Nr 15 2013

Signerat

Dålig planering orsakar läkarbrist

Det fattas 1 400 specialister i allmänmedicin, enligt Läkarförbundets rapport om bemanningen i primärvården. Nyheten har väckt en hel del diskussion och eftertanke. Det är både bra och nödvändigt. Politiker och beslutsfattare vill att allt mer sjukvård ska utföras inom primärvården, samtidigt som nya arbetsuppgifter som till exempel ett ökat ansvar för folk­hälsoarbete samt allt mer […](0 kommentar)

Kultur

Ett läkarliv i bilder

Läkaren och konstnären Hans Huldt i Helsingborg fyllde 76 år i december förra året. Han har just slutat med sitt arbete som narkosöverläkare på sjukhuset. Nattjourerna har nu övertagits av andra, själv har han i dag bara undervisningsprojekt kvar. Under hela sitt liv, och parallellt med läkarjobbet, har Hans Huldt tecknat och målat, och de […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Uppskattad artikelserie till ända

I och med det här numret sätter vi punkt för artikelserien »Verktyg för klinisk forskning«. Det har varit en av de största satsningarna i Läkartidningens historia. Vår förhoppning är att den tjänat som fortbildning och gett dig som läsare verktyg att själv gripa dig an bra forskning. Läkartidningen är en nod för läkare såväl inom […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Kirurgin måste vara lyhörd och drivande – och sikta på framtiden

I kirurgins utveckling de senaste 100 åren går en tydlig skiljelinje mellan de första 75 och de senaste 25 åren. Medan den första perioden utmärktes av relativ stabilitet i kir­urgiska metoder, tekniker, instrument och utrustningar, har vi under de senaste 25 åren sett en ständig och genomgripande förändring och förnyelse inom alla dessa områden. En […](0 kommentar)

Nya Rön

Gastrisk bypass vida bättre än vertikal bandad gastroplastik

Autoreferat. Bariatrisk kirurgi är den effektivaste behandlingsmetoden vid sjuklig fetma, men det finns få randomiserade studier som har jämfört långtidsutfallet vid olika kirurgiska tekniker. Verkningsmekanismerna vid kir­urgi är endast delvis klarlagda. Åren 2000–2001 randomiserades 82 pa­tienter till gastrisk bypass eller vertikal bandad gastroplastik (VBG) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. En intention-to-treat-analys sex år post­ope­rativt (80 procents uppföljningsgrad) […](0 kommentar)

Områden i arvsmassan kopplas till malignt melanom

I Science presenteras en undersökning av mutationer i arvsmassan som orsakar malignt melanom. Författarna har sekvenserat arvsmassan från 70 olika tumörer och tittat på hela genomet, dvs inte bara generna. Bland annat har man upptäckt att mutationer i promotorregionen av TERT (telomerase reverse transcriptase) är vanliga i tumörerna. TERT kodar för en subenhet av enzymet […](0 kommentar)

Samband mellan kortison och risk för pankreatit

I en registerstudie i JAMA Internal Medicine kopplas kortisonbehandling till ökad risk för pankreatit. Författarna har tittat på 6 161 patienter som förstagångsinsjuknade i akut pankreatit. Patienterna var i åldern 40–80 år då de insjuknade. Medelåldern var 63 år, och 55 procent av dem var män. De har jämförts med 61 637 friska kontroller matchade vad gäller […](0 kommentar)

Screening för kongenital binjurebarkshyperplasi räddar liv

Kongenital binjurebarkshyperplasi in­ne­bär att binjurarna inte tillverkar kortisol och aldosteron i tillräcklig mängd utan i stället producerar testosteron. Sjukdomen beror i de allra flesta fall på en mutation i genen CYP21 som kodar för enzymet 21-hydroxylas. Behandlingen, som är livslång, utgörs av kortison och aldosteron i tablettform. Kon­ge­nital binjurebarkshyperplasi har en prevalens på ca 1 […](0 kommentar)

