Nr 09 2013

Signerat

Sverige kasserar läkemedel för miljardbelopp

För fem år sedan larmade överläkare Franz Rücker om det miljardslöseri som pågår när fullgoda mediciner bränns för att hållbarhetstider på ­två eller fem år gått ut. Franz Rücker före­slog att Sverige skulle bli världsledande på förlängd hållbarhet. Enligt svensk läkemedelsstandard ska varje läkemedel ha ett utgångsdatum; efter det datumet får läkemedlet inte användas. Hållbarhetstiden […](0 kommentar)

Viktiga reportage om sjukvården i DN

Med stort intresse har jag läst de första två delarna av DN-journalisten Maciej Zarembas reportageserie om vad han kallar sjukvårdens stora systemskifte – från läkekonst till bokföring. Mycket av kritiken mot så kallad New public management som han skickligt gestaltar håller jag helt med honom om. Det rör bland annat hur olika ekonomiska incitament kan […](0 kommentar)

Kultur

Botanikens fader om floran av mentala störningar

Botanikens fader, Carl von Linné, intresserade sig även för floran av människans mentala störningar. Resultaten av hans undersökningar sammanfattas i den nyligen utgivna boken »Linné och mentalsjukdomarna« (Atlantis), skriven av läkaren, psykiatern, professorn och vetenskapsskribenten Nils Uddenberg. Uddenberg är välkänd som en ytterligt läsvärd författare också inom det medicinhistoriska området. För egen del betraktar författaren […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Låt tankar ta tid!

Mötet med lidande patienter eller anhöriga väcker tankar. De upplevelser man som ung och många gånger (livs)oerfaren medicinstudent då får, behöver bearbetas för att kunna utnyttjas i det framtida patientarbetet. I dagens sjukvård är arbetstempot högt och patientarbetet ska skötas effektivt och rationellt. Tid för eftertanke och reflexion tillsammans med en handledande läkare är därför […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Modern bildåtergivning ger problematiska bifynd

Modern terapi, oftast kirurgi, kan i dag med hög precision få bort nästan alla lokaliserade cancertumörer. Vi vet att ju tidigare i det biologiska förloppet som cancer behandlas, desto högre är sannolikheten för bestående bot. I vetenskaplig litteratur och klinisk verksamhet strävar man därför mot tidig­diagnostik av tumörsjukdomar. Särskilt eftersträvans­värt är det att hitta väldefinierade […](0 kommentar)

Nya Rön

Memantin gav inget skydd mot frontallobsdemens

Degeneration med atrofi i frontal- och temporalloben (frontotemporal degeneration, FTD) är en orsak till demens. Sjukdomen brukar drabba individer i 50–60-årsåldern och benämns ofta frontallobsdemens. Till tidiga symtom hör afasi och personlighetsförändring. Behandlingsarsenalen är begränsad; ibland prövas neuroleptika eller litium trots att det inte finns någon egentlig evidens för dessa preparat på denna indikation. Ett […](0 kommentar)

Hypertoni orsakar störst sjukdomsbörda

I Lancet har världens samlade hälsotillstånd analyserats i sju omfattande studier, som alla presenteras i ett och samma nummer av tidskriften. Studierna är baserade på undersökningen Global burden of disease study 2010, den största i sitt slag som hittills publicerats. Totalt har 486 forskare från 302 institutioner i 50 länder ingått. För finansieringen står Bill […](0 kommentar)

Möjlig koppling mellan D-vitamin och MS

Autoreferat/avhandling. Multipel skleros (MS) är en inflammatorisk sjukdom som drabbar centrala nervsy­stemet. Ungefär 17 000 personer i Sverige har MS i dag och 400–500 nyinsjuknar varje år. Sjukdomen drabbar unga vuxna, är lite vanligare hos kvinnor än hos män och leder till bl a förlamning, känselstörningar, nedsatt syn­skärpa och balansbesvär. Forskningen kring orsakerna till MS är i […](0 kommentar)

Mindre reklam under studenttiden ger mer restriktiv förskrivning som läkare

Läkarstudenter som exponeras för läkemedelsreklam i begränsad utsträckning skriver i lägre grad ut nyligen introducerade läkemedel när de är färdiga läkare. Det visar en studie publicerad i BMJ. I USA startades år 2002 en kampanj för att öka evidensbaserad snarare än marknadsföringsbaserad läkemedelsförskrivning bland läkare. Som ett led i detta introducerade amerikanska institutioner gradvis restriktioner […](0 kommentar)

