Nr 25–26 2013

Signerat

Kirurger behöver avancerad träning och handledning

»Att ha teknisk skicklighet och operationserfarenhet är viktigt för en kirurg, men att ha god handledning tycks ännu viktigare.«(0 kommentar)

För svårt få läkarbesök i hemmet

»Doktorn måste komma hem till dem som har svårt att komma till mottagningen. För att det ska fungera i praktiken krävs ett tydligare ansvar och att hälso- och sjukvården prioriterar detta uppdrag. För att äldre ska kunna få känna sig trygga är det viktigt att alla vet vem som är doktorn i hemmet.«(0 kommentar)

Nyheter

Det är alltid svårt att vara annorlunda, fast vi är också ganska vanliga

Minutkliniken är ursprungligen ett finskt koncept med sjuksköterskedrivna små drop-in-mottagningar, oftast inhysta i apotekslokaler. I mars 2012 öppnade den första enheten i Sverige. Minutkliniken tar emot patienter med enkla åkommor, till exempel ögoninflammationer, besvär från bihålorna, halsont, munherpes eller öronvärk.  Till de sju svenska klinikerna är fem läkare knutna. Ron Liebkind hoppar själv in när […](0 kommentar)

»Apotekens farmaceuter är en resurs som hälso­vården inte ska förglömma«

De sju svenska Minutklinikerna ligger alla utom en inhysta i apotek som drivs av Kronans Droghandel.(0 kommentar)

Läkare kombinerar operasången med arbete på Minutkliniken

Linus Börjesson avslutade läkarutbildningen i Göteborg 2003. Tre år senare debuterande han i Verdis »Rigoletto« på Folkoperan i Stockholm efter studier på Operahögskolan i samma stad. 2010 blev han legitimerad läkare. Han varvar opera med operation, hade jag velat skriva, men riktigt så ordvitsigt är inte hans arbetsliv. Sedan ett år tillbaka kombinerar han dock […](0 kommentar)

Starka känslor och hård kritik inför starten

När Minutkliniken startade sin verksamhet i Sverige var många skeptiska. Framför allt gällde kritiken huruvida kliniken skulle klara att hantera antibiotikaförskrivning på ett rationellt sätt. Men efter hand har kritiken tysnat.(1 kommentar)

Ökad transparens ska minska ojämlikheten

Mer tillsyn, fler vägar in i vården och bättre information till patienterna. Det är några av förslagen från Patientmaktsutredningen för att göra vården i Sverige mer jämlik.(0 kommentar)

Förslag: Skrota LUS-lagen

Läkarförbundet har länge velat få bort den så kallade LUS-lagen samt förordningen (1998:1518) om vissa anställningar inom hälso- och sjukvården, som tillåter universitetssjukhusen att anställa specialister respektive ST-läkare på tidsbegränsade kontrakt. I praktiken tillämpas inget av regelverken sedan Akademiska sjukhuset i Uppsala 2009 som sista universitetssjukhus införde tillsvidareanställning för alla nya ST-läkare. Nu föreslår Patientmaktsutredningen […](0 kommentar)

Danska allmänläkare behåller sina licenser

Med minsta möjliga marginal röstade de danska familjeläkarna nej till att lämna det allmänna sjukförsäkringssystemet.(0 kommentar)

Stort medlemstapp i Läkaresällskapet

Sedan 2011 har Svenska Läkaresällskapet tappat uppemot var fjärde medlem. Orsaken tros vara att medlemmarna inte längre går in gratis på Medicinska riksstämman. Svenska Läkaresällskapets vd Filippa Nyberg anser att sifforna är »anledning till noggrann analys och eftertanke«.(2 kommentar)

Friheten lockade till allmänmedicinen

Frederik Liljefred, som utbildar sig till specialist i allmänmedicin, överväger nu att byta specialitet. »Om jag betalar 2–3 miljoner kronor för en mottagning förväntar jag att få ta ansvar för ramarna, och vill regionerna bestämma allt är det inte intressant för mig.«(0 kommentar)