Utländska opponenter påverkar inte akademiskt samarbete

Autoreferat. Fakultetsopponenter vid svenska biomedicinska disputationer kommer ofta (40–50 procent) från utlandet, även från avlägsna länder, och i avsevärt högre grad än i andra länder med framstående forskning, såsom USA och Storbritannien. För att få en uppfattning om huruvida detta leder till bestående forskningssamarbeten jämfördes svenska och danska biomedicinska disputationer avseende förekomst av utländsk examinator […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Vaginalt östradiol och venös trombos

En kvinna i 80-årsåldern drabbades av portavenstrombos och vena mesenterica-trombos. Inga utlösande faktorer kunde påvisas, och såväl koagulations- som malignitets­utredning utföll negativt. På grund av torra slemhinnor och frekventa, recidiverande urinvägsinfektioner har patienten behandlats med vaginalt östradiol (Vagifem) i flera år. Frågan gällde om patienten ska fortsätta med detta, alternativt byta till vaginalt östriol (Ovesterin). […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Att skriva en vetenskaplig artikel – några steg på vägen

När en vetenskaplig artikel uppfattas som svår att förstå beror det sällan på att studien som presenteras är särskilt invecklad eller på att du som läsare saknar tillräckliga kunskaper. Svårig­heten beror snarare på att texten saknar ett tydligt budskap. Det är ofta samma sak när vi själva tycker det är svårt att skriva en egen […](0 kommentar)

Att forska är och ska vara roligt

Det är uppenbart att forskning behövs, men varför ska man forska? För den blivande forskaren är den viktigaste anledningen att forskning är det bästa sättet att stilla sin nyfikenhet: att få reda på hur det egentligen är och att testa idéer som man har formulerat i grupp eller enskilt. En forskande läkare är sannolikt bättre […](0 kommentar)

Tema Rörelsesjukdomar hos barn

Medfödd instabilitet och luxation i höften – handläggning i dag

Höftledsluxation omnämns redan i de första kända medicins­ka skrifterna. Hippokrates (460–370 f Kr) beskrev tillståndet ingående och förstod att det kunde föreligga neonatalt. Dupuytren [1] skrev en omtalad avhandling (1826) i ämnet, men det var egentligen inte förrän Putti [2, 3] och Ortolani [4] runt 1930-talets början rekommenderade tidig diagnos och behandling som intresset för […](0 kommentar)

Ponsetimetoden – etablerad ­standardbehandling av klumpfot

Klumpfot (pes equinovarus adductus congenita, PEVA) är en av de vanligaste kongenitala missbildningarna. I Europa är prevalensen 1–2/1 000 födda. I en svensk studie 1995–1996 var prevalensen 1,4/1 000 [1]. I södra Afrika är den 3/1 000 och i Polynesien 6/1 000. Upprepandefrekvensen i samma familj är 1/35. Fördelningen pojkar/flickor är 3:1, och 40–50 procent har bilateral klumpfot. Här […](0 kommentar)

Oliklånga eller sneda ben korrigeras bäst under tillväxten

Oliklånga ben (anisomeli), kobenthet (genu valgum) eller hjulbenthet (genu varum) är vanligt förekommande hos både barn och vuxna. Gränsen mellan »normalt« och behandlingskrävande är inte självklar, och det vetenskapliga stödet för när vi ska behandla är bristfälligt. Eventuell underliggande orsak ska alltid klarläggas, men i de flesta fall finns ingen sådan. Kosmetik spelar en roll […](0 kommentar)

Neuromuskulära sjukdomar är många men ovanliga

Neuromuskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp för ett stort antal sjukdomar. Gemensamt är en sjukdomsprocess som påverkar antingen framhornsceller i ryggmärgen, perifera nerver, övergången mellan nerv och muskel eller muskulaturen. Traditionellt brukar också multisystemsjukdomar som dystrophia myotonica och mitokondriella myopatier räknas hit [1]. Sjukdomarna kan vara ärftliga eller förvärvade. Exempel på ärftliga sjukdomar är muskeldystrofier, ärftliga […](0 kommentar)

God hjälp av modern behandling vid juvenil idiopatisk artrit

Vården av barn med reumatiska sjukdomar har utvecklats mycket under de senaste årtiondena genom tillkomst av nya läkemedel, ökade kunskaper och bättre omvårdnad. I mitten av 1980-talet var det inte ovanligt att vi mötte barn med svåra skador av reumatisk ledsjukdom. Utbytta höftleder, stelopererade fotleder, felställda leder, tillväxthämning på grund av kortisonbehandling, synskada på grund […](0 kommentar)

Knäskador vanliga bland idrottande barn

Idrottsskador är vanliga inom barnsjukvården. Skador som orsakas av sport- och idrottsaktiviteter utgör 28 procent av det totala antalet skador på svenska akutmottagningar i åldersgruppen 0–17 år med en topp i åldern 13–15 år, och det är ingen större skillnad i andelen idrottsskador mellan pojkar och flickor fram till 15-årsåldern (Figur 1) [1]. Idrottsskador delas […](0 kommentar)

Behandling av spasticitet kan ge bättre vardagsliv

Cerebral pares (CP) är den vanligaste anledningen till att barn och unga i den industrialiserade världen rör sig annorlunda eller har en avvikande motorik jämfört med typiskt utvecklade jämnåriga. Prevalensen är drygt 2 promille bland barn födda i Sverige och 6 promille bland barn inflyttade till Sverige [1, 2]. Sammantaget uppskattas ca 5 000 barn och […](0 kommentar)

Positiv utveckling med CPUP

Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som inträffat i fosterlivet, vid förlossningen eller under nyföddhetsperioden. Diagnosen beskrevs först av ortopeden William Little (1810–1894) i London 1843 [1]. Han såg och beskrev också komplikationer i samband med förlossning som en orsak till CP. I Sverige drabbas ett av 400 levande födda barn, vilket gör CP […](0 kommentar)

Fler barn kan hjälpas till bättre rörelse

Rörelseorganens sjukdomar hos barn omfattar ett brett spektrum, från tillstånd som de flesta läkare ofta möter till sällsynta sjukdomar vars behandling kräver koncentration till sub­specia­lister. Den kanske vanligaste konsultationen gäller variationer av det normala, som plattfothet, hjulbenthet och inåt­rotation av benen. I de flesta av dessa fall krävs bara en förklaring. För att avgöra när […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

För stor hänsyn till barnlösas önskemål

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har presenterat sin utredning »Assisterad befruktning – etiska aspekter« (SMER rapport 2013:1, 276 sidor). En majoritet av rådet föreslår att surrogatmödraskap ska tillåtas under förutsättning att det är altruistiskt. Jag har motsatt uppfattning. Mina utgångspunkter är följande: • Inga människor har rätt till barn, men barn har rätt till föräldrar. • […](0 kommentar)

En varning för »patienter« som lurar läkare

Det är väl känt att patienter med beroendeproblematik ibland söker många läkare för att få recept på narkotikaklassade läkemedel. Något mindre väl känt är måhända att friska personer söker i egenskap av patienter, för att få varierande och ibland stora mängder narkotiska läkemedel, vilka de sedan säljer illegalt. Nyligen uppdagades en person som uppgav sig […](0 kommentar)

Aktuellt

Insatser krävs mot dålig arbetsmiljö på NÄL

Efter en 6:6a-anmälan från Läkarföreningen kräver Arbetsmiljöverket att Västra Götalandsregionen vidtar åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid neurokliniken på NÄL, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan. Arbetsgivaren ska se till att resurser och arbetsuppgifter hamnar i nivå med varandra så att personalens hälsa inte riskeras. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport leder vårdplatsbristen på sjukhuset till att neuroklinikens vårdplatser […](0 kommentar)

Förbjudna bröstimplantaten håller sämre

De nu förbjudna bröstimplantaten från det franska skandalföretaget PIP håller väsentligt sämre än vanliga bröstimplantat. Det visar en ny jämförande studie. På våren 2010 förbjöds all ny användning av bröstimplantat från PIP, sedan det visat sig att företaget i många av sina implantat bytt ut medicinskt silikon mot billigare industrisilikon av lägre kvalitet (se LT […](0 kommentar)

Tolkningen av lagen går isär

Läkartidningens artikel om den smärtläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som polisanmäldes för att via journalen ha följt upp en tidigare patient blev en av förra årets mest lästa och kommenterade (se LT nr 43/2012). Händelsen har också tagits upp i flera debattartiklar i Läkartidningen och and­ra medier. Det mest påfallande i inläggen är en […](0 kommentar)

»Det är en väldig osäkerhet bland våra medarbetare«

Claes-Håkan Björklund leder en expertgrupp som beslutar om tillämpningen av PDL i regionen. Enligt hans tolkning, gjord i samråd med regionens jurister, får anestesiläkaren i enkäten (fråga 5) inte i efterhand kolla upp om hon gjorde rätt bedömning när hon gav klartecken för operationen. Han konstaterar själv att det ställer till stora problem för läkares […](0 kommentar)

»Det mesta är möjligt – det handlar om hur vi gör det«

Patrik Sundström säger att Läkartidningens enkät är intressant eftersom frågorna utgår från realistiska vardagsfall, och inte som ofta från tillspetsade men ovanliga situationer. – Hade jag varit vårdgivare hade inget av det här varit uppenbart omöjligt, tycker jag, det handlar om hur det kan ske. Lagstiftningen ger möjligheter för vårdgivare att ta fram rutiner och […](0 kommentar)

»Vi gör en strikt tolkning av PDL«

Nej, nej och åter nej. Mats Holmberg, landstingsjurist i Uppsala läns landsting, är inte nådig. Bara i ett fall (fråga 4) ger han grönt ljus till att gå in i journalen. Den strikta hållningen baseras på formuleringen att endast den som »deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete […](0 kommentar)

3 frågor till Karin Rhenman, chefsförhandlare för Läkarförbundet

Den 2 april blev det så kallade industriavtalet klart, som omfattar fackförbunden inom exportindustrin. Det överenskomna löneökningsutrymmet på totalt 6,8 procent under tre år blir nu riktmärke för övriga avtalsområden. Kommer tempot att öka i förhandlingarna med SKL nu när industriavtalet är klart? – Ja, tempot har redan ökat. Jag tror att det kommer att […](0 kommentar)

Patientdatalagen ger ansvariga tjänstemän huvudbry

Artikeln, som den är presenterad i pappersutgåvan av Läkartidningen, är svår att åskådliggöra tydligt här. För att få en riktig bild av enkätens innehåll och för att att se frågor, svar, och kommentarer hänvisar vi till den bifogade pdf:en. Läs även Patientdatalagen ger ansvariga tjänstemän huvudbry Kommentar: Tolkningen av lagen går isär Västra Götaland: »Det […](0 kommentar)

Alla landsting visar överbeläggningar

Sifforna visar att alla landsting har överbeläggningar och utlokaliseringar, men att variationerna är stora mellan landstingen. I februari hade till exempel Gävleborg varje dag i snitt sex överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser, medan Jönköping och Dalarna hade bara några få under hela månaden. Mest utlokaliseringar hade Halland, under februari i snitt närmare åtta per 100 […](0 kommentar)

»Välfärdssjukdomar« slår hårdast mot fattiga länder

Av de 53 miljoner människor som dör i världen under ett år, dör nu två tredjedelar av NCD. Förkortningen står för »non-communicable diseases« och kan ungefärligt översättas med icke smittsamma eller kroniska sjukdomar. Det handlar bland annat om diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och kroniska sjukdomar i andningsorganen som astma och KOL. Ibland kallar man slarvigt de […](0 kommentar)

Endast på webben

Patientdatalagen tolkas olika

Samtliga artiklar Patientdatalagen ger ansvariga tjänstemän huvudbry Kommentar: Tolkningen av lagen går isär Västra Götaland: »Det är en väldig osäkerhet bland våra medarbetare« Uppsala: »Vi gör en strikt tolkning av PDL« »Det mesta är möjligt – det handlar om hur vi gör det«(0 kommentar)

