Nr 11 2013

Signerat

Kartläggning visar primärvårdens brist på specialister

Det krävs ett väsentligt ökat antal specialister i primärvården. Annars kommer inte primärvården att klara sitt nuvarande uppdrag. Den första linjens hälso- och sjukvård kommer inte heller att kunna öka sitt mycket väsentliga åtagande om en bättre läkarmedverkan i vården av de mest sjuka äldre. Även folkhälsoarbetet med hälsosamtal och det tidskrävande omhändertagandet av människor […](0 kommentar)

Kultur

Doktor Dygdig

En medicinsk etik baserad på principerna att göra gott, inte skada, respektera självbestämmande och vara rättvis bör kompletteras med en etik som framhåller önskvärda egenskaper (»dygder«) och förhållningssätt hos läkare och andra vårdgivare. Läkekonst i förening med medicinsk vetenskap ger fördjupat underlag för diagnos och behandling och bidrar till goda resultat av vården. Trots att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Piller på gott och ont

I Hasse och Tages parafras på »Fänrik Ståls sägner« hade den tappre löjtnant Schiller ett vapen som bestod av ett vattenlösligt piller. Pillret innehöll löjtnantens trupper som bestod av baciller. »När Schiller kom var klockan slagen och fienden blev lös i magen«. De flesta läkares viktigaste vapen är just piller men i stället för baciller […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Patientsäkerhet är sjukvårdens viktigaste strategiska fråga

När en vårdskada eller ett tillbud sker är det ett trauma i första hand för patienten, som har behov av öppen information, snabbt omhändertagande och att kunna lita på att det inte händer igen eller att det inte händer någon annan. Men det är också ett trauma för de inblandade medarbetarna. Dessa bägge effekter är […](0 kommentar)

Nya Rön

Långtidsbiverkningar av prostatacancerterapi synade

Att strålning och kirurgi vid prostatacancer kan ge impotens eller inkontinens är välkänt. Men vad händer på biverkningssidan om man tittar på lång sikt, 10–15 år efter behandlingen? Finns det på så lång sikt skillnader mellan metoderna? De frågorna har ställts i en studie i New England Journal of Medicine. Studien har gjorts i USA […](0 kommentar)

SSRI-preparat under graviditet ökar inte risken för foster- eller spädbarnsdöd

Autoreferat. En ny studie visar att användning av antidepressiva läkemedel inom SSRI-gruppen (selektiva serotoninåterupptagshämmare) under graviditet inte orsakar någon förhöjd risk för fosterdöd och spädbarnsdöd. Studien har använt data från födelse- och läkemedelsregistren i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Tidigare studier har visat på ökade risker för missbildningar, neonatalt abstinenssyndrom och pulmonell hypertension hos […](0 kommentar)

Sockers påverkan på kroppsvikten

I BMJ presenteras en metaanalys av vilken effekt sockerintag har på kroppsvikten. Artikeln är en sammanställning av 68 studier, 38 kohortstudier och 30 randomiserade, kontrollerade undersökningar. Forskarna, från Nya Zee­land, har endast inkluderat studier där deltagarna skurit ned på sockerintaget men inte gjort andra restriktioner i kosten. Man har heller inte inkluderat studier där deltagarna […](0 kommentar)

Handröntgen förutsåg höftfrakturrisk

Autoreferat. DXA (dual energy X-ray absorptiometry) är standardmetoden för att mäta bentäthet (BMD). Metoden är dock relativt dyr och har begränsad tillgänglighet. DXR (digital X-ray radiogrammetry) är en metod där en röntgenbild av den icke-dominanta handen används. Genom att analysera de tre mellersta metakarpalbenen kan ett bentäthetsvärde beräknas. I en studie publicerad i European Radi­ology […](0 kommentar)

Inget skäl att screena kvinnor för bukaortaaneurysm

autoreferat. Bukaortaaneurysm är mycket ovanligt hos kvinnor och förekommer nästan uteslutande bland kvinnor som röker eller har rökt. Det medför att allmän screening av kvinnor för buk­aortaaneurysm är utesluten, enligt författarna. I Sverige dör ca 800 personer varje år av brustet bukaortaaneurysm. Flera internationella randomiserade studier har visat att tidig upptäckt och operation effektivt halverar […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Personal som varit inblandad i vårdskador lämnas utan hjälp

När en patient kommer till skada i hälso- och sjukvården riktas uppmärksamheten först och främst mot patienten och de närstående. Åtgärder vidtas för att minimera skadan, följdverkningarna och förhindra en upprepning. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen som varit inblandad i händelsen påverkas och vad de har för behov av hjälp att bearbeta händelsen är inte lika […](0 kommentar)

Överaktiva smärtpatienter i riskzonen för långvarig smärta

Modellen rädsla–undvikande (fear–avoidance) har fått stort genomslag och ligger till grund för majoriteten av smärtrehabiliteringsprogrammen i Sverige [1]. Programmen är oftast upplagda som dagvård under några veckor. Syftet är att minska patienternas rädsla för smärta och via exponering för olika situationer öka deras beteenderepertoar och uppnå balans mellan aktivitet och återhämtning. För några år sedan […](0 kommentar)

Trång förhud är oftast en benign åkomma

Med några exempel vill vi åskådliggöra de förhudsproblem som oftast ger upphov till remiss för specialistbedömning. Exempel 1: En förälder inkommer med sin 7-årige son och är orolig över pojkens förhud. I anamnesen framkommer att han aldrig kunnat retrahera förhuden och att förhuden blåser upp sig vid miktion. Pojken är i övrigt frisk och har […](0 kommentar)

Folkhälsa i en åldrande ­befolkning – ett systemperspektiv

För att förbättra folkhälsan krävs förståelse av ohälsans mekanismer. Fram till början av 1900-talet var infektioner, undernäring och skador vanliga dödsorsaker. I dag är dödlighet närmare förknippad med åldrande än med sjukdom. Om ohälsan är nära förbunden med åldrande krävs förståelse av åldrandet som process. Denna förståelse behövs inte bara för åtgärder riktade till äldre utan […](0 kommentar)

Diagnostikstudier bör följa internationella riktlinjer

I diagnostikstudier undersöks tillförlitligheten hos ett eller flera test vid identifiering av sjukdom eller värdering av patientens tillstånd. Ett diagnostiskt test kan omfatta kliniska fynd, biokemiska analyser, funktionsanalyser, bildgivande metoder och analys av vävnadsprov. Studier inom diagnostikens område kan vara behäftade med metodologiska svaghe­ter, som gör att den diagnostiska förmågan eller patientnyttan hos indextestet felbedöms […](0 kommentar)

LT debatt

Ny grund behövs för tvångsvård

Hur ska sjukvården förhålla sig till oss medborgare då vi blir ­patienter? Frågan är viktig, och den ligger just nu i stöpsleven. Ett förslag finns till en ny patientlag, som reglerar normalförhållandet mellan sjukvård och patient. Huvudtanken är att en praxis som vuxit fram och successivt kodifierats i hälso- och sjukvårdslagen ska förtydligas. Patienter ska […](0 kommentar)

Debatt och brev

Om nya tvångsvårdslagen – innan den oåterkalleligen träder i kraft

Det nya lagförslaget innebär att det i lagen inte längre står att tvångsvård får ges, utan att den ska ges om kriterierna för tvångsvård är uppfyllda. Det kan tyckas fint. Slut med en psykiatri som inte har plats, som avsäger sig ansvaret för IVA-patienten efter intoxikationen eller vad det nu kan vara. Men det finns […](0 kommentar)

Tvångsvård på gott och på ont

Vi är helt eniga om att det i vissa lägen finns ett behov av psykiatrisk tvångsvård. När vi hade de statliga mentalsjukhusen, där i princip ända in på 1950-talet all vård var tvångsvård, fanns det drygt 30 000 vårdplatser. I dag förfogar hela psykiatrin över ca 4 000 vårdplatser, och på dessa finns det ungefär 2 000 tvångsvårdade patienter, […](0 kommentar)

