Nr 33-34 2020

Inledare

Projekt med BT ger erfarenheter som kan spridas

»Den 1 juli 2021 blir det skarpt läge – då införs bastjänstgöring (BT) för läkare i Sverige. De första åren kommer den nya tjänstgöringen bara att vara aktuell för läkare som gått legitimationsgrundande utbildningar utomlands. För att vara redo när startskottet går nästa sommar har Sörmland, Östergötland, Värmland och Dalarna valt att redan testa sina […](0 kommentar)

Signerat

Inför nationell samordning av utbildningsplatser och utbildningstjänster

»Vi kan inte låta examinerade läkare fastna i en lång kö till AT, när deras kompetens behövs inom vården snarast.«(0 kommentar)

Nyheter

BT-piloter varnar för att läkare kommer att falla mellan stolarna

Vad händer med alla utlandsutbildade läkare som redan är legitimerade men inte får BT? Flera BT-pilotorter anser att regionerna måste ta ett solidariskt ansvar för gruppen.(0 kommentar)

»För mig har bastjänstgöringen varit suverän«

För BT-piloterna Nora Qassem, Alhasan Alomari och Ozan Talayhan har framtidsplanerna klarnat under basttjänstgöringen. »Jag har fått jättebra introduktion till sjukvården i Sverige«, säger Nora Qassem, som är utbildad i Rumänien och nu börjar en ST i geriatrik på Avesta lasarett.(0 kommentar)

Nu går de första BT-läkarna i mål

Fyra regioner har testkört den nya bastjänstgöringen för läkare. I augusti går den sista BT-piloten i mål. Försöken har varit lärorika – men det har varit många hinder på vägen.(0 kommentar)

»Skrämmande men väldigt lärorikt«

En okänd sjukdom, etisk stress och patientmöten som satt djupa avtryck. Covidvården har varit dramatisk för många läkare, inte minst för dem precis i början av karriären. Läkartidningen pratade med tre AT-läkare i Östergötland som kastat om i sina scheman för att hjälpa en sjukvård med nya spelregler.(0 kommentar)

»Det finns en urkraft i Karolinska«

Den värsta pandemin ser ut att vara över och Per Mattsson, temachef på Karolinska, tror inte på någon stor andra våg just i Stockholm. Däremot tror han på det egna drivet hos personalen och den gemensamma målbilden gjorde att man klarade av den tuffa pandemin.(0 kommentar)

Expert i rådgivande grupp efterlyser diskussion om övergripande frågor

»Jag hade nog trott att vi skulle diskutera mer principiella frågor«. Det säger Hans Fredlund, före detta smittskyddsläkare och en av experterna i Folkhälsomyndighetens rådgivande referensgrupp med anledning av den pågående pandemin.(1 kommentar)

Covidstudie olaglig enligt etiknämnd

Forskare vid Uppsala universitet provtog drygt 450 personer för antikroppstest i en uppmärksammad pilotstudie. Men studien saknade etiskt tillstånd och nu har Överklagandenämnden för etikprövning anmält ärendet till åtal.(0 kommentar)

Från Europaturné till coronatält

Läkaren Axel Öberg fick ställa in Europaturnén med sitt band »The Bland« på grund av pandemin. I stället fick han åka hem och jobba med coronapatienter. Nu vill bandet skapa en kulturfestival som ett bidrag till folkhälsan.(0 kommentar)

Debatt

Biopsykosocialt synsätt kan hjälpa vid långvariga covid-19-symtom

Nu fästs uppmärksamhet på en grupp patienter med lindrigare men långdragna sjukdomsförlopp efter en konstaterad eller förmodad covid-19-infektion. Sjukvårdens breda kompetens, bemötande med respekt och ett biopsykosocialt förhållningssätt ökar våra förutsättningar att hjälpa de drabbade, skriver David Gyll och Carl Sjöström.(6 kommentar)

Det medicinska innehållet i SÄBO måste förbättras

Författarna till en rapport i Läkartidningen anger att två tredjedelar av covid-19-smittade i SÄBO överlever. Att en tredjedel avlider måste dock ses som mycket oroande siffror. Förutsättningarna för att smittan ska komma in i och spridas är pressad bemanning, hög andel personal utan tillsvidareanställning, sviktande rutiner och bristande samarbete mellan omsorg och sjukvård, skriver Lars L Gustafsson och medförfattare.(1 kommentar)

Skyddar nikotinet rökare från att insjukna i covid-19?

