Nr 12 2013

Signerat

Flera bra förslag med ny läkarutbildning

Den 12 mars överlämnade Stefan Lindgren läkarutbildningsutredningens slutbetänkande »För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning«. Utredningen har vinnlagt sig om ett öppet arbetssätt och huvuddragen i förslaget var därför kända: en sexårig läkarutbildning med tydligare progression föreslås leda till legitimation, utan dagens krav på allmäntjänstgöring (AT). I dag har den absoluta majoriteten av EU-länderna, och […](0 kommentar)

Kultur

Forskare – bjud på dina rön!

En vetenskaplig artikel som publiceras med »open access« (OA) blir fritt tillgänglig från och med publiceringstillfället för alla som har tillgång till internet. OA som publiceringsform är aktuell i och med att flera forskningsfinansiärer kräver öppen åtkomst till publicerade artiklar inom ramen för beviljade projektanslag. Oftast måste forskningsresultaten vara fritt tillgängliga senast sex månader efter […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Om vårfloden av flöden

Nuförtiden pratas det mycket om flöden i både små och stora sjukstugor. Och då handlar det inte om flöden av blod, galla eller någon annan kroppsvätska utan om hur patienter, prov och information snurrar runt i vårdkarusellerna. Även på min arbetsplats har flödesarbetet fått fäste. Jag var med i vårt eget pilotprojekt och det var […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Torterade flyktingar behöver specialiserad smärtbehandling

Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning antogs av FN:s generalförsamling 1984 och trädde i kraft så sent som 1987. Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner och har skrivit på de 32 artiklar som innefattas i deklarationen. Sverige har varit en ledande nation i framtagandet av konventionen. I en motion […](0 kommentar)

Nya Rön

Tidig djup hjärnstimulering gav effekt vid parkinson

Flera studier har visat att djup hjärnstimulering har bra effekt vid Parkinsons sjukdom. Men när ska behandlingen egentligen sättas in? I en studie i New England Journal of Medicine har forskare undersökt effekten av att sätta in behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt tidigt skede av sjukdomen, då patienten har begränsade motoriska komplikationer. Författarna […](0 kommentar)

Folat påverkade inte cancerrisken

I Lancet presenteras en studie där man undersökt om det finns en koppling mellan tillskott av folat och ökad risk för malignitet. Studien är en metaanalys och inkluderar 13 olika undersökningar som i sin tur totalt omfattar 49 621 deltagare. Deltagarna behandlades med folat i genomsnitt i drygt fem år. Resultaten visar att det visserligen fanns […](0 kommentar)

Telomerlängd kopplad till förkylningsrisk

Telomeren, den repeterande sekvensen DNA i slutet av varje kromosom som skyddar genomet och som förkortas varje gång kromosomen delas, har blivit ett populärt forskningsfält, framför allt då dess längd har kopplats till åldrande. I en studie i JAMA presenteras ett oväntat samband. Forskare har nämligen funnit en koppling mellan korta telomerer och risk att […](0 kommentar)

Ondansetron ökade inte risken för graviditetskomplikationer

Autoreferat. Graviditetsillamående med eller utan kräkning ses hos cirka 70 procent av alla gravida kvinnor. Av dessa använder 10–15 procent läkemedel som behandling för sina besvär. Användningen av ondansetron för behandling av graviditetsillamående har ökat; en studie från USA identifierade ondansetron som det oftast använda receptbelagda läkemedlet mot illamående under graviditeten. Den tillgängliga informationen om […](0 kommentar)

Sju frågor ger bra bild av livsstil och hjärt-kärlrisk

Autoreferat. Många har visat att livsstilen påverkar risken att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och framtida död och att risken minskar dramatiskt hos individer som rapporterar flera hälsofaktorer. Däremot kan det vara krångligt att utvärdera poäng för exempelvis medelhavskost och tidskrävande att testa syreupptagningsförmåga med arbetsprov eller räkna fram ett BMI – faktorer som tillsammans med rökning […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Samtal kan hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla

Den första mottagningen för förlossningsrädda gravida kvinnor startade på kvinnokliniken, Östra sjukhuset i Göteborg 1998. Mottagningen fick namnet Aurora. Verksamheten spreds snart under olika namn till i princip alla förlossnings­kliniker i Sverige [1, 2]. Syftet med verksamheten är att hjälpa förlossningsrädda kvinnor att minska sin förlossningsrädsla och att förlossningsupplevelsen ska bli så positiv som möjligt, […](0 kommentar)

Ablation av Barretts ­esofagus

På senare år har det skett en kraftig incidensökning av adenokarcinom i esofagus i Sverige och västvärlden [1, 2]. Någon säker orsak till detta har inte kunnat påvisas, men sambandet med gastroesofageal refluxsjukdom är tydligt [3]. Av speciellt intresse är förekomsten av körtelmetaplasi, som ses hos cirka 5–10 procent av patienterna med gastroesofageal refluxsjukdom. Dessa […](0 kommentar)

Screening: ett tilltalande men problematiskt koncept

I denna översikt tar vi upp grundläggande koncept och kriterier vad gäller screening och dess för- och nackdelar. Vi beskriver kortfattat hur screening kan utvärderas. Exempel på olika etablerade screeningprogram och sådana som är under diskussion nämns men utan att gå in på detaljer. Vår förhoppning är att läsaren bättre ska förstå vilka hänsyn som […](0 kommentar)

Beslutsfattande på akuten

Förmågan till beslutsfattande är en väsentlig kompetens inom akutsjukvård [1]. För varje patient som handläggs på akuten fattas beslut om vilka utredningar och behandlingar som är aktuella, i vilken ordning och inom vilka tidsramar de bör genomföras. Information från utredningar (anamnes, status, blodprov, röntgenundersökning, EKG m m) behövs för att kunna fatta välgrundade beslut. Men utredningar […](0 kommentar)

Debatt och brev

Tillsätt en vårdens framtidskommission

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin sänder på ledarsidan i Läkartidningen ut en viktig signal [1]. Hon har läst DN-journalisten Maciej Zarembas artikelserie om vårdens stora systemskifte från läkekonst till bokföring, och skriver: »Mycket av kritiken mot så kallad New public man­agement som han skickligt gestaltar håller jag helt med honom om. Det rör bland annat hur […](0 kommentar)

Psykos eller konfusion? En vital differentialdiagnos i sjukvården

Maciej Zaremba inleder sin aktuella artikelserie i Dagens Nyheter om sjukvården med att berätta om en »herr A« (DN 17 februari 2013). Denne är svårt cancersjuk och ny­opererad. Få dagar efter operationen börjar han »hem­sökas av demoner«, dvs han blir förvirrad och aggressiv och uppfattas som farlig för både sin egen och personalens säkerhet. Han […](0 kommentar)

Arbetsro – ett bortglömt begrepp

Apropå Maciej Zarembas artikelserie »Patienten & prislappen« publicerad i Dagens Nyheter februari–mars 2013. Alla människor som utför något, oavsett vad, är beroende av att inte bli störda i sin syssla, åtminstone inte alltför ofta. Vissa klarar kanske denna utmaning bättre, men ingen klarar det helt utan att resultatet av arbetet påverkas negativt och stressen under […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Medicinskt stöd till ambulansen

Nästan omedelbart när bilen är parkerad utan för den stora villan i Limhamn utropar Morten Ljungdahl att det är så typiskt honom! Han har glömt två paket köttfärs, som han skulle ha till middagens pasta bolognese, i kylen på jobbet. Eftersom hans jourpass börjar om bara någon minut får hustrun Pia, som själv är sjuksköterska, […](0 kommentar)

Säkert med läkarstöd till ambulansen

Enligt de regionala riktlinjerna ska ambulanspersonalen alltid ringa RLS då patienten inte bedöms behöva tas med till akutmottagningen. Sådana situationer utgjorde drygt hälften av alla RLS-samtal förra året. – Man får aldrig lämna hemma utan att ringa. Det är väldigt lätt att förstå. Man har inom gruppen försökt göra upp ett litet protokoll, men det […](0 kommentar)

Ambulanspersonal kluvna till RLS

– Om jag har en kille som har stukat handleden som jag vill lämna hemma, så måste jag lik förbaskat ringa doktorn hur säker jag än är. Vi tycker att det är lite tramsigt. Det kommer ju aldrig att bli föremål för inläggning. Det säger Rickard Uppenberg, ambulanssjuksköterska och huvudskyddsombud för Vårdförbundet hos Falck, som […](0 kommentar)

Lång skånsk tradition med läkare i den prehospitala vården

1981 köpte kirurgen Ove Grauers en bil och började, utan några tillstånd från sjukvården, åka runt kring Lund för att ge stöd åt ambulanspersonalen. Däremellan gjorde han hembesök. – Han hade radion på hela tiden och så fort det hände något så åkte han ut med sin bil. Han gjorde det utan ersättning, men hembesöken […](0 kommentar)

Lundastudenternas kräver åtgärder för bättre klinisk utbildning

Medicinska föreningen i Lund-Malmö (MF) anser att nedskärningarna i den skånska vården underminerar utbildningskvaliteten (se LT nr 5/2013 och nr 9/2013). Nu kräver MF att klinikernas anställda ska ges realistiska förutsättningar att bedriva den undervisning de får betalt för, att regionens anställningsstopp upphävs och att antalet vårdplatser utökas för att förhindra att planerade vårdinsatser ställs […](0 kommentar)

»Universitetssjukhusen får inte tömmas på bassjukvård«

Mycket av rutinvården flyttas i dag ut från universitetssjukhusen, som i stället fokuserar på den högspecialiserade vården. Men detta gör det enligt Sjukhusläkarföreningen i Lund, som lagt motionen, svårt att klara uppdragen inom forskning och utbildning. – Det behövs lite bassjukvård om man ska ha basutbildning. På kirurgen i Lund kan vi inte ha några […](0 kommentar)

»Landstingen måste styra ST mer«

Läkarförbundets skattning är att det saknas 1 400 allmänläkare och är baserad på riktvärdet en specialist på 1 500 invånare. Just den siffran står inte SKL bakom. – Läkartätheten behöver bli större än i dag. Men vi har inte satt någon siffra. Det är ett trubbigt instrument. Många vårdcentraler väljer att ta in andra kompetenser, […](0 kommentar)

»En läkare per 1 500 patienter är omodernt«

Det säger centerpartisten och läkaren Anders W Jonsson som är ordförande i riksdagens socialutskott efter att ha tagit del av Läkarförbundets rapport »Primärvårdens läkarbemanning«. Anders W Jonsson tycker att målet med en specialistläkare per 1 500 listade patienter i primärvården är förlegat. – Det är en målsättning som jag känner mig mycket tveksam till. Vi […](0 kommentar)

Göran Hägglund vill att fler väljer att bli allmänläkare

Det säger socialminister Göran Hägglund apropå Läkarförbundets rapport »Primärvårdens läkarbemanning«. Läkarförbundet konstaterar att det saknas 1 400 specialister i primärvården för att nå målet att det ska finnas en primärvårdsläkare per 1 500 invånare/patienter. – Vi försöker i stället att styra efter andra parametrar som handlar om att möta behoven på andra sätt än att […](0 kommentar)

Sex år till legitimation och slopad AT

Om AT försvinner blir universiteten ensamma huvudmän för läkarutbildningen. Det skulle enligt Stefan Lindgren göra att deras ansvar blir tydligare för att studenterna vid examen har den kompetens som krävs för att kunna arbeta självständigt som läkare. – Universiteten får ansvaret för kvaliteten precis som i andra utbildningar. Man kommer undan otydligheter där man kan […](0 kommentar)

LT debatt

Kontroll är frihet – en dystopi i regeringens regi

På regeringens webbplats kan man läsa en aktuell rapport av Socialdepartementets analytiker Anders Ekholm. Rapporten handlar om framtidens vård och har den spännande titeln »Empati och hightech«. Eftersom Socialdepartementet på knappa 60 sidor lyckas bräcka alla utopier/dystopier från det gångna och innevarande årtusendet kan den vara värd en kommentar. Ekholm har gripit tag i några […](0 kommentar)

Mycket begränsad relevans för dagens verksamhet

Den 6–8 februari 2013 publicerade New England Journal of Medi­cine tre randomiserade studier av endovaskulär behandling vid stroke [1-3]. Ingen av studierna visade en fördel med sådan behandling jämfört med rutinbehandling. Det vore dock fel att dra slutsatser från dessa studier när det gäller trombektomi vid akut stroke i Sverige i dag. I dag bedrivs […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

En fråga om genus

Hans Olsson tycker (LT 11/2013, sidan 537 – Mer debatt på Läkartidningen.se) att jag har missförstått honom och vill illustrera detta genom att kräva studier som bevis på mina påståenden. Jag förstår att detta är det som Hans Olsson gillar mest, men i detta fall tycker jag att han är fel ute. Som kliniker ser […](0 kommentar)