Nr 49 2012

Signerat

Råd till läkare i sociala medier

Användandet av sociala medier, såsom Facebook och Twitter, ökar ständigt. Behovet av reflektion och eftertanke kring på vilket sätt som kommunikationen sker i dessa kanaler har därmed blivit allt viktigare. För läkare som har en stark yrkesetik som innefattar tystnadsplikt är det här särskilt betydelsefullt. Läkares användning av sociala medier får inte skada patienters och […](0 kommentar)

Kultur

Fattigläkaren som blev mångsidig vetenskapsman

Författaren och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer samlade som barn insekter under sommarloven på Runmarö i Stockholms skärgård. Insektssamlingen, som förvarats på en vind, lånades av biologen och författaren Fredrik Sjöberg som förtecknade arterna och gav ut skriften »Tranströmerska insektssamlingen från Runmarö« [1] 2011. En skalbagge i samlingen är den gula jätteknäpparen (Stenagostus rufus) – numera en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Medicinska frågor i medier – läkarkårens ansvar

Medicinska forskare åtnjuter generellt sett ett mycket stort förtroende bland allmänhet och journalister. Tilliten är dock varierande till rapportering om medicinska frågor i traditionella medier och särskilt i de nyare digitala medieformaten. Även om forskare tycker att de interaktioner de har med journalister oftast fungerar mycket bra är man mycket kritisk till vissa mediers återkommande […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Nobelpris till detaljstudier av G-proteinkopplade receptorer

Nobelpriset i kemi 2012 har tilldelats de båda amerikanska forskarna Robert J Lefkowitz (Duke University) och
Brian K Kobilka (Stanford University) för studier av G-proteinkopp­lade receptorer. Detta var det andra Nobelpriset till forskning om adrenerga betareceptorer; det första tilldelades Sir James Black 1988 för hans fram­gångsrika försök att utveckla terapeutiskt användbara receptorantagonister för såväl adrenerga beta­receptorer […](0 kommentar)

Ekonomisk matchningsteori hjälp vid njurtransplantation

I Sverige utförs årligen mellan 300 och 400 njurtransplantationer. Cirka 40 procent av alla transplanterade njurar kommer från levande donatorer. Ett antal medicinska krav måste vara uppfyllda för att en transplantation ska kunna genomföras; således är en tillgänglig levande donator ingen garanti för att en transplantation genomförs. Detta i kombination med att en majoritet av […](0 kommentar)

Mycket kan gå fel efter stor bukkirurgi

I veckans nummer av Läkartidningen ges i fyra artiklar en beskrivning av ett av de mest fruktade akuta buktillstånd en läkare kan ställas inför – tarmisch­emi. Modern och snabb diagnostik och tidigt insatt behandling kan leda till betydligt bättre resultat än förr, då en explorativ laparotomi var den enda dia­gnostiskt säkra metoden, vars fynd ofta […](0 kommentar)

Nya Rön

Genetisk variation mellan människor kartlagd

Hur skiljer sig arvsmassan mellan olika människor världen över? Den frågan har man ställt sig i en omfattande studie som presenteras i Nature. Projektet kallas 1 000 Genomes Project och bygger på en komplett sekvensering av arvsmassan från 1 000 friska individer från Europa, Asien, Afrika samt Nord- och Sydamerika. Dessa individer (som till antalet överstiger 1 000 […](0 kommentar)

Deprimerade upplever stigmatisering

Depressionspatienter upplever ofta diskriminering och stigmatisering från omgivningen. Det visar en studie som presenteras i Lancet. Undersökningen omfattar 1 082 vuxna patienter med diagnostiserad depres­sion från 39 centra i 35 länder. Personerna fick svara på ett formulär (Discrimination and stigma scale, DISC-12) med frågor om huruvida de upplevt eller förväntat sig uppleva diskriminering till följd av […](0 kommentar)