Notiser

Frågan för folkomröstningen formulerad

Gruppledarna för samtliga partier har enats om vad som ska stå på röstsedlarna när Västerbotten håller folkomröstning om inlandsvården. Närvarande vid mötet var även representanter från Folkinitiativet, som samlat in namnunderskrifter för folkomröstningen. När Folkinitiativet behandlades i landstingsfullmäktige den 19 februari ville den politiska majoriteten ha en formulering där ja-alternativet innebar att beslutet om Åsele […](0 kommentar)

Aktuellt

»Låt apotek som inte klarar 24-timmarsregeln stå för hemleverans«

Enligt ett utredningsförslag ska bestämmelsen om att apoteken måste tillhandahålla receptbelagda läkemedel inom 24 timmar bli tydligare. Det välkomnar Socialstyrelsen, som alltså lanserar ett eget förslag för att få apoteket att efterleva regeln – gratis hemleverans om man inte klarar det. Socialstyrelsen är också positiv till att införa en skyldighet för apotek som inte kan […](0 kommentar)

Sollefteå: »Jag vet inte hur länge vi orkar«

För drygt ett år sedan vände sig läkarna vid hälsocentralen i Sollefteå till Arbetsmiljöverket och till Ångermanlands läkarförening. Sedan dess har myndigheten varit på besök flera gånger, och företagshälsovården fick göra en enkät som visade att arbetsbelastningen på vårdcentralen var mycket hög. Detta gällde flera yrkesgrupper, men värst var det för läkarna. – En typisk […](0 kommentar)

»Här stannar läkarna till pensionen«

Hälsocentralen i Burträsk ligger i glesbygd men är ändå fullt bemannad. Här stannar läkarna tills de går i pension, och under tiden har de rekryterat sina efterträdare. Burträsk är en ort med drygt 4 000 invånare; den ligger i jordbruksbygd fyra mil sydväst om Skellefteå, och är mest känd för att det är här Västerbottensosten tillverkas. […](0 kommentar)

»Uppropet fick stort gensvar«

Läkarna på Kåge–Moröbacke hälsocentral i Skellefteå har tröttnat på den snåla resurs­tilldelningen till primärvården. De har skrivit ett upprop och uppvaktar landstings­politikerna. Det började i november förra året med att lokaltidningen Norran hade en artikel om att Kåge–Moröbacke är en fullbemannad vårdcentral. Läkarna där kände att det var något som inte stämde, berättar en av […](0 kommentar)

Ännu längre väg till svensk legitimation befaras

– Ja, det är min bedömning. I alla fall för specialister. Det säger Joel Hellstrand, internationell samordnare på Sveriges läkarförbund. I fjol fattade Socialstyrelsen beslut om kompletterande utbildning för mer än 700 läkare med utbildning från länder utanför EU/EES, »tredjeland«. Ungefär hälften av dem var specialistutbildade. Från Socialstyrelsens beslut tar det i genomsnitt ungefär tre […](0 kommentar)

»NKS dyrare än vad det hade behövt vara«

På grund av ovana vid OPS – offentlig–privat samverkan – har kostnaderna för Nya Karolinska Solna blivit högre än de hade behövt bli. Det hävdas i en ny rapport från tankesmedjan Timbro. I rapporten kritiseras bland annat att man genomförde upphandlingen trots att det bara fanns en anbudsgivare, tvärt emot alla rekommendationer. Det konstateras också […](0 kommentar)

Lipus tar över efter IPULS

Framtiden har varit oviss för IPULS AB efter regeringens beslut att flytta administrationen av SK-kurser till Socialstyrelsen. Eftersom SKL och Läkaresällskapet, de övriga delägarna, meddelat att man vill dra sig ur har det varit upp till Läkarförbundet om den återstående verksamheten skulle fortgå. Det handlar om hanteringen av kurskatalogen, kurscertifiering, CME-ackreditering samt inspektioner av ST-utbildningen […](0 kommentar)

Lundastudenternas strejkhot avblåst – för tillfället

I januari berättade Läkartidningen att en grupp läkarstudenter motionerat till Medicinska föreningen Lund–Malmö (MF) om att studenterna borde strejka under en dag i mars för att sätta press på Skåneregionens politiker att tilldela vården de resurser som krävs (se LT 5/2013). Motionärerna ansåg att nedskärningarna av den skånska vården också var ett hot mot utbildningskvaliteten. […](0 kommentar)

Strid om folkomröstningsfrågan i Västerbotten

Motståndet från den politiska majoriteten hjälpte inte. Efter en lång debatt i landstingsfullmäktige den 19 februari drev de borgerliga partierna och vänsterpartiet igenom kravet på en folkomröstning om den stängda sjukstugan i Dorotea och den indragna ambulansen i Åsele. Däremot är det ännu inte klart vad som ska stå på röstsedlarna. Oppositionen ville ha samma […](0 kommentar)

Datainspektionen starkt kritisk till ny registerlag

Datainspektionen skriver i ett remissyttrande att den föreslagna lagen innebär att en betydande del av den medicinska forskningen kan bedrivas utan att det sker någon etikprövning innan man kontaktar forskningspersonerna och börjar datainsamlingen. DI anser att det behövs en grundligare analys av konsekvenserna innan man genomför en så genomgripande nyordning. DI anser också att det […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Loperamid ordineras alltför sällan vid turistdiarré

Turistdiarré brukar definieras som tre eller fler lösa avföringar under ett dygn i kombination med minst ett av symtomen feber, illamående, kräkningar, krampsmärta i buken, tenesmer eller blodig avföring under eller snart efter en utlandsresa. Turistdiarré är den sjukdom som oftast drabbar resenärer [1]. Sjukdomen är sällan allvarlig och oftast självläkande, men den orsakar en […](0 kommentar)

Biostatistik har en central roll i epidemiologi

Biostatistik är en integrerad och central del av epidemiologin, och biostatistiska metoder används vid såväl planering som analys av epidemiologiska studier. Innan en studie genomförs används s k styrkeberäkningar (power-beräkningar) för att uppskatta hur stor studien måste vara för att kunna upptäcka ett förväntat resultat, t ex en viss skillnad i sjukdomsrisk hos individer med (exponerade) och […](0 kommentar)

Tema Affektiva syndrom

Affektiva syndrom är dödliga – självmordsrisken är hög

Samhällets kostnader i samband med depressionssjukdom har ökat under senare år [1]; de indirekta kostnaderna orsakas av bl a utebliven arbetsinsats och för tidig död. De stora kostnaderna kan bero på att sjukdomen är vanlig; i en svensk undersökning av självrapporterad depression var förekomsten hög­re hos unga människor än hos medelålders [2]. Det är dock osäkert […](0 kommentar)

Depression från vaggan till graven

Depression är en sjukdom som kan debutera från spädbarnstid till ålderdom. Depression leder till stort lidande för den drabbade och för närstående. Den har ofta ett recidiverande förlopp, ger nedsatt funktion, leder ofta till ett förkortat liv, finns i samma utsträckning i alla kulturer och orsakar höga kostnader för samhället. Depression hos spädbarn Under 1940-talet […](0 kommentar)

Att skilja mellan depression och utmattnings­syndrom

För några år sedan publicerades i Lancet en metaanalys av hur väl allmänläkare i 41 studier kunde diagnostisera depression bland mer än 50 000 primärvårdspatienter [1]. Det genomsnittliga resultatet var inte upplyftande, även om spridningen var stor. I genomsnitt kunde en motiverad allmänpraktiker korrekt diagnostisera ungefär hälften av fallen. I den efterföljande diskussionen påpekades bl a att […](0 kommentar)

Bipolärt syndrom – en ­psykiatrisk kärnsjukdom

Det är viktigt att särskilja bipolär sjukdom från de vanligare unipolära affektiva syndromen eftersom behandlingen skiljer sig åt [1]. Att manier och depression växlar med varandra över tid har varit känt sedan senantiken, men kom mot slutet av 1800-talet att beskrivas av Magnan och Falret i Frankrike och Kraepelin i Tyskland. Begreppet bipolär psykos lanserades […](0 kommentar)

Specialiserad öppenvård ­effektivt vid ­affektiv sjukdom

Psykiatrin i Sverige har de senaste fem decennierna genomgått en rad strukturella och organisatoriska förändringar. En av de stora och genomgripande förändringar som genomfördes under 1980-talet var sektoriseringen. Syftet var att göra psykiatrin mer tillgänglig genom närhetsprincipen. Verksamheten organiserades efter geografiska områden, och den psykiatriska öppenvården kom att omfatta i stort sett hela det psykiatriska […](0 kommentar)

Depressionsbehandling – då, nu och i framtiden

Evidensläget för vårt utbud av behandlingsalternativ vid unipolära depressiva tillstånd har sammanfattats i en stor SBU-rapport [1] och nationella riktlinjer har utformats [2]. En central fråga som återigen blev tydlig, särskilt vid utarbetandet av de nationella riktlinjerna, var att diagnosen depression varken är homogen eller lättavgränsad [3]. Depressionstillståndens mångformighet och kanske olika etiologi har betydelse […](0 kommentar)

En utmaning för ­vården och samhället

Diagnostiken av affektiva syndrom har både förändrats och förfinats. Tillstånden är mycket ofta återkommande, och ibland årstidsberoende. ­Tiden på året när sjukdomen uppstår kan också vara avgörande för såväl ­diagnostik som ­behandling. Ibland ­talar man om bio­logiska rytmrubbningar bakom affek­tiva syndrom. Depressioner är betydligt van­ligare hos kvinnor än hos män. Därför har man sökt ökad […](0 kommentar)

Endast på webben

Tema affektiva syndrom

Tema Affektiva syndrom – samtliga artiklar En utmaning för vården och samhället Lil Träskman-Bendz Affektiva syndrom är dödliga – självmordsrisken är hög Bo Runeson, Axel Haglund Depression från vaggan till graven Anne-Liis von Knorring, Lars von Knorring, Margda Waern Att skilja mellan depression och utmattningssyndrom Marie Åsberg, Åke Nygren, Anna Nager Bipolärt syndrom – en […](0 kommentar)

Läkarbristen i primärvården

Läkarbristen i primärvården – alla artiklar Sollefteå: Jag vet inte hur länge vi orkar Burträsk: Här stannar läkarna till pensionen Kåge–Moröbacke: Uppropet fick stort gensvar Burträsk är trots allt glesbygd, och att locka hit nya läkare är inte enkelt. Det tyngsta argumentet är den goda arbetsmiljön, som bland annat innebär rimlig arbetsbelastning och bra arbetstider.»Här […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Behovet av övningar i katastrofscenarier vid svenska sjukhus får inte underskattas

Den 15 januari 2013 inträffade en omfattande trafikolycka på E4 strax norr om Helsingborg. Ett hundratal lastbilar och personbilar krockade på ett avsnitt bestående av en bro, Tranarpsbron. Svår dimma och ishalka rådde. Olyckan skedde strax före lunch en vardag, en tidpunkt då sjukhus vanligen har god bemanning och kompetens på plats. Olyckan var Skånes […](0 kommentar)

Kvalitetsregister – en välklädd folkrörelse

Johan Ejerhed tar i LT 5/2013 (sidorna 196-7) upp många kloka och insiktsfulla tankar kring kvalitetsregister och användandet av dessa. Men tyvärr har inlägget fått en rubrik, »Kvalitetsregister – kejsare utan kläder?«, som tyder på bristande kunskap om hur kvalitetsregister i dag fungerar och vilka förändringar som redan håller på att ske. Då Riks-HIA, som är […](0 kommentar)

Kvalitetsregister – ett av många verktyg

I artikeln »Kvalitetsregister – kejsare utan kläder?« i LT 5/2013 (sidorna 196-7) för­söker jag nyansera synen på register, och då i synnerhet kvalitetsregister, som en universallösning för ökad kvalitet inom sjukvården och god klinisk forskning. Tomas Jernberg, ordförande i Swedeheart, framför i sitt inlägg härintill att den valda rubriken tyder på »bristande kunskap om hur kvalitetsregister […](0 kommentar)

LT debatt

TBE (fästingburen encefalit) i barnaåren – är det farligt?

Under senare år har kunskapen och intresset såväl kliniskt som vetenskapligt ökat markant vad gäller de fästingburna infektionerna TBE och borrelia. Detta har flera orsaker, framför allt den ökade utbredningen av fästingpopulationen där såväl mänskligt beteende som klimatologiska förhållanden på kort och lång sikt spelar in. Ökat resande med allt frekventare naturvistelser i högendemiska områden […](0 kommentar)

Vår köttkonsumtion – en »helig ko«

Köttskandaler dominerar nyhetsrapporteringen. Bedräglig marknads­föring och enorma hälsorisker har påvisats. Konsumtion av hästkött medför jämfört med t ex nöt- och griskött normalt inga som helst ökade hälso­risker. Varje år slaktas och äts nästan fem miljoner hästar i Centralasien och Bortre Asien, Sydamerika och Mexiko men också i t ex Belgien, Frankrike och Italien. Jämfört med nötkött är […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Var det trots allt bättre förr?

När jag var liten (det var på 1900-talet), hade jag privilegiet att åka till fjälls med mina föräldrar en gång per år. Minnesbilder därifrån innefattar varm blåbärssoppa, oändligt mycket snö, skidåkning, god mat och en skön sömn. Denna upplevelse vill jag förstås ge vidare till barn och barnbarn, och denna vecka var det dags. Till […](0 kommentar)