Upprorsstämning bland Danmarks familjeläkare

Kritiken är massiv bland Danmarks allmänläkare mot den nya familjeläkarlag som regeringen lagt fram. Nu hotar man att lämna in sina licenser och börja arbeta på helt privat basis.(1 kommentar)

Debatt

Evidens och läkekonst

Var kommer all denna rationalitet från, undrar Tore Södermark, apropå läkekonst baserad på evidens och ekonomi.(0 kommentar)

En fråga om etik och flexibilitet

Ingen människa ska behöva ta del av allvarliga besked om sin hälsa över internet, skriver Karin Båtelsson i denna replik.(0 kommentar)

Bejaka patienternas rätt till journal på nätet

Det är en självklarhet att patienten måste ha tillgång till journalen, och att den nya tekniken är till för att underlätta detta, skriver företrädare för Handikappförbunden.(1 kommentar)

Pascal fyller ett år – dags för nästa steg

Vi vill ha smartare, säkrare vård med hjälp av våra IT-system, vilket innebär mer tid för patienten, skriver Dick Stockelberg.(0 kommentar)

Nödvändigt att stärka vård och forskning om psykisk ohälsa

Den nedrustning av specialiteterna allmänmedicin och psykiatri som prognostiseras kan leda till att allmänhetens förutsättningar att få psykiatrisk vård ytterligare försämras, skriver företrädare för de båda specialiteterna.(1 kommentar)

Vildmarksmedicin kräver improvisation och evidensbaserad kunskap

Katastrofmedicinskt och prehospitalt kunnande kan bli aktuellt med mycket kort varsel, men i dag är den prehospitala erfarenheten hos de flesta läkare i Sverige begränsad, skriver Henrik Hedelin och Øyvind Thomassen. (1 kommentar)

Vi måste få andra att förstå vad som krävs

Läkarförbundets auktoritet och tillgång till allmänhetens öra vinner på att vi kan beskriva den medicinska verksamheten, dess förutsättningar, innehåll och behov, skriver Marie Wedin. (0 kommentar)

Läkarförbundet – det räcker inte!

Min och mångas förhoppning är att förbundet dessutom ska medverka till en allmänhetens debatt om sjukvårdens styrning, bristen på professionellt inflytande och de konsekvenser det får för svensk sjukvård, skriver Magnus Lichtenstein. (0 kommentar)

Kvinnliga läkares löner får inte fortsätta släpa efter

Socialistiska läkares förening kräver att Läkarförbundet tar jämställda löner på allvar i framtida förhandlingar.(0 kommentar)

Arbetsgivaren ansvarar för osakligheten

Osakliga löneskillnader måste främst hanteras lokalt för det är där de uppstår och upprätthålls, skriver Marie Wedin i denna replik till Socialistiska läkare.(0 kommentar)

Viktigt följa utfallet av IVF

Vi har med intresse läst inlägget i Läkartidningen 21/2013 (sidan 1045) av Outi Hovatta och Viveca Söderström-Anttila, som där stöder Statens medicinsk-etiska råds (SMER) förslag att tillåta surrogatmödraskap under vissa förutsättningar. Mot SMER:s ställningstagande har vi inga invändningar, utan finner detta vara ett rimligt steg i den liberalisering som successivt skett i synen på olika former av assisterad […](2 kommentar)

Kräv vetenskaplig evidens för surrogatmoderskap

I debatten efter Statens medicinsk-etiska råds (SMER) nya rapport angående assisterad befruktning [1] har barnläkaren Ingemar Kjellmer framfört kritik riktad mot förslaget om att altruistiskt surrogatmoderskap ska införas i Sverige [2]. Vi ställer oss helt bakom Kjellmers analys och vill vidga kritiken till att också gälla SMER:s förslag att tillåta donation av befruktade ägg, ta […](0 kommentar)

Krönika

Det brukar gå bra

»All elektronisk utrustning ska vara avstängd vid start och landning. Vid take-off kommer skylten ’Fasten seatbelt’ att tändas, men de som inte vill behöver inte ta på sig säkerhetsbältet. Det brukar gå bra i alla fall.«(0 kommentar)