Tema Rörelsesjukdomar hos barn

Tema Rörelsesjukdomar hos barn – samtliga artiklar Fler barn kan hjälpas till bättre rörelse Gunnar Hägglund Medfödd instabilitet och luxation i höften – handläggning i dag Henrik Düppe Ponsetimetoden – etablerad standardbehandling av klumpfot Arne Johansson Oliklånga eller sneda ben korrigeras bäst under tillväxten Henrik Lauge-Pedersen Neuromuskulära sjukdomar är många men ovanliga Björn Lindvall God […](0 kommentar)

Registerstudie bekräftar samband mellan Pandemrix och narkolepsi

Läkemedelsverkets studie är en av de största registerstudier som gjorts i Europa och omfattar alla personer som i januari 2009 var bosatta i Östergötland, Stockholm, Värmland, Norrbotten, Skåne eller Västra Götaland. Det motsvarar ca 60 procent av Sveriges befolkning. Hos vaccinerade personer var enligt studien risken att insjukna i narkolepsi trefaldigt förhöjd i gruppen 20 […](0 kommentar)

Debatt och brev

Omorganisation och subspecialisering behövs för akut- och traumakirurgin

Läkartidningen har nyligen haft ett temanummer om traumasjukvård (7/2013). Vår uppfattning är att trauma- och akutkirurgi är intimt förknippade, och vi tar därför tillfället i akt att debattera organisationen av dessa verksamheter. Behovet av en översyn av traumaorganisationen och tydliga nationella riktlinjer för traumaomhändertagande har redan påpekats i en rapport från Södra sjukvårdsregionens medicins­ka granskningsarbete […](0 kommentar)

Etikprövningsnämnderna bör bli en enda myndighet

Under hösten 2012 rapporterade medierna om påstådda skandaler på Centrala etikprövningsnämndens kansli. Denna nämnds uppdrag, tillsammans med de regionala etikprövningsnämndernas, är av stor betydelse för allmänhetens och vetenskapssamhällets förtroende för forskning, inte minst inom medicinen, och dess kanslifunktion måste fungera väl. Centrala etikprövningsnämnden är, liksom de regionala nämnderna, en s k nämndmyndighet. Det innebär att […](0 kommentar)

AT borde införas i Europa i stället för att avskaffas hos oss

Att läkarutbildningen i Sverige ska anpassas till Europa är en lika obegriplig som dålig idé. Vad är det som är bättre där? Jag har läst grundutbildningen i Frankrike. Det enda bra med den är att intagningen är fri och att man inte kräver samma hysteriskt höga betyg som i Sverige. Jag återvände till Sverige till […](0 kommentar)

DOME-projektets forskning är laglig och etisk

Projektledarna i DOME vill med anledning av tidigare debattinlägg i Läkartidningen om olaglig och oetisk forskning informera om vår forskningsmetodik och vårt deltagande i Landstinget i Uppsala läns (LUL) webbenkät samt den s k CESÅ-enkäten. DOME-projektet syftar till att bygga upp kunskap om nuvarande och framtida pub­lika eHälsotjänster inför det nationella införande som beslutats i […](0 kommentar)

Ovärdigt agerande av Läkarförbundet

I en replik på mitt debatt­inlägg »Sorgliga angrepp på ’Min journal på nätet’« svarar Anna Rask-Andersen och Torbjörn Karlsson under rubriken »Sveriges lagar gäller även här« (LT 13–14/2013, sidan 698). Genom uttryckligt mandat från förbundet talar Upplands allmänna läkarförening i denna fråga ensamt för hela Läkarförbundet. UAL:s/Läkarförbundets synpunkter har självklart granskats i detalj av landstingets […](0 kommentar)

Gör ett totalt omtag

Faktum kvarstår; enkäten till landstingets anställda planerades initialt som ett forskningsprojekt! Detta framgår såväl i projektansökan till Vinnova som i en omfattande e-postkorrespondens. Projektet döptes om till »verksamhetsuppföljning« efter det att vi efterfrågat etikprövningsnämndens bedömning. Har Vinnova fått tillbaka anslaget när enkäten inte gick att genomföra som planerat? Varken etikprövningsnämnden eller Datainspektionen lämnar muntliga besked. […](0 kommentar)