Nr 39 2012

Signerat

Den nya läkarrollen utmanar god yrkesetik

Att kraven och synen på läkaren förändrats under de senaste åren är en tämligen banal iakttagelse. Intressantare är att fundera över om de nya förväntningarna varit så genomgripande att möjligheterna att utöva läkaryrket etiskt har försämrats? Håller det fria yrket på att bli alltför styrt och ofritt? Eller har det kanske redan skett, utan att […](0 kommentar)

Kultur

Den mexikanska drömmen – och minnena i det fördolda

Plaza Mayor, Mexico City. Jag befinner mig på ett av världens största torg. Framför mig katedralen i svulstig spansk barock, till höger det strängt symmetriska Palacio Nacional. Där skildrar Diego Riveras fresker aztekernas hopplösa kamp mot conquistadorerna för 500 år sedan. Under mig finns de osynliga resterna av deras huvudstad Tenochtitlán. Många av torgets byggnadsstenar […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Belagt om beläggning

För några veckor sen skrev Dagens Nyheter om sommarens överbeläggningar på landets sjukhus. Det var i och för sig ingen stor nyhet för oss i slutenvårdens vardag som fixar och trixar med sängplatserna i praktiken. Socialstyrelsen ogillar förstås överbeläggningar, säkert av samma goda anledningar som vi i vården gör det. Det är bara det att […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Stejplad hemorrojdopexi – risk för rektumperforation och sepsis

Hemorrojder är en mycket vanlig åkomma i västvärlden; prevalensen varierar mellan 4 och 10 procent [1]. De flesta av patienterna kan framgångsrikt behandlas i primärvården med stolpiller och salva. Större hemorrojder kräver behandling med gummiringsligatur eller injektionsbehandling med skleroserande ämne. Endast 2–3 procent av alla patienter med hemorrojder behöver opereras. Sedan länge har man då […](0 kommentar)

Nya Rön

Förändringar som föregår alzheimer

I New England Journal of Medicine presenteras en studie i vilken författarna med hjälp av prov från bl a cerebrospinalvätska och blod samt MR- och PET-undersökningar tittat på biomarkörer och subkliniska förändringar som föregår alzheimer. Studien har gjorts på individer med autosomalt dominant alzheimer, en relativt ovanlig genetisk form som bryter ut tidigt och, som namnet […](0 kommentar)

Längre telomerer hos barn till äldre fäder

Det är välkänt att moderns ålder kan påverka risken för vissa fostermissbildningar. På senare tid har även visats att faderns ålder kan påverka barnets hälsa. I en nyligen publicerad studie i Proceedings of the National Academy of Sciences of the U S A rapporteras att barn till äldre fäder och farfäder har längre telomerer, dvs repetitiva DNA-sekvenser […](0 kommentar)

Fysisk inaktivitet dödar lika många som rökning

I Lancet riktar man blickarna mot den globala sjukdomsbörda som orsakas av alltför lite fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet har definierats som att inte vara fysiskt aktiv på medelnivå (t ex gång) i minst 30 minuter och minst fem gånger per vecka eller på hög nivå (t ex löpning) minst 20 minuter per gång och minst tre gånger […](0 kommentar)

Viktigt screena för hjärt–kärlsjukdom vid Cushings syndrom

Bland patienter som använder glukokortikoider under lång tid har de med Cushings syndrom högst risk för hjärt–kärlsjukdom och bör därför övervakas intensivt, enligt en studie i BMJ. Runt 1 procent av befolkningen i Storbritannien är långtidsanvändare av sy­stemiska glukokortikoider, och runt två av tre patienter har iatrogena manifestationer av denna exponering. Iatrogent Cushings syndrom karaktäriseras […](0 kommentar)

Resistent tuberkulos större problem än befarat

Förekomsten av behandlingsresistent tuberkulos ökar. Det visar en studie som presenteras i Lancet. Studien avser situationen i nio länder där tuberkulos är ett problem: Estland, Lettland, Polen, Peru, Filippinerna, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea och Thailand. Författarna har analyserat prov från 1 278 patienter med resistent lungtuberkulos, s k MDR-TB (resistent mot rifampicin och isoniazid). Då proven togs åren […](0 kommentar)

Mindre skräp-DNA i genomet

Skräp-DNA är benämningen på arvsmassa som inte har någon känd funktion. Nu visar ett omfattande forskningsprojekt att en betydligt mind­re del av vårt genom utgörs av skräp än vad man tidigare trott. Projektet går under namnet Encode, en förkortning för Encyclopedia of DNA Elements. Det kan ses som en uppföljning till det omfattande Hugo-projektet som […](0 kommentar)