Genmarkörer för prostatacancerprogonos

I Lancet Oncology presenteras en amerikansk studie kring hur genetiska markörer kan prognostisera överlevnaden för patienter med prostatacancer som inte svarar på hormonbehandling. Prognosen kan skilja sig mycket mellan olika patienter med sjukdomen. En mängd parametrar har föreslagits kunna ge prognostisk information, bl a nivåer av PSA och ALP samt patientens ålder och förekomst av eventuella […](0 kommentar)

Kaffe efter kolorektal kirurgi hade positiv effekt på tarmmotoriken

En tysk-schweizisk forskargrupp har undersökt om oralt intag av kaffe dagarna efter kolorektal resektionskir­urgi har effekt på postoperativ tarmparalys. Resultaten talar för att kaffeintag postoperativt är säkert och förkortar tiden till första avföring. Tarmparalys (ileus) är vanligt efter bukkirurgi, särskilt efter operationer på tjocktarmen. Symtom på tarmparalys är buksmärta, distenderad buk, illamående och kräkningar. Postoperativ […](0 kommentar)

Kardioprotektiva effekter hos omega 3 åter ifrågasatta

I JAMA presenteras en studie som visar att omega 3-tillskott inte ger något kardiovaskulärt skydd. Studien är en metaanalys som gjorts av grekiska forskare. De har inkluderat 20 undersökningar med totalt 68 680 individer, majoriteten från Europa. Samtliga studier är placebokontrollerade, och tillskott av omega 3 har givits under minst ett år; mediantiden var två års […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Stoppa nedskärningarna inom vården

Tisdagen den 13 november kunde man i nätutgåvan av Dagens Medicin läsa att Läkarförbundet tillfälligt stoppat Region Skånes budgetbeslut [1]. Genom att begära en central förhandling hindrades regionstyrelsen från att fatta beslut om budgeten. Landstingsledningen i Region Skåne vill få igenom en budget som innebär stora sparkrav inom sjukvården, bland annat ska Skånes universitetssjukhus spara […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svimningsskola hjälper mot besvärlig vasovagal synkope

Vasovagal synkope står för ca 1 procent av besöken på en akutmottagning [1]. Farmakologiska terapiförsök har i praktiken visat sig vara tämligen ineffektiva. Fokus har därför alltmer inriktats på livsstilsråd och muskelkontraktionsövningar, som i många fall visat sig fungera som behandling. Muskelkontraktion som behandling Med utgångspunkt från tidigare erfarenheter av behandling av ortostatism vid autonom […](0 kommentar)

Allt fler får akut tarm­ischemi – snabb diagnos och behandling räddar liv

Akut tarmischemi är egentligen en hel grupp av sjukdomar, men man kan tala om tre större grupperingar: artärocklusion, venös trombos med tarmgangrän och icke-ocklusiva ­hypoperfusionstillstånd (Figur 1). Vi vet en del om den akuta tarmischemins epidemiologi i en svensk kontext tack vare två relativt färska avhandlingar av Stefan Acosta [1] och Tomas Block [2]. Olika […](0 kommentar)

Laparotomi vid akut tarmischemi – tänk efter före!

Det som avgör prognosen vid akut tarmischemi är tidsfaktorn, hur mycket av tarmen som är cirkulationspåverkad, eventuella interkurrenta sjukdomar och patientens ålder. Tidig dia­gnostik är avgörande för prognosen (se artikel, sidan 2284). Även om diagnosen allt oftare verifieras med DT och intravenös kontrast ställs den ibland först vid explorativ laparotomi. Då är det bra att […](0 kommentar)

Kärlkirurgi vid akut tarmischemi görs i första hand endovaskulärt

Kärlintervention vid akut tarmischemi syftar till att återställa perfusion till tarm som fortfarande är viabel, dvs som inte gått i nekros. Det terapeutiska tidsfönstret är därför avgörande och skyndsam diagnostik viktig. Det finns ett flertal endovaskulära tekniker för att åtgärda akut tarmischemi. Artärocklusion Öppen kirurgisk embolektomi var tidigare den vedertagna behandlingen vid akut ocklusion av […](0 kommentar)