Kultur

Biroller i svensk äldrevård

Två böcker – aktuellare än någonsin – berättar från olika perspektiv om vår sista »fas« i livet, ålderdomen. Den ena utgår från den anhöriges perspektiv medan den andra betraktar åldrande och äldrevård med vårdarbetarens ögon.(0 kommentar)

Hälsobibliotek på nätet – en outsinlig kunskapskälla

Nu är frågan om ett nationellt hälsobibliotek på nätet utredd. SBU har utarbetat ett förslag, på regeringens uppdrag. Om det får finansiering ska hälsobiblioteket främst rikta sig till användare från hälso- och sjukvården. Beslut väntas snart.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Samlad kunskap bättre än spridd

»Det finns internationella erfarenheter som visar att en samlad plats för medicinsk kunskap underlättar det dagliga arbetet och ger en mer jämlik vård över landet.«(0 kommentar)

Sommartider i vården

»Man kan verkligen undra hur verksamheter som tar hand om patienter med icke årstidsbunden akut eller livshotande sjuklighet kan reducera sina vårdplatser med 50 procent eller ibland mer …«(0 kommentar)

Medicinsk kommentar

HIV/aids, tuberkulos och malaria kan nu bekämpas mer effektivt

Framsteg och nya epidemiologiska data skapar förutsättningar för att minska förekomsten av tre av världens största epidemier. Mer resurser behövs dock; en uppskattning är ytterligare 87 miljarder amerikanska dollar. Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria är en av huvudaktörerna.(0 kommentar)

TEG och ROTEM – patientnära och snabba koagulationsanalyser

Tromboelastometri och tromboelastografi (ROTEM/TEG) är patientnära koagulations­analyser, som på bred front introduceras i syfte att styra behandling vid massiv blödning och koagulopati.Tromboelastografi (TEG) och tromboelastometri (ROTEM) för att mäta koagulationsförmåga är på snabb frammarsch. Metoderna kan göras bedside och ge svar inom 15 minuter. Men de ger inte alltid utslag för warfarinbehandling, och tolkningen kräver specialistkunskaper på området.(0 kommentar)

Andelen laparoskopisk kolorektal ­cancerkirurgi bör öka

Arbetsgruppen för laparoskopisk kolorektal kirurgi i Sverige verkar för fortlöpande kvalitetsutveckling och geografisk spridning av denna metod. Målsättningen är att 30 procent av alla resektioner för koloncancer utförs laparoskopiskt 2014.(0 kommentar)

Nya Rön

Ångest vanligt problem för tidigare cancerpatienter

Allt fler överlever cancer, men konsekvenserna på sikt är ökad risk för ångest, även hos anhöriga.(1 kommentar)

Risk för sänkt livskvalitet hos unga med idiopatisk förstoppning eller som opererats för analatresi

Att unga som opereras för anorektal missbildning riskerar sänkt livskvalitet bekräftas i studien. Nytt är att kronisk idiopatisk förstoppning ger lika mycket besvär.(0 kommentar)

Genetisk känslighet för Helicobacter pylori kartlagd

Genetiska orsaker till att vissa är bärare av H pylori och andra inte är det är den huvudsakliga frågeställningen i en artikel i JAMA.(0 kommentar)

Osäker effekt av magnesium vid astma hos vuxna

Över 70 procent av patienterna som fick magnesiumsulfat i nebuliserad eller intravenös form lades in på sjukhus inom en vecka, vilket var studiens primära effektmått.(0 kommentar)

Adenotonsillektomi påverkade inte kognitiv förmåga

Även om den kognitiva förmågan inte påverkades av adenotonsillektomi kan ingreppet vara värdefullt. Hos de opererade barnen noterades bättre livs- och sömnkvalitet. (0 kommentar)

Metod för att följa allmänhetens inställning till vaccin

I Lancet Infectious Diseases presenteras en studie där författarna följt diskussionen på bloggar och forum på internet för att studera den allmänna opinionen kopplad till vaccin och vaccination.(0 kommentar)

