Nr 16 2013

Signerat

Välkommet förslag för en mer lättillgänglig vård

Socialstyrelsens rapport »Ojämna villkor för hälsa och vård« inleder med orden »Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett bland annat bostadsort.« Rapporten slår också fast att ojämlikheten i dagens vård bland annat beror på landstingens olika vårdutbud. De allra flesta upplever skillnaderna […](0 kommentar)

Kultur

Framtiden är redan här – hög tid att förbättra den

Vart är vi på väg? Hösten 2011 tillsatte regeringen en Framtidskommission. Dess nyutkomna rapport »Framtidsutmaningar – det nya Sverige« (Jesper Strömbäck (red) Stockholm: 8tto; 2013) borde vara obligatorisk läsning för regering, riksdag, kommuner och landsting – och för vårt lands läkarkår. Varför? Därför att, som Mahatma Gandhi uttryckte det, »framtiden avgörs av – vad vi […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

New public management – igen

Vår systertidning i Norge har nyligen publicerat artiklar om att professionen måste återta kommandot och inte låta ekonomiska incitament styra vården. Många svenska läkare framför liknande argument mot att politiker och tjänstemän ska detaljstyra en komplex verksamhet. Det finns även inslag av självkritik mot läkarkåren, som nästintill abdikerat från sina egna etiska riktlinjer, och på […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Vacciner måste vara minimalt biverkningsbelastade

Sedan Anders Lindberg skrev sin balanserade artikel om vaccinations­epi­demio­­­logi i detta nummer av Läkartidningen har ytterligare nio medlemmar i vaccinationskampanjen för att utrota polio dödats, denna gång i Nigeria. Det är förfärligt att vaccination inte bara kan rädda utan också kosta liv. Anledningen till Lindbergs fina text är naturligtvis debaclet med den första forcerade mass­vaccinationen […](0 kommentar)

Många påståenden om fetma saknar vetenskaplig grund

Inte bara veckotidningar utan även internetsidor från myndigheter, nationellt utfärdade hälsoråd m m ger råd, som vid närmare granskning inte visar sig vara vetenskapligt välgrundande. I New England Journal of Medicine har publi­cerats en översikt av fetmarelaterade myter och ogrundade antaganden [1]. Författarna presenterar också vetenskapligt väl underbyggda fakta som kan användas för att utforma folkhälsoråd. […](0 kommentar)

Nya Rön

Screening för lungcancer: nya riktlinjer från American Cancer Society

Lungcancer orsakade 160 340 dödsfall år 2012 i USA, motsvarande 28 procent av alla cancerdödsfall, och är alltså den vanligaste cancerdödsorsaken i USA. Även i Sverige orsakar sjukdomen de flesta cancerdödsfallen hos både män och kvinnor. De allra flesta femårsöverlevare har tidig diagnos och radikal operation att tacka för sin överlevnad. Detta har föranlett flera stora […](0 kommentar)

Ökad risk för psykiskt sjuka att dö genom mord

Flera psykiatriska diagnoser kan kopplas till ökad risk för död genom mord, även bland dem som inte har ett samtidigt missbruk, enligt en studie i BMJ. Risken för suicid och olycksfallsrelaterad död studeras ofta bland psykiskt sjuka personer. Hittills har dock risken för död genom mord fått relativt sett mindre uppmärksamhet, fastän den också tett […](0 kommentar)

Hög HIV-prevalens bland transsexuella kvinnor

HIV-prevalensen bland transsexuella kvinnor som genomgått könsbyte, dvs män som opererat om sig till kvinnor, är i storleksordningen 50 gånger högre än i befolkningen i stort. Det visar en metaanalys publicerad i Lancet Infectious Diseases. Författarna har sammanställt data över HIV-prevalensen från ett antal olika studier och undersökningar från bl a USA, Europa (Spanien, Nederländerna och […](0 kommentar)

Adopterade barn med läpp–käk–gom- spalt ny patientgrupp i Sverige

Autoreferat. Under senare år har adoption av barn med medfödda avvikelser (särskilda behov), såsom läpp–käk–gomspalt (LKG), blivit vanligare. Vi har genomfört två studier, dels en kartläggning av gruppens demografi och handläggning, dels en enkätstudie om hur föräldrarna upplevt adoptionen. I Region Skåne har sedan 2008 totalt 34 barn med LKG tagits emot. Majoriteten är pojkar […](0 kommentar)

Hjärn­stimulering prövad vid anorexia

I Lancet presenteras en studie i vilken djup hjärnstimulering prövats mot anorexia. Studien har gjorts i Kanada och omfattar sex kvinnor mellan 24 och 57 år. De hade alla en lång historik av svårbehandlad anorexia; i genomsnitt hade de haft sin sjukdom i 18 år. De fick elektroder inopererade för att påverka aktiviteten i limbiska […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt

Min första anställning inom sjukvården var som respiratorvak. Som nybliven student satt jag många nätter och helger hos Helge, en av de mer än tretusen patienter som svårt drabbats under den sista stora svenska polioepidemin 1953–1954. Sedan nästan tio år låg han totalförlamad, helt beroende av ventilatorns regelbundna flåsande. Under de åren hade världen förändrats. […](0 kommentar)

Fenibut gav abstinens och psykos

Via internet sker marknadsföring och försäljning av kosttillskott och andra preparat relativt okontrollerat. I internetforum som Flashback, Anabolic minds och Youtube är informationen ofta detaljrik och baserad på personliga erfarenheter men också på rykten och antaganden och ibland på forskning [1]. Det är svårt för sjukvårdspersonal att ha uppdaterad kunskap om alla dessa preparat, och […](0 kommentar)

Protonpumpshämmare misstänks ge allvarliga biverkningar

Protonpumpshämmare (PPI) är effektiva läkemedel vid syrarelaterade sjukdomar. Läkemedlen tolereras väl och betraktas som säkra. I produktresumén för Losec i Fass nämns som vanliga biverkningar (1–10 procent) huvudvärk, mag­smär­ta, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkning. Bland sällsynta/mycket sällsynta biverkningar nämns bl a hematologiska biverkningar, överkänslighetsreaktioner och leverbiverkningar. I olika behandlingsrekommendationer och vård­program för förskrivare nämns inte heller […](0 kommentar)

Kausalitet kan påvisas med mendelsk randomisering

Inom kardiovaskulär epidemiologi har en lång rad riskmarkörer presenterats under mer än 60 år av forskning. De klassiska markörerna – hypertoni, hyperlipidemi, rökning och diabetes – baserar sig på pionjärstudier från t ex befolkningsundersökningar i Fram­ingham med start i slutet av 1940-talet [1]. De har sedan utvecklats genom moderna riktlinjer i Sverige [2] och internationellt [3]. […](0 kommentar)

Recension

När allt går fel

Exakt hur det går till när man avbryter en livsuppehållande respiratorbehandling av döende patienter kan vara svårt att föreställa sig för dem som inte själva arbetat inom intensivvården. Många kan tro att man vrider om respiratorns strömbrytare varefter patienten lugnt somnar in. Så kan det i vissa fall gå till, men inte sällan kan man […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

Etikprövning – ett medel som helgar ändamålen?

I en notis i Läkartidningen 9–10/2013 (sidan 459) uppmärksammades ett regeringsförslag till en ny lag som ska ge svenska lärosäten möjlighet att samla in känsliga personuppgifter för framtida befolkningsbaserade studier utan föregående etikprövning. Strax därefter varnade sexton svenska professorer i en artikel [1] i Svenska Dagbladet för att nya EU-regler hotar svensk befolkningsbaserad forskning. EU-reglerna […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn m m

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Preoperativ klorhexidindusch – ovetenskapliga råd från SKL

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) satsar nu på information om ökad patientsäkerhet, vilket är behjärtansvärt. Emellertid bör råden vila på vetenskaplig grund. Så är inte fallet med skriften »Post­operativa sårinfektioner« [1]. I den anges att »patienter som ska genomgå kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi, … bör förbereda sig och duscha med klorhexidintvål minst 2 gånger före operation«. […](0 kommentar)

Rekommendationen rimlig – behov av nya studier

Frågan om huruvida preoperativ duschning med klorhexidininnehållande tvål leder till färre postoperativa sårinfektioner eller endast minskar mängden hudbakterier är inte fullständigt utredd. Såväl i Socialstyrelsens bok [1] som i Cochranerapporten [2] finns gedigna genomgångar av orsakerna – framför allt skillnader i studiernas material och metoder – till att man inte slutgiltigt kunnat fastställa eller vederlägga […](0 kommentar)

Arbetslivsinriktad rehabilitering – en naturlig uppgift för företagshälsovården

Försäkringskassans (FK) slut­rapport »Metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen« är den sjätte och avslutande rapporten i ett tvåårigt arbete som Försäkringskassan bedrivit på regeringens uppdrag. Rapporten handlar om främst hur FK:s nya bedömningsverktyg ska användas för bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten efter dag 180. FK:s förslag leder framåt men många stora frågor […](0 kommentar)

LT debatt

Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?

Retinal venocklusion är en vanlig orsak till akut synnedsättning. Både central- (CRVO) och grenvensocklusion (BRVO) kan orsaka makulaödem. CRVO kan också orsaka sekundärt glaukom, medan andra komplikationer av BRVO är mindre frekventa. Spontan förbättring av synen efter retinal venocklusion (speciellt BRVO) är mycket vanlig [1]. Tidigare har behandlingen vid makulaödem i utvalda fall varit fotokoagulation. […](0 kommentar)

Vi måste vara där besluten fattas

Rapporten »Empati och high tech«, skriven av Anders Ekholm, analys­chef på Socialdepartementet, har diskuterats av Christer Petersson i ett inlägg i Läkartidningen 12/2013 (sidorna 604-5). I rapporten beskrivs utmaningarna i framtidens sjukvård och ges, enligt inledningen, en möjlig bild av sjukvården år 2050. Den sjukvård som beskrivs värjer jag mig också instinktivt emot, i synnerhet […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin i halvtid