Nutrition vid tarmsvikt efter tarmischemi

Tarmsvikt innebär att tarmens absorptionsförmåga är så låg att extra tillskott av energigivande näringsämnen och/eller vätska plus elektrolyter krävs för att bibehålla hälsan [1]. Vanligen beror detta på att delar av tarmen opererats bort, vilket kallas korttarmssyndrom. Tarmsvikt kan dock utvecklas utan föregående tarmresektion, bl a som komplikation till strål­behandling. Tarmischemi kan ge akut debuterande tarms­vikt […](0 kommentar)

Debatt och brev

Dags för debatt om missbruksvården

Jag vikarierade som missbruksläkare första gången 1960, blev färdig läkare 1963, och har nästan uteslutande arbetat med missbrukare. Under många år hade jag fyra arbets­platser med olika huvudmän, ändå nära samverkande. Uppgifterna gällde tillnyktring, avgiftning, poliklinisk behandling, programverksamhet, körkortsutredningar med mera. Jag har intresserat mig för, arbetat för och tagit intryck av verksamheter på kristen […](0 kommentar)

Öka fokus på basämnen och klinisk läkarutbildning!

Målet för vår läkarutbildning är att utbilda kompetenta, vet­enskapligt tänkande läkare med goda prekliniska och kliniska kunskaper som ­också blir empatiska läkare och forskare. Att studenterna ska kunna ta del av spetskunskaperna vid universitetssjukhusen är det främsta ­skälet till att läkarutbildningen anförtrotts oss. Frågan är hur vi ska klara detta åtagande i fortsättningen? I ett […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Notiser

Drugline blir öppet för alla

Från och med januari 2013 blir läkemedelsdatabasen Drugline öppen för alla, både vårdpersonal och allmänhet. Databasen innehåller vetenskapligt och kliniskt baserade svar på mer än 14 000 läkemedelsrelaterade frågor. Svaren kommer från universitetssjukhusens läkemedelscentraler och frågorna från förskrivare.(0 kommentar)

LT debatt

Överdiagnostik och överbehandling – hög tid att nyktra till

Jakten efter en diagnos, och utmaningen i att hitta rätt behandling, är berusande. Att som läkare få följa sina medmänniskor på deras resa genom oro, sjukdom och tillfrisknande, eller ibland in i döden, ger ens egen tillvaro klangbotten och mening. Att bildligt och bokstavligt släppas innanför huden på en annan människa innebär också ett stort […](0 kommentar)

Att delta i ronden är inte olagligt

Är alla som deltar i röntgenronder kriminella? Det är rubriken på en debattartikel av Peter Aspelin, professor i medicinsk radiologi vid Karolinska institutet i Stockholm, och Ulf Nyman, docent och medicinskt ansvarig, Röntgen Öst, vid Centralsjukhuset i Kristianstad, i Läkartidningen 46/2012 (sidan 2068). Svaret på frågan är förstås nej. De som deltar i ronden bidrar […](0 kommentar)

Aktuellt

Vilken är framtidens hälsofråga?

Medicinska riksstämman i Stockholm bjöd på närmare 80 allmänna symposier, ett stort antal sektionssymposier, gästföreläsningar, debatter och scenprogram. Här presenterar vi ett axplock: Medicinska riksstämman 2012 – alla artiklar! Richard Löfven­berg, 64 år, ortoped, Umeå: – Levnadsvanorna. En stor ohälsofråga kommer att bli fetma. Det handlar om rätt kost och motion redan i ungdomsåren för […](0 kommentar)

6 000 besökte årets riksstämma

1990 hade Medicinska riksstämman 28 000 besök. Även om man räknar med att det var samma personer som passerade grindarna alla tre dagar innebär det likafullt att en betydande del av den svenska läkarkåren var på plats. I december 2012 känns dessa tider väldigt avlägsna. Sedan millennieskiftet befinner sig riksstämman i en fallande trend – […](0 kommentar)

Kritik mot klinik som gav anhörig besöksförbud

En klinikchef vid Skånes universitetssjukhus i Malmö gav mamman till en svårt sjuk patient vistelseförbud. Mamman, som själv är läkare, hade upprepade gånger ifrågasatt delar av den behandling som hennes dotter fick och krävt att den skulle sättas ut. Mammans agerande utgjorde enligt den patientansvarige läkaren en fara för patienten och ett arbetsmiljöproblem för personalen. […](0 kommentar)

»Genuskunskapen på läkarutbildningen behöver stärkas«

Genus behöver ges en fastare form som kunskapsområde vid läkarprogrammen, anser AT-läkaren Jenny Andersson i en ny avhandling från Umeå universitet. – Varken kön eller genus nämns i de nationella utbildningsmålen för läkarutbildningen. Mellan de olika utbildningsorterna finns det dessutom ingen enhetlighet beträffande vad ett så kallad genusperspektiv innehåller eller betyder, konstaterar Jenny Andersson i […](0 kommentar)

Jordnötter alternativ till antibiotika

Jordnötter innehåller mycket arginin. Också hos patienter som fick arginin direkt minskade symtomen. Aminosyran arginin behövs för bildning av kväveoxid, som i sin tur är en viktig del av immunförsvaret och tycks spela roll för kroppens försvar mot tuberkulosbakterier. Det handlar alltså om att förstärka den naturliga immuniteten. Och det är en av flera strategier […](0 kommentar)

Överbeläggningar ska redovisas för allmänheten

Från och med den 1 september i år rapporterar alla landsting varje morgon klockan sex antalet utlokaliserade och överbelagda patienter, vilket har varit ett av kriterierna för att få del av årets patientsäkerhetsmedel från regeringen. Vid en workshop på Medicinska riksstämman redovisade Margareta Berglund Rödén från SKL resultatet från de två första månaderna. De första […](0 kommentar)

»Kunskapsbrist hos läkare hinder för rehabilitering«

Symposiet hade rubriken »Arbetslivsinriktad rehabilitering – myt eller verklighet« och arrangerades av Försäkringskassan, som har till uppgift att samordna de olika aktörerna i rehabiliteringen. Förutom Försäkringskassan själv handlar det bland annat om hälso- och sjukvården, företagshälsovården, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen. I praktiken blir det ofta rörigt och med oklar ansvarsfördelning, sade Eva Vingård, som är professor […](0 kommentar)

»Orimligt att det kan vara ett brott att ge vård«

Regeringens förslag, som nu remissbehandlas, går ut på att vuxna som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha rätt till »vård som inte kan anstå«. I sitt remissvar hävdar JK att det är tveksamt om en sådan restriktion är förenlig med Sveriges internationella åtaganden om bästa möjliga hälsa åt alla. En annan kritik rör kopplingen […](0 kommentar)

Läkare kan inte lösa mödradödligheten

Vid ett scensamtal om läkares och sjuksköterskors arbetsuppgifter och ansvarsområden berättade Staffan Bergström, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet (se LT nr 13/2007) om sitt arbete i Afrika. Staffan Bergström har de senaste åren arbetat med att utbilda så kallade medical assistant officers på små hälsocentraler i västra Tanzania. Utbildningen av yrkesgruppen, som enligt […](0 kommentar)

För få vill skydda sig mot klimateffekter

Nästan alla svenskar, 95 procent, är medvetna om att klimatförändringar påverkar, och kommer att påverka, människor som bor i Sverige. Detta enligt den enkätstudie som Anita Pettersson-Strömbäck, forskare vid Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, presenterade vid ett sektionssymposium på torsdagen. Av de 95 procenten tror endast 72 procent att de själva kommer att påverkas […](0 kommentar)

Viktigt att anmäla olämpliga förare

Hur stor andel av krockar med dödlig utgång beror på sjukdom? frågade Lars Englund, chefsläkare, Transportstyrelsen, på ett symposium om medicinska krav för körkortsinnehav på riksstämman. Auditoriet fick välja mellan så olika svar som 1 och 50 procent. Några räckte tveksamt upp handen för siffror som låg någonstans emellan dessa. Men rätt svar finns inte. […](0 kommentar)

Vilken levnadsvana väger tyngst? Fråga patienten!

Förra året kom Socialstyrelsen ut med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Syftet är att sjukvården ska stödja människor att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Men vilken levnadsvana är mest ohälsosam, och hur ska förändringen gå till? Det diskuterades vid ett välbesökt symposium på Medicinska riksstämman på onsdagen. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor […](0 kommentar)

Läkare ett emotionellt riskyrke

På symposiet lyftes en rad studier och artiklar fram som visar att läkare är särskilt utsatta för stress och »utbrändhet«. Marie Åsberg, professor emerita, Karolinska institutet (KI), refererade en stor amerikansk enkätstudie (dock med låg svarsfrekvens) där man tittat på hur vanligt det är med utbrändhet i olika specialiteter. Allmänmedicinarna var mest drabbade. Några specialiteter […](0 kommentar)

Obstruktiv sömnapné vanligt även hos kvinnor

Sömnapné betraktas oftast som ett problem hos män, men en undersökning gjord i Uppsala inom ramen för en befolkningsstudie av sömn och hälsa hos kvinnor visar att det är vanligt även bland kvinnor. Eva Lindberg, professor och lungläkare vid Sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala, berättade om resultaten vid en presskonferens på onsdagen. 400 kvinnor […](0 kommentar)

Nära 300 kemikalier funna i navelsträngen hos nyfödda

I navelsträngen hos nyfödda har man hittat över 280 kemikalier, berättade Olle Söder, barnendokrinolog och ordförande i Barnläkarföreningen, och gav exempel på epidemiologiska observationer som kopplas till tidig exponering för hormonstörande ämnen som exempelvis ftalater och bisfenol A. Det handlar om tidigare pubertet hos flickor, minskad spermieproduktion hos män och ökande frekvens av missbildningar av […](0 kommentar)

»Vi måste stå upp för vår yrkesetik«

– Det har hänt mycket de senaste 20–30 åren. Läkare–patientrelationen har demokratiserats, och tidigare var det viktigaste att inte skada patienten, nu är det att inte kränka patienten, sa Niels Lynøe, professor i medicinsk etik. Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, menade att läkarna även i framtiden kommer att vara den viktigaste yrkesgruppen […](0 kommentar)

Inga tydliga könsskillnader i autism hos små barn

Flickor får inte diagnosen autism i lika stor utsträckning som pojkar, och de får också diagnosen, och därmed insatser, senare i livet än pojkar. I Göteborg screenar BVC alla barn vid 2,5 års ålder avseende språk och kommunikation/samspel, och alla barn under fyra år med misstänkt autism remitteras till barnneuropsykiatriska kliniken. De flickor som under […](0 kommentar)

En god handhygien viktig även hos patienterna

I undersökningen som rörde omkring 100 patienter på kliniken hittades tarmbakterierna E coli och/eller Klebsiella på åtminstone ena handens fingrar vid 16 procent av provtagningstillfällena, enterokocker hittades vid 45 procent av tillfällena, Staphylococcus aureus vid 40 procent och jästsvamp vid 29 procent av tillfällena. – Det är troligen vanligt på alla sjukhus i Sverige, sa […](0 kommentar)

Läkares fortbildning är ett delat ansvar

Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm framhöll arbetsgivarnas ansvar, och ansåg att fortbildning bör ingå i det ledningssystem för verksamhetsutveckling som vårdgivare är skyldiga att ha. – Kunskapskapitalet är personalen. Och för att utveckla det kapitalet behövs fortbildning. I Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem nämns dock varken fortbildning eller kompetensutveckling specifikt, och moderatorn Tobias Smedberg från Läkaresällskapet undrade […](0 kommentar)

Slagväxling om vinster i vården

Debatten i Sverige har blivit alltför »digital«. Antingen är man för eller emot privat vård. I stället borde diskussionen handla om kvalitet, sade Centerledaren och näringsministern Annie Lööf: – De offentliga beställarna måste ställa hårda krav på kvaliteten. Men för att få kvalitet behövs mångfald och alternativ. Det får man inte om man förbjuder vinster. […](0 kommentar)

Struktur och standarder för IT-system efterlystes

– Så länge journalen består av stora mängder ord och ingen struktur och ordning är det inte bra. Så lät det redan för två år sedan, på 2010 års medicinska riksstämmas symposium om IT i vården. Den som sa det var Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik. Med på symposiet var […](0 kommentar)

Många missbrukare slutar själva

I dag finns det mycket evidens för att många med alkoholproblem ändrar sig själva, och att förändringen håller i sig. Det fastslår Linda Sobell, och hänvisar till att det nu finns över 70 studier av så kallad »self-change«, alltså att människor själva bryter ett missbruk eller beroende. Linda Sobell är professor i psykologi vid Nova […](0 kommentar)

Fredsforskaren och socialministern om framtidens hälsa

Göran Hägglunds önskelista för hälso- och sjukvården löd i korthet så här: Stärkt patientinflytande, bättre folkhälsa, mer jämlik vård, bättre tillgänglighet, ökad patientsäkerhet, ökad valfrihet och en ännu större mångfald av vårdgivare. På många av dessa områden uttryckte socialministern en tillfredsställelse med utvecklingen. Till exempel jämlik vård. – Döden är rättvist fördelad. Sverige har den […](0 kommentar)

ADHD: »Stigmatiserande att inte få diagnos«

Ylva Ginsberg är vuxenpsykiater och forskar om ADHD i kriminalvården. Hon vill vända på den vanliga frågan, alltså den om huruvida diagnosen ADHD ändå inte ställs alltför lättvindigt. – Man borde tala mer om de barn som inte får någon diagnos och därmed ingen hjälp, sade hon när hon deltog i ett symposium på Medicinska […](0 kommentar)

Nya Öppna jämförelser publicerade

Årets upplaga av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet visar en rad positiva trender. Enligt rapporten, som Socialstyrelsen och SKL står bakom, fortsätter dödligheten i stora folksjukdomar som hjärtinfarkt och cancer att minska. Det gör också den så kallade sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, där det ingår diagnoser som diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och […](0 kommentar)

Svenskar gör få läkarbesök

Grekland har överlägset flest läkare per invånare i Europa. Med 6,1 läkare per 1 000 invånare har Grekland nästan dubbelt så många som EU-genomsnittet, som är 3,4. Det framgår av en ny rapport med hälsostatistik för hela Europa från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Med 3,8 läkare per 1 000 invånare ligger Sverige på delad tredjeplats […](0 kommentar)

Endast på webben

Special: Tarmischemi

Special tarmischemi – alla artiklar Mycket kan gå fel efter stor bukkirurgi Allt fler får akut tarm­ischemi – snabb diagnos och behandling räddar liv Laparotomi vid akut tarmischemi – tänk efter före! Kärlkirurgi vid akut tarmischemi görs i första hand endovaskulärt Nutrition vid tarmsvikt efter tarmischemi(0 kommentar)

De vann Läkartidningens omslagstävling!

De får var sin bokcheck på 500 kronor. Här är de rätta svaren: Nummer 6/2011. Nr 45/1926. Nr 48/1936. Nr 6/1982. Nr 18/2006. Nr 47/1942. Nr 44/1914. Nr 33/1973. Nr 43/1908. Nr 36/1967. Nr 18/1993. Nr 40/1957.(0 kommentar)

Handledarpris till ögonläkare som lär studenter att se

– Fantastiskt glädjande! säger Yousef Pourakbar, som inte ens kände till att priset fanns innan han blev utsedd. Enligt juryn har Yousef Pourakbar »länge systematiskt arbetat för att ge läkarstudenterna möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter«. Att han engagerat sig i handledarskapet beror på att han själv haft handledare som varit viktiga förebilder i […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Allvarligt sjuka patienter förväxlades på sjukhuset

Två patienter lades in på medicinkliniken med två dagars intervall. Båda var kvinnor i hög ålder och de hade liknande namn. Patient 1 undersöktes dagen efter inläggning på avdelning A med en DT, datortomografi, av hjärnan. Undersökningen visade subaraknoidalblödning. Man bedömde att ingen botande behandling kunde erbjudas, och ansvarig läkare tog beslut om palliativ vård. […](0 kommentar)