Recension

Naivitetens pris

  Patientens pris Författare: Maciej Zaremba  (3 kommentar)

Fallbeskrivning

Förmaksmyxom kan debutera som TIA eller stroke

Myxom är den vanligaste primära hjärttumören, som i över 75 procent av fallen är lokaliserad till vänster förmak. Hos en tredjedel av patienterna är debutsymtomen neurologiska och cerebral embolisering kan orsaka multipla aneurysm. Myxomdiagnosen ställs med ekokardiografi.(0 kommentar)

Lungtularemi: ovanlig sjukdom som kan tolkas som lungcancer

En variant av tularemi hos människa är pneumoni som kan uppkomma genom inhalation av infekterat material. Typiskt är då ett lokaliserat lunginfiltrat och förstorade mediastinala lymfkörtlar. Bilden kan radiologiskt likna den vid lungcancer med lymfkörtelmetastaser. (0 kommentar)

Originalstudie

ICF-verktyg ­bra för att beskriva aktivitets­begränsning vid sjukskrivning

Dagens sjukintyg är utformat enligt WHO:s »Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa« (ICF) vad gäller beskrivning av aktivitetsbegränsning. En studie av attityder hos läkare och Försäkringskassans handläggare till ett webbaserat ICF-verktyg visar att verktyget uppfattas som ett stöd.(0 kommentar)

Nya moment i psykologikurs bidrog till ökad självkännedom

Självkännedom är ett nationellt mål för läkarexamen. Två nya moment inom kursen Medicinsk psykologi ska stimulera detta och studenternas kursutvärderingar och lärarnas erfarenheter stödjer uppfattningen att de nya momenten bidrar till ökad självkännedom.(0 kommentar)

Mycket varierande förskrivning av antibiotika i primärvården

För att värdera hur antibiotika används startade därför 2007 Primärvårdens infektionsdatabas i Sverige där man kan studera frekvensen av olika diagnoser, diagnostiska snabbtest och antibiotikaförskrivning. Man fann att antibiotika förskrevs vid 44 procent av alla infektionsrelaterade besök och tio diagnoser stod för 90 procent av förskrivningen.(1 kommentar)

Förskrivning av warfarin efter strokevård visade på brister

Val av sekundärprofylax vid hjärninfarkt och förmaksflimmer kräver tydliga rutiner och riktlinjer på vårdavdelning. En Malmö-studie visade dock på begränsad dokumentation av warfarinbehandling vid utskrivning; behandlingen var dessutom minst utbredd bland personer över 80 år, trots högst strokerisk i denna patientgrupp.(0 kommentar)

Nytt om namn

Privatpraktiserande läkare i Stockholms län 2014

2014 års förteckning över privatpraktiserande läkare i Stockholms län utkommer vid årsskiftet 2013–2014.(0 kommentar)

Nya docenter i Göteborg

Följande personer har antagits som docenter vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.(0 kommentar)

Nyblivna reservofficerare

Sju läkare tog den 31 maj reservofficersexamen vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg. De är Jim Wiksten, Andreas Kvarnström, Gustaf Hägglund, Torbjörn Vedberg, Ylva Lindström, Carl Vigre och Felix Mair. Foto: Lennart Hammarstrand(0 kommentar)

Jan Håkansson blir hedersdoktor i Umeå

Jan Håkansson, distriktsläkare i Krokom, har utsetts till hedersdoktor vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.(0 kommentar)

Översikt

Svensk rättspsykiatri i förändring

Psykiatrilagsutredningen har föreslagit omfattande lagändringar. Den reformerade tvångsvårdslagen ska träda i kraft 1 januari 2016, och hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut återstår att se.(0 kommentar)

Modern bilddiagnostik viktig vid inflammatorisk ryggsjukdom

De grundläggande rekommendationerna för utredning av inflammatorisk ryggsjukdom är att man vid behov av bilddiagnostik i första hand gör MRT- i stället för röntgenundersökning av sakroiliakalederna. Ett alternativ vid längre tids symtom kan vara DT-undersökning.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF