Nr 33–34/2019

Inledare

AT fyller 50 år – så här gick det till när den kom

Om bakgrunden till att AT infördes sägs bland annat att: »precis som i dag är det särskilt ont om läkare inom primärvården och psykiatrin. Allmäntjänstgöringens syfte är dels att skapa en utbildningstjänst med bra handledd introduktion till att arbeta som läkare, dels att fördela läkare över landet och till bristspecialiteter.« (0 kommentar)

Signerat

Innovation kräver frihet, resurser och en mångfald av kompetenser

Ekosystemet av sjukvård, forskning, näringsliv, politik och myndigheter måste utvecklas. (0 kommentar)

Nyheter

AT-eran går mot sitt slut

För femtio år sedan infördes allmäntjänstgöringen (AT) i Sverige. Ett syfte med den nya utbildningstjänsten var att försöka lösa bristen på allmänläkare och psykiatrer. Nu är AT-tjänstgöringens dagar räknade. (4 kommentar)

Mycket svårt läge på IVA i Göteborg – men fler platser ska vara på väg

Situationen på Sahlgrenska universitetssjukhusets intensivvårdsavdelning i Göteborg har med ökad centralisering förvärrats över åren och i sommar har det varit extra tufft. Nu lovas fler vårdplatser till hösten.(0 kommentar)

Sju överläkare har lämnat medicinkliniken i Oskarshamn

På kort tid har sju fast anställda överläkare vid medicinkliniken på Oskarshamns sjukhus sagt upp sig. Edwin van Asseldonk, fackligt aktiv inom Läkarförbundet och en av de överläkare som jobbar kvar ser inga problem att klara den akuta verksamheten, men på sikt kan patientsäkerheten hotas.(3 kommentar)

Föreskrift har lett fram till ökade krav på arbetstagarinflytande

Arbetsmiljöverkets »osa-föreskrift« har bland annat lett till ökade krav på arbetstagarinflytande. Det är bra att någon tittat över antalet anmälningar, men det ska helst inte gå så långt, arbetsmiljöarbete ska ske långsiktigt, kommenterar Karin Båtelson, Läkarförbundets förste vice ordförande. (0 kommentar)

Osäkert faxande kritiseras

Den gamla och något osäkra faxen bidrar till problemen i den psykiatriska slutenvården i Stockholm.(3 kommentar)

Snabbare datautlämning med hjälp av ett nytt centrum i Stockholm

En ny enhet i Region Stockholm ska bli ett nav för de som behöver stora mängder hälsodata. Den ska både bidra till bättre vård och underlätta för forskare som inte behöver vända sig till flera olika vårdgivare. Det berättar Daniel Forslund (L), ordförande i regionstyrelsens innovations- och utvecklingsutskott.(0 kommentar)

Så kan olämpliga blivande kirurger upptäckas

Kirurgi är en högriskbransch. Ett sätt att öka patientsäkerheten är att göra ett strukturerat urval när ST-läkare anställs, enligt barnkirurgen Kristine Hagelsteen. I en prisad avhandling ger hon exempel på hur olämpliga individer kan upptäckas.(7 kommentar)

Många allmänläkare i riskzonen för långvarig sjukskrivning

Hur mår allmänläkarna i Region Kronoberg? Inte särskilt bra, visar en kartläggning. Nästan var femte läkare i primärvården i Kronoberg visar symtom på utmattning. (1 kommentar)

Debatt

»Medicinera rätt« – rimligt att patienter får delta i beslut om medicinering

Brukare och anhöriga är kritiska till att psykiatrin inte i tillräcklig grad lyssnar på sina patienter och deras anhöriga. Vikten av att ta del av synpunkter och stärka patienternas och de anhörigas röster diskuteras av Schizofreniförbundets erfarenhetsgrupp samt verksamhetschefen för psykosvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. (6 kommentar)

Evidensen allt starkare för upprepad selektiv lasertrabekuloplastik

Med en allt starkare evidens för effekten av och säkerheten vid upprepad selektiv lasertrabekuloplastik blir denna metod allt vanligare vid tidig behandling av öppenvinkelglaukom och okulär hypertension, skriver Yutong Guo och Philip Jute. (0 kommentar)

Krönika

»Att ha ett så stort ansvar innebär att man måste känna sina begränsningar«

Jobb på lasarett i glesbygd innebär att man får en brant inlärningskurva. Eftersom man är primärjour i »allt« gäller det att känna sina begränsningar och fråga dem som vet bättre. Den farligaste typen av läkare är den som tror sig kunna allt, skriver Sofia Palmarsson i sin krönika.   (0 kommentar)

Kultur

En tröst i saknaden efter någon man inte minns

Ett syskon som dör innan man själv är född kan följa med genom livet som en saknad efter någon man inte minns. Tröst finns att hämta i litteratur och konst som visar att man inte är ensam, menar Ihsan Sarman, pensionerad barnläkare.  (1 kommentar)

Behovet att sörja barn som aldrig kom till världen

Finns det behov av att få sörja barn som aldrig kom till världen? Hur får man i så fall reda på var man kan få göra det? Om barnminnesplatser i Sverige och den praxis som tillämpas skriver Astrid Andersson Wretmark, tidigare sjukhuspräst, och Barbro Wijma, senior professor, obstetrik och gynekologi. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Johan Ljungberg

Johan Ljungberg, specialistläkare, infektionskliniken, Hallands sjukhus, är en av författarna till en artikel om handläggning av malaria i Sverige. (0 kommentar)

Reflexion

Relationer viktiga för förtroendet i vården

»Att … bejaka sjukvårdspersonalens verklighetsbeskrivning kan också verka förtroendeskapande.« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Civil–militär samverkan behövs för att klara masskadelägen

Den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa har medfört förändrade krav på den svenska försvarsförmågan och ett behov av att Sverige upprättar ett modernt totalförsvar.(0 kommentar)

Nya Rön

Få men fler spädbarn omhändertas enligt kriterier för skakvåld

Spädbarn med subdurala blödningar, ögonbottenblödningar, frakturer i revben eller de långa rörbenen var en liten del av de spädbarn som omhändertogs av socialtjänsten 1997–2014, men har ökat i antal och andel. Dessa barn har omhändertagits enligt kriterier för skakvåld. (4 kommentar)

Tidig epilepsikirurgi ökar sannolikheten för anfallsfrihet

Epilepsins varaktighet är den enda kända prediktorn för anfallsfrihet efter epilepsikirurgi som är möjlig att påverka. Den slutsatsen drar författarna till en litteraturgenomgång publicerad i Neurology. Samtidigt talar resultaten för att nyttan med epilepsikirurgi kvarstår även om epilepsin har varat under många år. (0 kommentar)

Sexuell oro efter prostatacancerterapi hos homosexuella män

En studie baserad på semistrukturerade intervjuer uppmärksammar sexuella förändringar vid behandling av prostatacancer hos homosexuella män. Studiens resultat kan användas vid sexuell rehabilitering för att synliggöra hur sexuella förändringar kliniskt kan framstå som identiska men ha olika betydelser för män. (0 kommentar)

Kortare förväntad livslängd efter kirurgiskt aortaklaffbyte

Patienter som genomgått kirurgiskt aortaklaffbyte hade en kortare förväntad livslängd jämfört med normalbefolkningen, visar en nationell kohortstudie. Yngre patienter hade en signifikant högre förlust av förväntad livslängd jämfört med äldre patienter. (2 kommentar)

Nytt om namn

ST-handledare belönad för struktur och engagemang

Johan Königsson, psykiater och specialistläkare inom Psykiatri Nordväst, Danderyds sjukhus i norra Stockholm, vann ST-läkarnas pris som bästa handledare på klinikens ST-dag i juni.(0 kommentar)

Diabetesforskare får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris

Juleen Zierath, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2019 för sina viktiga upptäckter inom metabolism och diabetes.(0 kommentar)

Meddelanden

Anslag för HIV/AIDS-forskning

Stiftelsen Läkare Mot AIDS Forskningsfond ledigförklarar härmed forskningsanslag för studier som syftar till behandling av HIV-infektion eller dess följdtillstånd och till förebyggande åtgärder.(0 kommentar)

Fallbeskrivning

Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd – diagnostisk utmaning

Termen NMO (neuromyelitis optica) har ersatts med termen NMOSD (neuromyelitis optica-spektrumtillstånd) enligt nya diagnostiska kriterier. NMOSD bör övervägas som differentialdiagnos vid fall av refraktär hicka/kräkningar utan gastroenterologisk förklaring och bör utredas skyndsamt med MR av hjärnan. (0 kommentar)

Människor & möten

Sabreringsrelaterad skada starten för snabbväxande »EKGkurvan«

Peter Hammarlund, ST-läkare i internmedicin/kardiologi vid Helsingborgs lasarett, är »pappa« till Instagramkontot @ekgkurvan – ett interaktivt »EKG-quiz« som på bara ett år fått över 5 500 entusiastiska följare. (0 kommentar)

Översikt

Apparatdetekterad förmaks­­takykardi ökar risken för stroke

Hos många patienter med pacemaker eller intern kardiell defibrillator ses förmakstakykardi utan kliniskt förmaksflimmer. Förmakstakykardi med duration ≥5 minuter ökar risken för ischemisk stroke. Ännu finns inga riktlinjer för antikoagulantiabehandling, men europeiska rekommendationer ger vägledning.(0 kommentar)

Handläggning av malaria – ur ett svenskt perspektiv

Malaria är en relativt ovanlig sjukdom i Sverige. Men det potentiellt allvarliga förloppet föranleder hög medvetenhet inom sjukvården om att tänka på malaria vid feber efter tropisk vistelse. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF