsgrundande. I och med legitimationen går staten i god för yrkesutövaren och garanterar att läkaren håller […](0 kommentar)

Kultur

Rättslig standard byggd på utomrättsliga regler

Den första regleringen i Sverige av det som vi i dag kallar hälso- och sjukvård var de privilegier som år 1663 utfärdades för Collegium Medicorum. Privilegier var ett vanligt sätt för staten att kontrollera olika verksamheter och har använts långt in på 1900-talet för apoteksväsendet. Collegium Medicorum ombildades 1688 till Collegium Me­dicum med syfte att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Det bästa får inte bli det godas fiende!

I maj hörde jag ett program på radio. Det handlade om hur den psykiat­riska vården och primärvården påverkats både av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling av depressions- och ångestsyndrom och av det statliga stödet för KBT-behandling. Riktlinjerna ska ses som stöd för behandlingsval på gruppnivå, inte nödvändigtvis i det enskilda fallet, vilket ur […](0 kommentar)

Nya Rön

Ökad risk för alkoholmissbruk efter fetmakirurgi

Individer som genomgår fetmakirurgi löper ökad risk att börja missbruka alkohol det andra året efter operationen. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i JAMA. Den prospektiva undersökningen har gjorts vid University of Pittsburgh och omfattar amerikaner som genomgått kirurgisk behandling för fetma under åren 2006–2009. Totalt rör det sig om 1 945 individer […](0 kommentar)

Allmänläkarens kärnkompetens måste värnas

Avhandling. Avhandlingen beskriver den viktiga roll patientmötet – professionens hjärta – har i allmänläkarnas kompetens. Upprinnelsen till avhandlingen var iakttagelser under studietiden att läkare arbetade på olika sätt och ändå verkade göra ett bra arbete. Barnläkaren och psykoterapeuten D W Winnicott myntade på 1950-talet begreppet »the good-enough mother« för att trösta engelska mödrar som inte tyckte […](0 kommentar)

Ingen effekt av magnesium på subaraknoidalblödning

Vid vissa centra ges magnesium i neuroprotektivt syfte vid subaraknoidalblödning då mindre studier har indikerat att detta skulle kunna ha en gynnsam effekt. Nu har emellertid metoden testats i en större fas 3-studie gjord vid åtta olika centra i Europa och Sydamerika. Resultaten presenteras i Lancet och kan sammanfattas med att behandlingen inte ger någon […](0 kommentar)

Tobak orsakar stor cancerbörda i Indien

I Lancet presenteras en studie av dödsorsaker i Indien. Författarna har låtit 130 läkare bestämma dödsorsak för 122 429 avlidna indier från hela landet, vilka bedöms vara ett nationellt representativt urval. Undersökningen gjordes under perioden 2001–2003. Man har inte gjort obduktioner på de avlidna utan bedömt dödsorsak utifrån bl a vad de anhöriga angett. Tittar man på […](0 kommentar)

Ålder, kön och BMI korrelerar med orsak till ländryggsvärk

I Pain Medicine redovisas en studie av hur ålder, kön och BMI korrelerar med smärtans ursprung vid ländryggsvärk. Studien har genomförts på ett universitetssjukhus i USA på patienter med ländryggsvärk som remitterats för utredning efter att sjukgymnastik, analgetika och NSAID inte kunnat ge lindring. 363 fall från perioden november 2007–december 2008 analyserades. Utredningen av patienterna […](0 kommentar)

Korsbandsskador i Sverige

Korsbandsskador är ett av ortopedins mest studerade områden med över 11 000 publicerade artiklar. Anledningen är att skadan är vanlig. Den drabbar ofta unga personer och kan leda till att de tvingas avsluta en idrottskarriär i förtid. Till slut utvecklas ofta knäledsartros. Trots detta har incidensen av korsbandsskada i den vanliga befolkningen hittills varit okänd. Likaså […](0 kommentar)

Tema Livsstil och hälsa: hjärta-kärl

Sund livsstil skyddar hjärta–kärl. Det vet vi!

I veckans temanummer om kardiovaskulär prevention kan vi läsa om hur svenska satsningar på prevention lyckades vända den trend i form av ökat insjuknande och ökad dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar som var förhärskande under 1960- och 1970-talen. Nya farmakologiska landvinningar har gått hand i hand med en alltmer professionellt genomförd livsstilsförändring [1]. Den vetenskapliga grunden […](0 kommentar)

Betala för sjukdom eller investera i hälsa?

Varje år dör ca 4,3 miljoner europeiska medborgare av hjärt–kärlsjukdom, dvs ungefär hälften av alla dödsfall i Europa beror på sådan sjukdom, som för närvarande är den ledande dödsorsaken för kvinnor i alla europeiska länder och för män i alla europeiska länder utom Frankrike, Holland och Spanien. En dryg tredjedel av dödligheten orsakas av kranskärlssjukdom, […](0 kommentar)

Medelhavskost och statiner mot hjärt–kärlsjukdom

Rubbningar i blodets lipidsammansättning har länge varit kända som riskfaktor för allvarliga hjärt–kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt. I familjer med ärftliga lipidrubbningar är hjärtinfarkt och kardiovaskulär död i tidig ålder vanligt. Genom epidemiologiska studier, främst Framinghamstudien, kunde i mitten av 1900-talet ett samband mellan höga kole­sterolvärden och risk för hjärtinfarkt konstateras. I Interheartstudien har lipidrubbningarnas betydelse vad […](0 kommentar)

Hypertoni är ett kliniskt problem … trots att vi har verktygen att lösa det

Högt blodtryck är den vanligaste orsaken till läkarbesök i primärvården [1] och globalt sett en av de viktigaste orsakerna till sjukdom och förtida dödsfall [2]. Hypertoni utgör en kraftig riskfaktor för slaganfall och hjärtsvikt [3]. Dessutom ökar risken för att insjukna i hjärtinfarkt, perifer kärlsjukdom och njursjukdom. De europeiska hypertoni- och kardiologisällskapens riktlinjer [4] för […](0 kommentar)

Glukoskontroll är en strategi för kardiovaskulär prevention

Hyperglykemi är per definition en gemensam faktor vid alla former av diabetes, även om genesen kan skifta. Den moderna diabetesgenetiska forskningen antyder att framför allt gener som reglerar betacellens insulinsekretion är av betydelse för utveckling av typ 2-diabetes [1], men som regel krävs ett miljöinflytande i form av fetma, livsstilsproblem eller faktorer tidigt i livet […](0 kommentar)

Västerbottens satsning på storskalig hjärt–kärlprevention

Det var i 1950-talets inledning som internationella studier om riskfaktorer och hjärt–kärlsjukdomar lanserades. Under ledning av amerikanen Ancel Keys började forskare i flera länder intressera sig för skillnader i dödlighet mellan olika populationer. Gunnar Biörck, blivande professor och livmedikus, som då var socialmedicinare i Malmö, var en av dem som 1954 rapporterade att man i […](0 kommentar)

Sjukdom i hjärta–kärl ska förebyggas brett

Hjärt–kärlsjukdom är en till stora delar livsstilsorsakad sjukdomsgrupp. Åderförkalkningens orsaker står väsentligen att finna i för lite fysisk aktivitet, felaktiga kostvanor, tobaksbruk och stress av olika slag. I takt med att vi blivit medvetna om dessa förhållanden har incidensen av insjuknanden i denna sjukdomsgrupp minskat. Detta beror på framgångsrik prevention. Farmakologiska landvinningar och livsstilsintervention både […](0 kommentar)

Debatt och brev

Organisatoriskt nytänkande för barn med kognitiva funktionsnedsättningar

Andelen barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar uppgår i förskoleåldern till ca 5–7 procent, och i skolåldern är frekvensen snarare 10 procent. Förekomsten av ADHD uppgår enligt många prevalensstudier till ca 5 procent, autismspekt­rumtillstånd förekommer hos ca 1 procent av barn och utvecklingsstörning hos 1–2 procent. Dessutom förekommer funktionsnedsättningar sällan isolerade, det vanliga är att de föreligger […](0 kommentar)

Sängläge vid risk för prematurbörd kan göra mer skada än nytta

Rekommendation om sängläge är vanligen första åtgärd vid hotande prematurbörd (förlossning vid 22+0–36+6 graviditetsveckor), för tidig ­livmoderhalsutmognad, preeklampsi eller komplicerad multipel graviditet. Det förefaller dock finnas begränsat stöd i litteraturen för att sängläge verkligen förhindrar prematurbörd och förbättrar graviditetsutfallet [1, 2]. De rapporter som finns manar tvärtom till stor restriktivitet. Den samlade bilden talar närmast […](0 kommentar)

Riktlinjer finns – och de följs

I LT 17–18/2012 (sidorna 882-3) skriver Ann-Charlotte Falk och medarbetare att riktlinjerna för prehospital vård vid skallskada inte följs, och hävdar att riktlinjerna för Sveriges ambulansorganisationer inte följer de skandinaviska, som presenterades av Bellander m fl i LT 24–25/2008, sidorna 1834-8. Vi håller inte med om detta. Riktlinjerna följs, nu som tidigare. Sveriges medicinskt ledningsansvariga […](0 kommentar)

Riktlinjer bör komma patienten till gagn

Det är oerhört glädjande att SLAS tagit del av vår artikel som syftar till att beskriva hur nationella riktlinjer återspeglas i de regionala riktlinjerna. Det är även mycket glädjande att riktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med svåra skallskador uppdaterats och eventuellt anpassats till de faktiska förutsättningarna som de lokala aktörerna inom ambulanssjukvården besitter. Däremot […](0 kommentar)

Nytt kvalitetssystem för ST-utbildning i USA – en inspirationskälla även för oss?

Sverige har för närvarande inget system för övergripande ackreditering av ST-utbildning [1]. Det finns därmed heller ingen som kan garantera att ST-utbildningen har den kvalitet som behövs för att ST-läkarna ska uppnå Socialstyrelsens mål för specialiseringstjänstgöringen [2]. Kvalitetsgranskning av ST-utbildning i Sverige sker i dag främst genom de s k SPUR-inspektionerna. Sedan den 1 januari 2011 ingår […](0 kommentar)

LT debatt

Dags att ta ansvar

Svensk hälso- och sjukvård måste erbjuda patienterna en säker, evidensbaserad och kostnads­effektiv vård. För att nå dit ställs allt högre krav på medicinsk ­kompetens, skickligt ledarskap och chefskap samt en dynamisk organisation där ny kunskap snabbt införlivas i verksamheten. Vi läkare måste ta ansvar för dagens och framtidens patienter genom att i större utsträckning ­delta […](0 kommentar)

Bara en onödig kostnad?

Det är intressant att läsa de artiklar och inlägg som handlat om svensk ambulanssjukvård i skuggan av de tragiska händelserna i Norge förra sommaren. Jag blir alltid lite misstänksam när en yrkesgrupp med så stark kraft uttrycker att en annan inte behövs. Oftast har man då glidit från patient­fokus till fokus på den egna professionen. […](0 kommentar)

Läkarutbildningen kan kortas

I Läkartidningen kunde vi under förra året läsa att EU-kommissionen vill sänka kravet för läkarutbildning till fem år [1]. Standing Committee of European Doctors (CPME) motsätter sig dock detta då de anser att ett förkortande av ­läkarutbildningen kan hota kvaliteten [2]. Som relativ nyutexaminerad läkare har jag god insyn i den svenska läkarutbildningen, som jag […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

Tema Livsstil och hälsa/Hjärta–kärl

Inledning Sjukdom i hjärta–kärl ska förebyggas brett Jan Östergren, Mai-Lis Hellénius Medicinsk kommentar Sund livsstil skyddar hjärta–kärl. Det vet vi! Mai-Lis Hellénius Klinik och vetenskap Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Lars Rydén, Karl Andersen, Viveca Gyberg, Linda Mellbin Medelhavskost och statiner mot hjärt–kärlsjukdom Jan Håkansson Hypertoni är ett kliniskt problem … trots att […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Personal missade allvarlig ögonskada i fem dagar – ögat gick inte att rädda

En äldre kvinna blev inlagd på sjukhus på grund av hjärtsvikt och lunginflammation. Efter en knapp vecka ramlade hon och slog i pannan på vänster sida. Hon skadade även vänster öga. I journalanteckningen om händelsen står att patienten ramlat, blödde från vänster öga och hade blåmärke och svullnad under ögat. Ansvarig sjuksköterska kontaktade bakjouren för […](0 kommentar)

Aktuellt

Västervik toppar igen

Sveriges yngre läkares förenings (Sylf) har genomfört rankningen årligen sedan 2000. Den webbaserade enkät som rankningen bygger på har besvarats av 1 098 AT-läkare (61 procent kvinnor och 39 procent män). Bland de positiva trenderna i årets enkät är att något fler har löneförhandlat innan de påbörjade AT. Men fortfarande är det bara knappt fyra […](0 kommentar)

Det lönar sig även för stora sjukhus att satsa på AT

Exakt vad som utmärker orter som år efter år placerar sig i topp när AT-läkarna får betygssätta sin AT är svårt att få grepp om. I tabellen blandas stora universitetssjukhus med länsdelssjukhus utan något mönster. Sjukhus i skogslän och storstadslän varvas med varand­ra. Sjukhus från ett och samma landsting hamnar i varsin ände av tabellen. […](0 kommentar)

Institutet IPULS läggs ner

Att administrera SK-kurser är huvuduppgiften för IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige AB), en verksamhet som bedrivs med statliga anslag. Socialdepartementet har beslutat att detta uppdrag från den 1 januari 2013 i stället ska utföras i statlig regi, förmodligen av Socialstyrelsen. Med anledning av beslutet har Ipuls ägare – Svenska Läkaresällskapet, Sveriges […](0 kommentar)

Socialstyrelsen accepterar att halveras

Regeringens förslag att skapa en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, innebär att Socialstyrelsen klyvs på mitten. Myndigheten ska nämligen skapas genom att man bryter loss Socialstyrelsens tillsynsavdelning, med omkring 500 anställda, och gör denna till en egen myndighet. Ändå väljer Socialstyrelsen i sitt remissvar att tillstyrka förslaget. Varför, generaldirektör Lars-Erik Holm? – Ytterst […](0 kommentar)

Majoritet säger ja till ny tillsynsmyndighet

Förslaget att skapa en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, lades fram av Socialdepartementet i mitten av juni. Sedan har departementet gått snabbt fram. Remisstiden på förslaget gick ut den 21 augusti, och redan i slutet av juni utsåg regeringen generaldirektör för den nya myndigheten, Gunilla Hulth-Backlund (se LT nr 29–31 och nr 32–33/2012). […](0 kommentar)

Norrmännen mest nöjda med husläkaren

Detta enligt en undersökning gjord av forskningsprogrammet Norsk Kundebarometer vid Handelshøyskolen BI i Norge. Husläkarna får högre betyg än bland annat förskola, avfallshantering, försäkringskassa och studiemedelsnämnd. Sjukvården återkommer längst ner på listan med legevakten (jourcentral). Det är den service befolkningen är minst nöjd med. Läs även artikel på Tidsskriftet.no.(0 kommentar)

Läkare blir ordförande i socialutskottet

Centerpartisten Anders W Jonsson har nominerats av sitt parti till ny ordförande för socialutskottet, meddelar partiet i ett pressmeddelande. Anders W Jonsson är vice ordförande för Centerpartiet och gruppledare för partiets riksdagsgrupp. Han är till yrket barnläkare och fortfarande delvis verksam på barnkliniken vid Gävle sjukhus. Han säger till Läkartidningen att kommer att fortsätta med […](0 kommentar)

De nya arbetskläderna på Akademiska en »estetisk katastrof«

Enligt en skrivelse från UAL till sjukhusdirektören klagar man bland annat på att tyget i byxorna är så tunt att underkläderna syns igenom, att de är säckiga, sladdriga och har dålig passform. Dessutom är resåren lös, vilket leder till att byxorna hasar ned. För kortväxta personer är problemen särskilt uttalade. UAL framhåller att det är […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Vi ansöker om att få dra tillbaka avregistrering av Trilafon dekanoat

Läkartidningen publicerade 7 juli 2012 (Debatt endast på webben) ett öppet brev från Svenska psykiatriska föreningen till MSD (Merck Sharp & Dohme) där man vände sig mot att tillverkningen av Trilafon dekanoat skulle upphöra den 30 november 2012. MSD lovade i sin replik att försöka hitta en lösning och har under sommaren haft ett stort […](0 kommentar)