Nr 34–35/2016

Inledare

Det är lätt att sympatisera med socialmedicinen

Av vårt reportage framgår att socialmedicinen hade en storhetstid i Sverige på 1960- och 1970-talen. Därefter har den levt mer i skymundan. Men något håller på att hända, hävdar Anna Sarkadi. (0 kommentar)

Signerat

Självklart med en jämlik vård för hbtq-personer?

»… vi bär ett ansvar för att se till att vårt bemötande av patienter inte nödvändigtvis utgår från normen.«(0 kommentar)

Nyheter

»Fler social­medicinare ett nationellt intresse«

Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. (0 kommentar)

»Nu är det tid för socialmedicinen att komma tillbaka«

Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (2 kommentar)

Hyrläkarstopp i Skånes psykiatri

Det blir ett stopp för hyrläkare i Psykiatri Skåne, efter beslut i Sjukvårdsnämnd Sund den 17 augusti.(10 kommentar)

Aktion mot försämrad vård växer

Vårdupproret växer sig allt större och i nuläget kommer manifestationer under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig« att hållas i fler än 20 städer.(0 kommentar)

Världens läkare och sjuksköterskor fördömer attackerna mot sjukhus

Världsläkarorganisationen WMA och sjuksköterskornas motsvarighet ICN fördömer det fortsatta våldet mot sjukvårdspersonal i Syrien och andra länder i ett gemensamt uttalande i dag. (0 kommentar)

Oklar framtid för AT i Sollefteå

Efter att all akut operativ verksamhet i Sollefteå nu är hotad är framtiden osäker för AT-läkarna på orten. Sjukhusledningen har inte gett några besked om hur utbildningen ska säkras. – Vi är oroliga för vår utbildning, säger AT-läkaren Amanda Johansson.(0 kommentar)

OK ge anhörig tillgång till journal

Kammarrätten har rivit upp en dom i förvaltningsrätten och ger nu klartecken till den så kallade ombudsfunktionen i nätjournalerna.(0 kommentar)

Jour kopplas till hyrläkarberoende

Dagens system med jourer och jourkomp bidrar till landstingens ökade beroende av hyrläkare enligt det moderata regionrådet i Skåne, Carl Johan Sonesson, som vill se över systemet i kommande avtalsrörelse. (14 kommentar)

Debatt

Utred självvalt livsslut

Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (20 kommentar)

Viktigt att uppmärksamma fixeringar vid våld och vapen

Fixeringar vid våld och skjutvapen hos individer med autismspektrumtillstånd/Aspergers syndrom måste uppmärksammas, skriver Elisabeth Fernell och Magnus Landgren, som refererar till en ny studie som pekar på vikten av intervention och prevention. (0 kommentar)

Sverige hänger bra med i »digitaliseringsloppet«

Bilden av att svenska lärosäten inte hänger med i digitaliseringen och att studenterna slutat gå på föreläsningar för att i stället följa entusiasmerande MIT-professorer på nätet måste nyanseras, anser Jonas F Ludvigsson och Louise Emilsson. (0 kommentar)

Krönika

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation och inte forcerar samtal om att sjukdomen är obotlig.«

En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (16 kommentar)

Kultur

Den gömda Kennedydottern – och synen på funktionsnedsättningar

Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Meliha C Kapetanovic

Meliha C Kapetanovic, docent och överläkare, har tillsammans med Nils Feltelius har skrivit en artikel om gikt, en "bortglömd" folksjukdom. (0 kommentar)

Reflexion

Gör forskning till arbete

Med avstamp i min förra reflexion (Läkartidningen 15/2016) har jag funderat vidare på hur det kommer sig att så många läkare vill forska men att allt färre gör det. Jag vill påstå att den omtalade krisen för klinisk forskning framför allt är ett konceptuellt problem i hur vi ser på forskning som arbete. Forskning är […](0 kommentar)

Medicinsk kommentar

ATLS – tragedi vändes till internationell framgång

ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. (0 kommentar)

Nya Rön

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. (0 kommentar)

Depression, höftfraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar)

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. (0 kommentar)

Rökare med aromatashämmare mot bröstcancer hade sämre prognos

Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos. (1 kommentar)

Högre pollenhalter trolig förklaring till ökning av pollenallergi

Allergisk sensibilisering mot träd- och gräspollen har ökat bland vuxna sedan början av 1990-talet, visar en svensk studie. Detta är en trolig förklaring till att allergisk rinit ökat under samma period. Att sensibilisering mot pollen blivit vanligare beror sannolikt på att pollennivåerna ökat. (0 kommentar)

Nytt om namn

Hans forskning förändrar utbildningen av läkare

Brian Hodges, professor och forskare i medicinsk pedagogik, får Karolinska institutets forskningspris på 50 000 euro. Han tar emot priset vid en ceremoni i Aula Medica på KI den 13 oktober. Hans forskningsresultat har lett till förändrad praxis i utbildningen av läkare runtom i världen, både akademiskt och kliniskt. Examineringen av läkarstudenter i många länder inbegriper numera till exempel bedömning av kandidaters kommunikationsförmåga samt deras färdigheter i att värdera patienters mentala hälsa. (1 kommentar)

Människor & möten

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. (0 kommentar)

Översikt

Familjär medelhavsfeber – viktig sjukdom i en globaliserad värld

Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. (0 kommentar)

Insektsgiftallergi – diagnostiken kan vara svår men bra behandling finns

Varje år upplever flera tusen personer i Sverige allergiska reaktioner efter bi- eller getingstick. Oftast föranleder sticket enbart en toxisk reaktion på stickstället, men anafylaxi på grund av insektsstick kan vara livshotande.(0 kommentar)

Rapport

Ny diagnostik och behandling vid gikt

Gikt är en »gammal« sjukdom som på grund av ökande prevalens, förbättrad bilddiagnostik och godkännande av nya läkemedel fått ökad aktualitet. Sjukdomsbördan kan minskas genom mer aktiv behandling, vilket innefattar livstilsförändringar, mer intensiv läkemedelsbehandling och regelbunden uppföljning.  (1 kommentar)

Utgåvan som PDF