När Marie Wedin tog över ordförandeklubban efter Eva Nilsson Bågenholm 2010 ärvde hon också en splittrad styrelse. Marie Wedin har tidigare beskrivit dåligt arbetsklimat och intressemotsättningar i CS (LT nr 1/2011). Nu säger hon att stämningen är mycket bättre. – Jag har en hel del erfarenheter från olika styrelser i idrottssammanhang, fotbollslag och så. Jag […](0 kommentar)

Medicin en alltmer feminin disciplin

Sveriges läkarförbund hade i fjol drygt 31 000 yrkesverksamma medlemmar, enligt förbundets »Läkarfakta 2012«. Av dem var i 48,7 procent kvinnor och 51,3 procent män. Bland de yngsta medlemmarna är dock nästan två tredjedelar kvinnor. När Marie Wedin började på läkarutbildningen på 1970-talet så var det fortfarande ett manligt yrke hon valt, även om könsrepresentationen börjat […](0 kommentar)

Fler fackföreningar stödjer journalprotest

Malmö Läkareförenings protest mot det nya journalsystemet för primärvården i Skåne får nu stöd från andra berörda fackföreningar. När den slutgiltiga anmälan på tisdagen gick iväg till Arbetsmiljöverket, var den undertecknad inte bara av huvudskyddsombudet för Läkarförbundet, utan också av huvudskyddsombuden för Kommunal, Vision och Vårdförbundet. Anmälarna kräver att införandet av det nya journalsystemet PMO […](0 kommentar)

Malmö Läkareförening anmäler nytt journalsystem

Under 2013 ska alla vårdcentraler i Region Skåne, både offentliga och privata, gå över till ett nytt, gemensamt journalsystem. Vid upphandlingen, som gjordes redan för fem–sex år sedan, valde regionen ett system kallat PMO. I december förra året började pilotprojekt med PMO på tre vårdcentraler, och från slutet av januari i år pågår det reguljära […](0 kommentar)

Notiser

Framsteg för systematiskt patientsäkerhets­arbete

Alla landsting använder numera ett antal redskap som syftar till att förbättra patientsäkerheten, visar en rapport från Socialstyrelsen. Det handlar om • mätning av patientsäkerhetskulturen • användning av strukturerad journalgranskning • mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler • mätning av förekomsten av trycksår och användningen av åtgärder mot trycksår. Framstegen är enligt […](0 kommentar)

Trycksår: Stora skillnader mellan sjukhusen

I genomsnitt har 15 procent av patienterna på de svenska sjukhusen ett eller flera trycksår. Det visar en ny nationell mätning av trycksåren från SKL, Sveriges Kommuner och landsting. Det här är SKL:s femte tryck­sårs­mätning, och för första gången redovisar man också siffror sjukhus för sjukhus. Skillnaderna är stora, från sjukhus där bara runt 5 […](0 kommentar)

Fler godkända läkarintyg till Försäkringskassan

Knappt 55 procent av de läkarintyg som skickas till Försäkringskassan får godkänt. Det är ändå en förbättring sedan 2011. Bäst gick det för Skåne med nästan 68 procent godkända intyg. Det visare en genomgång som Försäkringskassan har gjort av cirka 10 000 slumpvis utvalda läkarintyg från samtliga landsting. Att öka andelen godkända intyg ingår som en […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Svårt att upprätthålla kompetensen vid liten volym

Ett spädbarn radikalopererades vid ett dygns ålder för ett diafragmabråck som diagnostiserats intrauterint. Vid ingreppet fann man tunntarm, tjocktarm mjälte och ventrikel i brösthålan. Organen reponerades med viss svårighet till bukhålan. Dagen efter operationen noterades att buken var spänd och blank och barnet som var smärtpåverkat fick morfin. Tre dagar efter operationen kunde respiratorbehandlingen som […](0 kommentar)

Analfistel blev analfissur på vägen från remiss till operation

En patient remitterades till sjukhuset på grund av en analfistel som behövde klyvas. I operatörens preoperativa bedömning står att patienten istället hade problem med en analfissur, och utifrån den diagnosen utfördes en sfinkterotomi. Av operationsberättelsen framgår att operatören inte kunde se någon öppenstående fissur men antog att det fanns tendens till sprickbildning och därför ändå […](0 kommentar)

Svårt för kliniker att ställa kompetenskrav på hyrläkare

En medelålders man med glaukom kontrollerades vid sjukhusets ögonklinik. Vid ett planerat besök hos sjuksköterska noterades sjunkande synskärpa och högt ögontryck varför en för tillfället inhyrd läkare konsulterades. Patienten beskrev även synfältspåverkan. Läkaren bedömde att trycket behövde sänkas och bokade in ett besök tre dagar senare. Vid det besöket hade samma läkare svårt att bedöma […](0 kommentar)