Nonchalans när universitet och landsting behandlar känsliga personuppgifter

Uppsala läns landsting gjorde 2012 journalerna tillgängliga på internet för patienter. Detta har följts av en härva av olaglig registrering av känsliga personuppgifter i olika forskningsprojekt, kvalitetsregister och verksamhetsuppföljningar. Först tvingades de landstingsanställda att agera »testpiloter« och svara på en webb­enkät med känsliga personuppgifter om hälsa och sexualliv som villkor för att få ta del […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Saknas: 1 400 läkare

I dag arbetar cirka 4 800 specialistläkare på de svenska vårdcentralerna; fast eller på långa vikariat och omräknat till heltider. Det räcker inte alls för att uppfylla målet att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 500 invånare. För att kunna klara det, behöver man öka antalet specialistläkare på vårdcentralerna med cirka 1 400 personer, alltså med […](0 kommentar)

Färre ST-läkare vid privata vård­centraler

36 procent av alla specialistläkare i primärvården arbetar vid privata vårdcentraler. Det visar Läkarförbundets bemanningsundersökning. Västmanland har högst andel av sina läkarresurser vid privata vårdcentraler, 60 procent, följt av Stockholm med 56 procent. Lägst andel av läkarresursen i privat primärvård har Jämtland med 11 procent, följt av Norrbotten, Örebro och Dalarna. Räknar man vårdcentraler i […](0 kommentar)

»Pensionsavgångar gör läkarbehovet större«

Kravet på en fast läkare per 1 500 invånare började drivas av Distriktsläkarföreningen redan på 1980-talet. Föreningens ordförande Ove Andersson, som även är andre vice ordförande i Läkarförbundet, har sett kravet accepteras av motparterna, men utan att detta följts av handling. Därför är han inte förvånad över siffrorna i Läkarförbundets nya rapport: – Nej, rapporten bekräftar […](0 kommentar)

»Det behövs en nationell handlingsplan för primärvården«

Den nya bemanningsundersökningen från Läkarförbundet visar att antalet specialistläkare vid vårdcentralerna knappt har ökat alls de senaste femton åren, och att det saknas 1 400 specialistläkare i primärvården. Skillnaderna i läkartäthet är också stora mellan landstingen. För att få primärvården att fungera som den ska krävs en nationell satsning, säger Marie Wedin: – Rapporter jag fått […](0 kommentar)

Projekt på SUS gav kortare vårdtider

Enligt Fredrik von Wowern, klinikombud vid Akutcent­rum i Malmö, var det mest positiva med projektet, som genomfördes vecka 5–6, införandet av en medicinsk husjour som hade ansvaret för de inneliggande patienterna, och därmed kunde avlasta läkarna på akuten. – Vi gjorde en enkät på kliniken och det var ett rungande ja till husjouren. Husjou­ren gick […](0 kommentar)

Ingen kritik mot bristande journalföring på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Några månader efter den friande domen i Astrid Lindgren-fallet gjorde narkosläkaren en anmälan till Socialstyrelsen. Anmälan gällde att tre av hennes läkarkolleger på barnintensivvårdsavdelningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus hade ordinerat tiopental till den aktuella flickan, vid flera tillfällen under hennes sista dryga vecka i livet, utan att journalföra det, se Narkosläkaren anmäler barnsjukhuset. Narkosläkaren skrev […](0 kommentar)

Utredning för att öka organdonationerna

Den 1 januari 2013 väntade 775 personer i Sverige på ett eller flera organ. För att fler donationer ska kunna ske har regeringen beslutat att utreda om det ska vara tillåtet med behandlingsåtgärder enbart i syfte att möjliggöra donation, vilket vore ett avsteg från principen att all vård ska vara till gagn för patienten. På […](0 kommentar)

Smer säger ja till surrogatmoderskap

En majoritet i SMER anser att altruistiskt surrogatmoderskap kan vara etiskt godtagbart, givet att ett antal förutsättningar är uppfyllda: det ska råda en nära relation mellan surrogatmodern och föräldrarna, surrogatmodern bör ha egna barn, och hon bör inte vara genetisk mor till barnet. Majoriteten vill därför ändra på dagens regelverk som säger att surrogatmoderskap inte […](0 kommentar)

Notiser

Alla ska kunna läsa sin journal på nätet

Nu ska alla Sveriges patienter kunna läsa sin journal på nätet, precis som invånarna i Uppsala län kunnat göra sedan slutet av 2012. Center för eHälsa i samverkan, CeHis, har kommit överens med landstinget i Uppsala län om att återanvända deras e-tjänst i det landstingsgemensamma projektet »Journal på nätet«. Enligt planen kommer lanseringen av tjänsten […](0 kommentar)

Lågutbildade får sämre cancervård

Diagnostik, behandling och resultat är sämre för lågutbildade än för högutbildade, enligt en utvärdering från Socialstyrelsen av ändtarms-, tjocktarms-, bröst- och prostatacancervården. Reoperationer vid ändtarms­cancer är exempelvis vanligare bland lågutbildade, och lågutbildade män med högrisk-pros­tatacancer genomgår i lägre grad skelettundersökning än högutbildade. Utvärderingen visar även betydande regionala skillnader. Bara var femte patient i Västerbotten och […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Snabbtest för grupp A-streptokocker inte tillräckligt

Urban Forsum och Gunnar Nordin har gjort ett intressant inlägg i LT 7/2013 (Debatt endast på webben) rörande diagnostik av grupp A-streptokocker (GAS) med snabbtest, apropå ett tidigare inlägg av Kerstin Hulter Åsberg [1]. Med utgångspunkt från Läkemedelsverkets och Smittskyddsinstitutets uppdaterade behandlingsrekommendation vid faryngotonsillit [2] vill vi förtydliga vad som gäller vid diagnostik av GAS […](0 kommentar)

Det som bör diskuteras är hur snabbtestet ska användas och tolkas

Med anledning av vår kommentar (»Korrekt bedömning av snabbtest för betastreptokocker«; Debatt endast på webben) till det fall som Kerstin Hulter Åsberg refererat i LT 47/2012 (sidorna 2164-5) [1] diskuterar Bo Aronsson och medarbetare tolkningen av resultat från antigensnabbtest för betastreptokocker grupp A (»Snabbtest för grupp A-streptokocker är inte ensamt tillräckligt för att skilja mellan […](0 kommentar)

Farlighetsbedömningar är möjliga men kräver intresse och kunskap

Hans Olsson varnar i LT 6/2013 (sidan 290) för den utveckling vi sett exempel på i Frankrike, att det civila rättsväsendet vill lagföra och straffa psykiatrer vars felaktiga bedömningar fått otäcka konsekvenser när svårt sjuka patienter obehindrat kunnat begå grova våldsbrott. Vi kan alla inom sjukvården känna oro för en sådan utveckling; det måste ju […](0 kommentar)

Var finns studierna?

Dr Hellström har tydligt missförstått mitt inlägg angående svårigheten att på individnivå bedöma psykiatrisk risk. Problemet är att även mycket goda riskbedömningar (dvs bedömningar med hög sensitivitet och specificitet) leder till lågt positivt prediktivt värde på grund av den låga prevalensen. Detta innebär att antalet falskt positiva bedömningar blir mycket stort, vilket gör dem svåra […](0 kommentar)

Socialstyrelsen måste agera

Ulf Malmström och Linda Almqvist, Socialstyrelsen, skriver i sin replik i LT 8/2013 (sidan 421) att de »tar med sig« vår kritik in i en kommande översyn av de gällande föreskrifterna. Det är ett till intet förpliktigande svar. Som vi påpekade i vår artikel i samma nummer av LT pågår just nu ett tillsynsarbete i […](0 kommentar)