Nr 07 2013

Signerat

Stort medialt genomslag för Läkarförbundet

»Vi måste synas mer i media!« Så ungefär låter det ofta bland medlemmar i organisationer som sysslar med opinionsbildning. Inget konstigt med det. Alla fokuserar på sina hjärtefrågor i en stenhård konkurrens om uppmärksamhet. Sedan några år registreras tidningsartiklar och radio- och tv-inslag där Läkarförbundets representanter – eller skrifter – citeras. Siffrorna visar att Läkarförbundet […](0 kommentar)

Krönika

Den Briljanta

Det är lunchmöte med ett läkemedelsföretag och stämningen i konferensrummet är den vanliga: lite inställsamt säljande och professionell från läkemedelsrepresentanten medan publiken är aningen loj, men hungrig och tar för sig av bjudmaten med god aptit. Ämnet för dagens föreläsning är antibiotikaresistens och företaget har med sig en extern expert. Föreläsaren berättar om det ökande […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

330 poäng lagt till handlingarna

Bristerna vid Skånes universitetssjukhus hotar utbildningskvaliteten, erfarna läkare flyr regionen. I en motion till Medicinska föreningen Lund–Malmö manar läkarstudenter till endagsstrejk i protest mot nedskärningarna inom vården. Ordföranden för MF Lund–Malmö Julia Frändegård står visserligen inte bakom motionen, men vittnar i Läkartidningen om en pressad situation. »Vissa kursledningar har haft problem med att studenterna inte […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

RAS-blockerare ger minskad dödlighet vid diastolisk hjärtsvikt

I en studie som nyligen publicerades i JAMA visas att behandling med antagonister mot RAS (renin–angiotensinsy­stemet) (dvs angiotensinkonvertashämmare [ACE-hämmare] och/eller angiotensinreceptor­blockerare [ARB]) vid dia­stolisk hjärtsvikt (hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion [HFPEF]) är associerad med minskad totalmortalitet [1]. Detta är viktig ny kunskap, dels eftersom en kunskapslucka täcks, dels eftersom studien visar betydelsen av och potentialen i […](0 kommentar)

Nya Rön

Framsteg för transplantation av stamceller

Att skapa stamceller av »vanliga« vuxna celler är ett spännande forskningsområde. Grundprincipen är att man utgår från exempelvis en hudcell som »backas« i utvecklingen för att bli en inducerad pluripotent stamcell (iPS-cell). Denna stamcell kan i sin tur utvecklas till olika celltyper. Fältet har väckt mycket uppmärksamhet under senare år; fjolårets Nobelpris i fysiologi eller […](0 kommentar)

Fiskolja skyddar inte mot postoperativt flimmer

I JAMA presenteras en studie där författarna tittat på om perioperativt tillskott av fiskolja skyddar mot förmaksflimmer efter hjärtkirurgi, såsom bypass- eller klaffkirurgi. Studien omfattar 1 516 vuxna patienter som genomgick hjärtkirurgi vid något av 28 centra i USA, Argentina och Italien. Patienter som inte hade sinusrytm före ingreppet och patienter som redan åt fiskolja/omega-3-tillskott exkluderades. […](0 kommentar)

Svimning, plötslig död och hjärtarytmi orsakad av nyupptäckt genmutation i kalmodulin

Autoreferat.En tidigare ej beskriven genmutation i kalmodulin, ett centralt protein för cellens kalciumstyrning, har upptäckts i en svensk släkt med kliniska symtom som svimning och plötslig död vid ansträngning och oro. Primära arytmier som långt QT-syndrom (LQTS) och katekol­amin­erg poly­morf ventrikulär takykardi (CPVT) kan ge liknande symtom, och genmutationen för CPVT förändrar hjärtcellens kalciumomsättning via […](0 kommentar)

Nytt om övervakning av patienter med traumatisk hjärnskada

I New England Journal of Medicine presenteras en studie i vilken man tittat på övervakning av patienter med traumatisk hjärnskada. Studien har gjorts under 2008–2011 vid sjukhus i Bolivia och Ecuador. 324 patienter över 13 års ålder som vårdades på intensivvårdsavdelning ingick. Alla hade traumatisk hjärnskada och GCS-poäng mellan 3 och 8. Den vanligaste anledningen […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Att studera ovanliga utfall

När det inte är etiskt, kostnadsmässigt eller praktiskt försvarbart att utsätta individer för en exponering man vill studera, exempelvis en viss behandlingsform eller någon typ av levnadsvana, på ett slumpmässigt och kontrollerat sätt är forskaren hänvisad till olika typer av observationella studieformer. Här beskriver vi översiktligt viktiga aspekter vid design och analys av en av […](0 kommentar)

Tema Trauma

Prehospital vätsketerapi och stabilisering vid blödningschock

Vid återställande av cirkulation och stabilisering av patienter i chock måste förlorad vätskevolym ersättas. Under många år var den förhärskande behandlingen att snabbt försöka återställa den cirkulerande volymen med hjälp av kristalloida lösningar. Men chock kan bero på flera orsaker. Intravaskulära förluster som beror på omfördelning av intravasal vätska, som vid septisk chock eller pankreatit, […](0 kommentar)

Vad ambulanssjukvården kan lära av militära erfarenheter

Blödning är den huvudsakliga dödsorsaken i ett militärt skadepanorama, och de flesta dödsfall inträffar innan den skadade når en sjukvårdsinrättning. Då kroppsskydd (»skottsäkra västar«) införts som rutin av de flesta reguljära stridande förband är numera extremiteterna den vanligaste skadelokalen [1]. Avsnörande förband, tourniquet Amerikanska förlustsiffror i Vietnam och Somalia anger att 7 procent av dem […](0 kommentar)

Initial handläggning avgörande vid svår bäckenskada

Att upptäcka bäckenfrakturer är mycket viktigt vid en första undersökning av en traumapatient [1]. Vid stort trauma har ca 20 procent en bäckenfraktur. Från Tyskland rapporteras att bäckenfrakturer är den tredje vanligaste bidragande orsaken till död vid trafikolyckor. Att tidigt misstänka och korrekt handlägga en bäckenskada är viktigt för att minska blodförlusten – och det […](0 kommentar)

Verktyg för kontroll av blödning vid kärltrauma

Senare års betydande utveckling inom kärlkirurgin omfattar även i hög grad hanteringen av traumatiska kärlskador. Framstegen inom diagnostik och endovaskulär teknik har bidragit till nya och effektiva lösningar för handläggningen av kärlskador på detta område [1]. Kärlskada har två huvudsakliga konsekvenser: blödning och ischemi. Blödning står för upp till 40 procent av all traumarelaterad död, […](0 kommentar)

ABC om Civila skottskador i extremiteter och kotpelare

Vapenbrott och skottskador är ett problem i de flesta euro­peiska länder. Trots det beskriver merparten av publicerade studier av skottskador handläggning av patienter som skadats i militära sammanhang, vilket oftast inte är applicerbart i fredstid. I Sverige handlar dödsfall till följd av skottskador nästan uteslutande om suicid och i mindre utsträckning om vådaskott med jaktvapen […](0 kommentar)

Optimalt omhändertagande vid trauma

Trauma är ett större och mer mångfasetterat hälso- och sjukvårdsproblem än vad man först kan tro. I EU-länderna dör en människa varannan minut på grund av trauma, och för varje avliden drabbas enligt beräkningar två till tre individer av bestående invaliditet. Trauma är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 1–42 år. Inom EU är det den […](0 kommentar)

Olycksfall vanligaste dödsorsak hos yngre   

Ordet trauma kommer från grekiskan och betyder »sår«, dvs kroppslig skada genom yttre våld, men associeras ofta av allmänheten till en psykisk påfrestning. Temat i veckans nummer av Läkartidningen fokuserar på det kroppsliga traumat, framför allt de allvarliga ska­dor som man kan möta på samtliga akutsjukhus i landet. Ämnet är viktigt, eftersom olycksfall är den […](0 kommentar)

Första livräddande åtgärder vid svåra skador mot torax och buk

I Sverige finns ännu inget nationellt traumasystem med speciellt utvalda traumacentrum dit de svårast skadade ska skickas. Det saknas också nationella kriterier för vilka skador som bör centraliseras. I Stockholm beslutade man dock år 2007 att centralisera de svårast skadade till Traumacentrum Karolinska, baserat på studier som talade till dess fördel, främst för allvarligt trafikskadade […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Sjukvården måste bygga egen evidens med tidig teamträning

Inom sjukvården tar vi så gärna till oss dramaturgin från säkerhetstänkandet i högriskverksamheter, som flyg-, kärnkrafts- eller oljeindustri. Sjukvården är förvisso en verklig högriskverksamhet, men skillnaden är stor i synen på katastrofernas omfattning. Sällsynta men dramatiska händelser som flygolyckor, härdsmältor och sjönöd leder till många drabbade och dödade och/eller stor förödelse. Sjukvården skördar långt fler […](0 kommentar)

Låt barnen vara delaktiga i sorgen

I Sverige förlorar årligen 3 000–4 000 barn en förälder. Det innebär att varje dag nio barn i vårt land förlorar en förälder. Felix är ett av dem: Felix, som precis fyllt fem år, kliver in i sjukhuset med tunga steg. Hans mamma ligger i en kall, smal säng. Hon är så sjuk att hon snart inte […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema Trauma

Tema trauma – samtliga artiklar Olycksfall vanligaste dödsorsak hos yngre Louis Riddez Prehospital vätsketerapi och stabilisering vid blödningschock Christer Svensén Vad ambulanssjukvården kan lära av militära erfarenheter Per Örtenwall Första livräddande åtgärder vid svåra skador mot torax och buk Louis Riddez, Magnus Falkén, Martin Sundelöf, Carl-Magnus Wahlgren, Anders Östlund Initial handläggning avgörande vid svår bäckenskada […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kvalitetsregister patientens och läkarens verkstad

Kvalitetsregisterförespråkare och intressenter innefattar även patienter som får följa sin hälsa i registren liksom vårdprofessionerna som initierat registren, vilket Johan Ejerhed förbigick i sitt inlägg [1]. Inläggets syfte var dock viktigt – att ge stöd i den fortsatta diskussionen om utvecklingen av kvalitetsregister, som ju inte kan vara lösningen på sjukvårdens alla behov. Användningsområden för […](0 kommentar)

Vinst i vården leder fel

Som nyutbildad läkare vikarierade jag 1972 några månader på en öronklinik i Småland. På kliniken rådde en öppen stämning. Man berättade om vilka förändringar som 7-kronorsreformen (1970) inneburit på kliniken. Innan reformen trädde i kraft hade läkarna fått betalt per utförd åtgärd, för att efter 1970 få månadslön. Detta resulterade i att man minskade antalet […](0 kommentar)

Aktuellt

Här skapar Gunilla Hult-Backlund en ny myndighet

»Jag hoppas verkligen att den enskilda läkaren kommer att märka skillnaden. Inte minst för att jag vill att vi ska kunna vara mer ute i verksamheterna och att vi ska skapa arenor för återföring och dialog.« På Socialstyrelsens tillsynsavdelning handlägger man ärenden som rör händelser och tillbud inom vård och omsorg (enligt lex Maria och […](0 kommentar)

Inga köpengar till Uppsala

Alla landsting utom Uppsala nådde under förra året upp till de krav som gäller för att få ta del av den så kallade kömiljarden. Gotland fick allra mest pengar räknat per invånare. För att få statsbidrag utifrån överenskommelsen ska landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått vård inom de tidsramar som […](0 kommentar)

Ny myndighet för hälso- och sjukvårdsstruktur

En ny myndighet för hälso- och sjukvårsinfrastruktur ska bildas. Det är verksamheten i statliga Apotekens Service Aktiebolag som i stället ska bli en myndighet. Detta ska en utredare ägna sig åt resten av året, och myndighetsverksamheten väntas vara i gång redan 1 januari 2014. Apotekens Service Aktiebolag bildades i samband med omregleringen av apoteks­marknaden och […](0 kommentar)

Hot om 4,3 miljoner i vite

»Skit att man ska behöva lägga pengar på vite, när det är så mycket annat som saknas!« Det säger Einar Arnbjörnsson, huvudskyddsombud för Mellersta Skånes läkarförening. Han tycker det är bra och nödvändigt att Arbetsmiljöverket tagit situationen på allvar, och han har aldrig hört talas om ett så högt vite. Lise-Lotte Hamfelt, inspektör på Arbetsmiljöverket, […](0 kommentar)

RÅ inrättar särskilda vårdåklagare

När Riksåklagaren (RÅ) kom med beslutet utifrån sin utredning av åklagarnas handläggning av Astrid Lindgren-fallet var han inte särskilt kritisk, se Ingen kritik mot åklagarnas handläggning. Att åklagarna till exempel använde tvångsmedel mot narkosläkaren, till en början nekade till genomlysning av Rättsmedicinalverkets handläggning, väckte åtal och trots de olika turerna stod fast vid sitt beslut […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Korrekt bedömning av snabbtest för betastreptokocker

Läkare behöver för sitt diagnostiska handlande många verktyg; egen erfarenhet, vetenskaplig evidens och stöd av olika former av riktlinjer. Kollegan Kerstin Hulter Åsberg belyser i ett klokt inlägg i LT nr 47/2012, sidorna 2164-5, angående tonsillitdiagnostik hos barn, en synnerligen viktig problematik som rör just hur läkaren bör agera mot bakgrund av kunskap i ett […](0 kommentar)