Rökare är underrepresenterade bland dem som insjuknat i covid-19. Detta öppnar för möjligheten att i randomiserade studier undersöka nikotinets effekt som terapeutiskt läkemedel för att minska svåra symtom och dödlighet vid covid-19, skriver Marie Hagbom och Lennart Svensson.(7 kommentar)

Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus

Socialstyrelsens sammanställning illustrerar den omfattande sjukdomsbörda och mortalitet som covid-19-pandemin åsamkat Sverige under våren 2020, men den visar också att 83 procent av patienterna överlevde vid vård på vanlig vårdavdelning respektive 73 procent efter vård på IVA. Det skriver Håkan Hanberger och medförfattare från bland annat Socialstyrelsen.(3 kommentar)

Krönika

»Ett barn som behövde och fick hjälp med kroppen, själen och tillvaron.«

En anteckning i kanten av en patientjournal blev orsak till grubbel ett halvsekel längre fram i tiden. Den dåtida patienten träffar läkaren av en slump i nutid och föreslår en diagnos. Göran Aurelius krönika berättar om en upplösning.(4 kommentar)

Kultur

Monopol på medicinskt vetande i över tusen år

Kejsarnas livmedikus Galenos och den persiske polyhistorn Avicenna levde i olika epoker. Men båda skrev läroböcker i medicin som i sekel efter sekel dikterade rätt eller fel inom medicinskt vetande. Bengt Lagerkvist, pensionerad barnläkare i Umeå, redogör för deras tid, liv och verk.(1 kommentar)

Bara en kort sammanfattning

En kort sammanfattning – det är vad som ibland krävs. Men hur kort kan en sammanfattning bli? Det frågar sig Jarl Torgerson, docent, psykiatri.(0 kommentar)

Människor & möten

 »Livet blev mycket tuffare, men också mer glädjefullt«

Professorn, överläkaren, författaren, föreläsaren/läraren och debattören Stefan Einhorn släpper en ny bok. Trots titeln – »Konsten att fördärva sitt liv – eller inte« – är syftet inte att lära läsaren att fördärva sitt liv utan det rakt motsatta.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Louise Tofft

Louise Tofft är specialistläkare vid barnkirurgiska sektionen i Lund och har skrivit om diagnostik och behandling av fimos på undersköterskemottagning.(0 kommentar)

Reflexion

Covid-19 genererar en stor kramskuld!

»Det är smärtsamt att inte få krama den man vill, bara för att man vill, eller att inte få möjlighet att fysiskt trösta eller bara hålla någon i handen när det behövs.«(0 kommentar)

Medicinsk kommentar

CRISPR-terapi visar potential – möjligheter och utmaningar

Kliniska studier med CRISPR-baserade terapier för blodsjukdomar och cancer pågår redan. Framtida tillämpningar av CRISPR kan förväntas bli breda men förutsätter etiska, juridiska och hälsoekonomiska överväganden.(0 kommentar)

Njursjukdom risk vid covid-19

Akut njursvikt, hematuri och albumin­uri är vanligt och ökar mortaliteten vid covid-19. Beskrivna orsaker är direktupptag och påverkan av virus i tubuli och podocyter, hyperkoagulabilitet samt akut tubulär nekros, där undervätskning kan bidra. Kronisk njursjukdom är en riskfaktor för svårare sjukdom.(0 kommentar)

Nya Rön

Ökad cancermortalitet av coronaepidemin enligt modellstudie

I en modellstudie från England visas på ökad dödlighet till följd av minskad diagnostik när människor inte söker cancervård på grund av coronaepidemin. En kumulerad mortalitet sågs för fyra av de vanligaste cancerformerna.(1 kommentar)

Tidig transnasal kylning skyddar hjärnan vid hjärtstopp

En ny studie visar att metoden med transnasal kylning är säker och effektiv samt att tidig insatt kylbehandling under pågående HLR kan förbättra det neurologiska utfallet.(0 kommentar)

Ökning av metadonrelaterade dödsfall bland unga

I en nyligen publicerad studie identifierades 269 dödsfall kopplade till metadon i åldersgruppen 15–29 år under perioden 2006–2015. Frekvensen fall ökade under studieperioden.(10 kommentar)

Hög global förekomst av funktionell mag–tarmsjukdom

Två stora epidemiologiska studier visade att personer med funktionella mag–tarmsjukdomar oftare var kvinnor, hade nedsatt livskvalitet och konsumerade mycket sjukvård. Vad gäller förekomst av olika funktionella mag–tarmsjukdomar sågs fler likheter än skillnader mellan länder i olika världsdelar.(3 kommentar)

Samband mellan inkomst och överlevnad efter lungcancerkirurgi

I en registerbaserad populationsstudie påvisades en signifikant koppling mellan disponibel familjeinkomst och överlevnad efter lungcancerkirurgi. Sambandet kunde inte förklaras av skillnader i riksfaktorprofil, samsjuklighet eller andra socioekonomiska variabler. (0 kommentar)

Apgarpoäng kopplat till dödlighet även hos för tidigt födda barn

En ny svensk studie visar tydligt att Apgarpoäng har ett prediktivt värde även hos för tidigt födda barn. Genom att optimera förlossningsförloppet och den initiala stabiliseringen, är det rimligt att anta att överlevnaden hos för tidigt födda barn kan öka ytterligare.(0 kommentar)

Översikt

Lungtransplantationer i Sverige – över 1 200 patienter sedan 1990

Långtidsöverlevnaden i Sverige och även hos våra motsvarande skandinaviska centrum ligger bra till jämfört med internationella siffror, med en 5-årsöverlevnad på 63 procent och en 10-årsöverlevnad på 48 procent. (0 kommentar)

Typ B-insulinresistenssyndrom – sällsynt tillstånd med hög mortalitet

En ung patient med typ 1-diabetes mer än 20-dubblade sitt insulinbehov på kort tid, men kunde trots detta endast med avsevärd svårighet hålla sitt P-glukos < 40–60 mmol/l.(5 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Vid övergång till annan opioid kan dosen ofta sänkas något

Vid byte av opioidpreparat är det ofta lämpligt att börja med en något lägre dos än vad som uppges i ekvivalenstabeller och sedan vid behov titrera upp den. Detta eftersom toleransutvecklingen inte alltid sker parallellt för olika opioidpreparat.(1 kommentar)

Originalstudie

Diagnostik och behandling av fimos hos pojkar kan delegeras

Initial bedömning och salvbehandling av symtomgivande fimos kunde överlåtas till specialutbildade undersköterskor.(1 kommentar)

Fallbeskrivning

Akut nekrotiserande esofagit – sällsynt men livshotande tillstånd

Den mest fruktade komplikationen till akut nekrotiserande esofagit är perforation. I avsaknad av perforation är behandlingen konservativ, medan det vid perforation krävs aktiv intervention, i första hand med resektion av esofagus och stomiavlastning samt rekonstruktion i senare skede.(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkare kritiseras för missad diabetes

Flera gånger sökte en ung kvinna vård för hjärtklappning och kräkningar. Först när hon lades in på sjukhus med mycket högt blodsocker och akut njursvikt konstaterades diabetes typ 1. En läkare på närakuten kritiseras nu av Ivo, men även vårdgivaren får kritik.(2 kommentar)

Läkare kritiseras för isolering av misstänkt coronasmittad patient

Vid två tillfällen sattes patienter i isolering vid en rättspsykiatrisk avdelning när läkaren misstänkte att patienterna var smittade av sars-cov-2. Nu kritiseras läkaren av Inspektionen för vård och omsorg.(4 kommentar)

Utgåvan som PDF