Endast på webben

Fängelsedömda läkare i Bahrain fick avslag på överklagande

World Medical Association, WMA, anser att läkarna inte fått en rättvis prövning. Inte heller har de dömdas påståenden om tortyr och illa behandling blivit ordentligt utredda, framhåller WMA i ett pressmeddelande. Läkarna, som var frisläppta mot borgen, måste nu avtjäna fängelsestraff på mellan en månad och fem år. Det var i juni i fjol som […](0 kommentar)

Tema transplantationer

Samtliga artiklar i temat transplantationerInledning Kikarsikte på ett obekant fält Henrik Ekberg Klinik och vetenskap Klinisk översikt Många svenskar vill donera – ändå är antalet donationer lågt Annika Tibell, Bengt-Åke Henriksson Rapport Blodgruppsinkompatibla njurar kan transplanteras Gunnar Tydén, Gunnela Nordén, Ali-Reza Biglarnia, Peter Björk Klinisk översikt Bättre immunsuppression ger bättre njurtransplantationer Henrik Ekberg Rapport Fler […](0 kommentar)

Tema Transplantation

Kikarsikte på ett obekant fält

En nybakad läkarstudent har hundratals yrken att välja bland, men vet så lite om varje. Alla specialiteter ser små ut – utifrån. Som genom en bakvänd kikare. Men att ta sig in i en verksamhet är som att klättra uppför ett berg. På toppen ses en hisnande utsikt. Berg och dalar breder ut sig, alptoppar […](0 kommentar)

Många svenskar vill donera – ändå är antalet donationer lågt

Transplantationskirurgi skiljer sig från många andra medicinska verksamheter i det att den viktigaste begränsande faktorn inte är budget eller kompetens utan bristen på organ donerade för transplantation. Detta innebär att verksamheten är helt beroende av individers vilja att donera sina organ efter döden, i vissa fall också i livet. Att behovet av organ är större […](0 kommentar)

Blodgruppsinkompatib­la njurar kan transplanteras

På grund av den tilltagande diskrepansen mellan antalet organ från avlidna donatorer och det ökande antalet patienter på väntelistorna har fokus under senare år mer och mer riktats mot att försöka åstadkomma en ökning av antalet transplantationer med levande givare. Ett sådant sätt skulle kunna vara att möjliggöra transplantationer även mellan patienter med inkompatibla blodgrupper. […](0 kommentar)

Bättre immunsuppression ger bättre njurtransplantationer

Under de senaste decennierna har resultaten efter njurtransplantation förbättrats i mycket stor omfattning. Det vanligaste sättet att mäta resultaten är att analysera patient­överlevnaden och graftöverlevnaden. Den senare definieras som tillräcklig graftfunktion för att patienten ska vara fri från dialys. Många förbättringar av de kliniska rutinerna kan förmodas ha bidragit till resultatutvecklingen. Till dessa hör mer […](0 kommentar)

Fler hjärt­transplantationer än någonsin

Den första hjärttransplantationen i Sverige utfördes i Göteborg 1984 med ett från utlandet donerat hjärta. Under åren närmast därpå utfördes ytterligare 12 transplantationer på samma vis. Med den s k lagen om hjärndöd (SFS 1987:269) som började gälla 1 januari 1988 kunde också svenska donatorer användas. Under åren 1988 till 2011 utfördes 822 hjärttransplantationer i Sverige. […](0 kommentar)

Pumpbehandling räddar liv på barn i väntan på hjärttransplantation

Mekaniskt cirkulationsstöd i form av en temporär hjärtpump (ventricular assist device, VAD) har under mer än 20 år använts för barn med behandlingsresistent hjärtsvikt för att minska mortaliteten i väntan på hjärttransplantation [1]. Behandlingen är förenad med betydande risker i form av blödningskomplikationer, stroke, infektioner och pumphaveri. Sedan 1990-talet har dock såväl materialen i pump- […](0 kommentar)

Lungtransplantation försvåras av bristen på organ

Lungtransplantation är i dag etablerad behandling för patienter med terminal lungsjukdom. Bristen på organ innebär dock att lungtransplantation utförs i begränsad omfattning [1]. Om man kunde öka organtillgången skulle fler patienter få möjlighet att bli transplanterade och på så vis få ett längre och bättre liv [2]. Dyster inledning Den första lungtransplantationen i världen utfördes […](0 kommentar)

Selektionskriterier avgörande vid hepatocellulär cancer

Primär malignitet i levern var en av de första indikationerna för levertransplantation när denna behandlingsmetod etablerades under tidigt 1980-tal. Att med en och samma operation kunna både avlägsna patientens tumör och ge bot för den underliggande leversjukdomen var ett attraktivt koncept. Ofta var det vid hepatocellulär cancer som transplantation erbjöds som kurativ behandling i tidiga […](0 kommentar)

Transplantation av pankreas botande alternativ vid typ 1-diabetes

Den första pankreastransplantationen på människa gjordes 1966, och sedan dess har mer än 35 000 pankreastransplantationer utförts i världen med en årlig frekvens av knappt 2 000. Den absoluta majoriteten av pankreastransplantationer utförs på patienter med typ 1-diabetes, medan typ 2-diabetes svarar för bara 6 till 7 procent [1]. Pankreastransplantion brukar indelas i tre kategorier: kombinerad njur- […](0 kommentar)

Lovande resultat vid transplantation av tarm

Resultaten efter tarmtransplantation kan i dag anses som mycket goda. Patientöverlevnaden står i paritet med den efter transplantation av andra solida organ som lever, pankreas och lunga [1]. Viktiga orsaker till att resultaten förbättrats är bl a nya immunsuppressiva strategier och ett multidisciplinärt omhändertagande av patienten både inför och efter transplantation [2]. Andra bidragande orsaker är […](0 kommentar)

Den transplanterade patienten på vårdcentralen och akuten

Denna artikel är avsedd att vara en hjälp för de läkare som möter transplanterade patienter på akutmottagningar och vårdcentraler. Med allt bättre resultat blir de transplanterade patienterna allt fler. I Sverige har sedan 1964 totalt nära 13 000 patienter njurtransplanterats (Tabell I), och av dessa lever i dag ungefär 4 800 med fungerande transplantat. Nästan lika många […](0 kommentar)

Njurtransplanterade med maligna tumörer en växande patientgrupp

Under de senaste decennierna har både patient- och graft­överlevnaden ökat markant efter transplantation [1]. Samtidigt har maligniteter i denna patientgrupp ökat och är på väg att bli den vanligaste dödsorsaken. Medelåldern för organtransplanterade patienter har stigit, vilket utgör en ökad risk för att utveckla maligna tumörer redan vid transplantationen [1]. Förutom de riskfaktorer för cancerutveckling […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Symtom efter utsättning av quetiapin

En patient som ordinerats quetiapin (Seroquel Depot 300 mg/dag) på indikationen bipolär sjukdom typ 2 glömde ta en tablett. Dagen efter upplevde patienten ilska, irritation, aggressivitet, rädsla och hallucinationer. Något liknande fanns inte tidigare i anamnesen. Efter cirka 12 timmar hade tillståndet förbättrats, men patienten blev ändå illamående med omfattande kräkningar och huvudvärk, och tog […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Avakademisering och osynliggörande­ – en paradox

Elias Eriksson skrev i LT 23–24/2012 (sidorna 1140-1) apropå den framtida läkar­utbildningen att en fortsatt avakademisering skadar den medicinska forskningen. Detta avakademiserande och osynliggörande inom grundutbildningarna av läkare och basala ämnen är en paradox. Ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt i vardagligt kliniskt arbete för läkare uppmuntras. Men det gäller att nå fram. Det har framhållits att […](0 kommentar)

Equalis/SFKK rekommenderar harmonisering av enheter vid hormonbestämningar för säkrare vård

Svenska laboratorier rapporterar i dag hormonanalyser med två olika enheter för adrenokortikotropt hormon, aldosteron, tillväxthormon, insulin, prolaktin, parathormon, renin och östradiol i plasma. Att använda olika enheter för ett och samma hormon kan utgöra en patient­säkerhetsrisk om siffervärden bedöms utan att beakta vilken enhet resultatet är uttryckt i. Ansvarig läkare kan erhålla resultat rapporterade med […](0 kommentar)

Frivilligt samlag och livshotande blödning – ovanligt men förekommer

I tingsrätten dömdes en man för våldtäkt efter att kvinnan inkommit till sjukhus med livshotande vaginal blödning. Högst upp i vagina hade kvinnan en 6 cm lång och 5 mm djup ruptur. Akut suturering och blodersättning räddade kvinnans liv. Både mannen och kvinnan hävdade att samlaget som före­gått skadan varit frivilligt, men sedan var minnesbilden […](0 kommentar)

Rutinmässig överdosering av folsyra?

Ett fåtal läkemedelskommittéer föreslår fortfarande en folsyrabehandling med 5 mg, en halv tablett två gånger i veckan. En vetenskapligt mera korrekt strategi vore att ta en fjärdedels tablett var eller varannan dag. Här talar jag om underhållsbehandling efter remissionsbehandlad folatbrist och motiverad profylax mot befarad brist [1]. Kroppens normala förråd av folat är 5–10 mg. […](0 kommentar)

Clostridium difficile – orättvist ställd i skamvrån?

Clostridium difficile (C ­difficile) betraktas i den kliniska vardagen som orsak till alltifrån tämligen harmlös antibiotikautlöst diarré till livshotande kolit. Bakterien kan återfinnas i tarminnehåll från de flesta däggdjur. Man kan också hitta den i jord och sand, och i sin sporbildande form finns den i stort sett alltid på sjukhus – om man bara […](0 kommentar)

Aktuellt

Miljonsatsning på digital patologi

CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, är ett forskningscentrum som är mest känt för sina virtuella obduktioner; här är man världsledande. Otaliga är studiebesöken (folk kommer från hela världen), och otaliga är de artiklar som skrivits om det sensationella i att kunna obducera utan att behöva använda kniven en endaste gång. I dagarna blev […](0 kommentar)

Tre av fyra föreslagna myndigheter får godkänt av Läkarförbundet

I de första kommentarerna till Stefan Carlssons utredning – där han föreslog att 12 nuvarande myndigheter på vård- och omsorgsområdet skulle ersättas av fyra – var det närmast idel lovord från Läkarförbundets sida. Förslagen matchade väl förbundets policy, hette det (LT nr 22/2012). Nu, när fyra månader har gått och förslagen har hunnit granskas mer […](0 kommentar)

70 distriktsläkare bakom manifest i Jämtland

– Det handlar inte om att begrava kritik som vi riktat mot besparingar och hur vårdvalsreformen påverkat vår arbetssituation och möjlighet att ge bra vård, säger Lorenz Risk-Plotzki, ordförande för Distriktsläkarföreningen, DLF, i Jämtland. – Men i det här skedet känns det mer konstruktivt att försöka skapa förståelse för att primärvården ska klara sitt uppdrag […](0 kommentar)

Regeringen satsar på tillsynen

I samband med inrättandet av den nya tillsynsmyndigheten för vård och omsorg satsar regeringen drygt 100 miljoner kronor 2013 och 175 miljoner kronor 2014 på tillsynsverksamheten. 150 miljoner per år är tänkt att utgöra en permanent resursförstärkning, medan en mindre del av tillskottet är ett tillfälligt stöd till utveckling av system, register, metoder m m. […](0 kommentar)

LT debatt

Hjälp oss hitta exempel på hälso- och sjukvård som inte är evidensbaserad

SBU utvärderar metoder i hälso- och sjukvården och bedömer evidensen i det vetenskapliga underlaget. I relativt många fall bedöms det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt. Hur ska kunskapen om att metoden är otillräckligt utvärderad kunna användas? Ett sätt är att ge forskarsamhället tips om var det finns stora kunskapsluckor och behov av fler eller bättre studier. […](0 kommentar)

Notiser

Filippa Nyberg ny vd för SLS

Filippa Nyberg blir ny vd för Svenska Läkaresällskapet. Hon har varit aktiv i sällskapet genom sektionen för dermatologi och venereologi, de senaste två åren som ordförande. Filippa Nyberg gjorde sin specialistutbildning och avhandling vid Karolinska institutet, men rekryterades därefter till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här gjorde hon chefskarriär: som verksamhetschef, tillförordnad divisionschef och senast som […](0 kommentar)

Prodekanus hoppar av i protest mot nya sammanslagningar vid SUS

Kristian Riesbeck, prodekanus vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, hoppar av sitt uppdrag i protest mot att Region Skåne beslutat att laboratorieverksamheten vid Skånes universitetssjukhus ska koncentreras till Lund. I en artikel i Sydvenskan säger Kristian Riesbeck att han anser att infrastrukturen för forskare förstörs och att kvaliteten på läkarutbildningen i Malmö riskerar att försämras om […](0 kommentar)

DI granskar felaktigt förskrivningsstopp

Datainspektionen har beslutat inleda en tillsyn mot Apoteksgruppen i Sverige AB, sedan deras IT-system felaktigt angivit att en distriktsläkare i Stockholm fått sin förskrivningsrätt indragen. Det hela uppdagades när två patienter till läkaren inte lyckades få ut sina recept. Ingela Alverfors, handläggare på Datainspektionen, säger att det är allvarligt när uppgifterna i datasystemen inte stämmer […](0 kommentar)