Nr 35-36 2020

Inledare

Digitala möten inom psykiatrin är nu välkomna

Olika medicinska följder av den pågående pandemin kommer att behöva observeras och hanteras under lång tid framåt. Pandemins påverkan på den psykiska hälsan i samhället är en sådan sak. En som haft anledning att fundera över detta är Ing-Marie Wieselgren, läkare och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och regioner. I en intervju på […](2 kommentar)

Signerat

Nationell kunskapsstyrning ska stärkas

»Basen för all kunskapsbaserad vård är dock att vi i vården är uppdaterade. Fortbildning för läkare och andra professioner och personal i vården måste regleras …«(0 kommentar)

Nyheter

Ing-Marie Wieselgren: Viktigt att inte backa till gamla tiders psykiatri

Psykiatrin har mött coronakrisen med kraft och kreativitet. Samtidigt ser Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och regioner, oroväckande tecken på att vården glömmer lyssna och anser att den själv vet bäst. »Patientens egen röst måste bli hörd«, säger hon.(1 kommentar)

Karastrofläkare: Spridningen av covid-19 en stor utmaning för Beirut

Efter explosionen i Beirut är internationell hjälp på plats för att stötta sjukvården. Covid-19 kommer bli nästa stora utmaning, enligt Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, som samordnar hjälpinsatserna.(0 kommentar)

Krislägesavtalet i Stockholm upphör

Efter nästan fem månader ska nu krislägesavtalet i Region Stockholm avaktiveras. Formellt beslut fattas av regionstyrelsen i nästa vecka.(0 kommentar)

KI: Munskydd gäller bara för vissa utbildningssituationer

Nu har Karolinska institutet uppdaterat sina rekommendationer kring munskydd. Det rör sig inte om en generell rekommendation utan om att munskydd bör bäras i vissa situationer, exempelvis klinisk praktik och dissektioner.(0 kommentar)

Gävleborg vill sänka kravet på läkarnärvaro på hälsocentraler

Region Gävleborg vill slopa kravet på att hälsocentralerna alltid ska ha en specialist i allmänmedicin på plats. Idén är tänkt som ett svar på läkarbristen – men sågas av privata vårdgivare, oppositionspolitiker och fackliga företrädare.(0 kommentar)

Läkarförbundets fullmäktigemöte blir digitalt

Det blir inget fysiskt fullmäktigemöte för Läkarförbundet den 18–19 november i år. På grund av den rådande situationen med pandemin kommer mötet i stället att genomföras digitalt.(1 kommentar)

Underläkare vill pröva om Sus diskriminerar AT-sökande

Endast 2 av 32 som anställdes som AT-läkare på Skånes universitetssjukhus i våras hade ett utländskt namn. Nu vill underläkaren Ashkan Hassani Espili pröva om de med invandrarbakgrund diskrimineras.(13 kommentar)

Regeringen tillsätter utredning om privata sjukvårdsförsäkringar

Patienter med privat sjukvårdsförsäkring ska inte få snabbare tillgång till den offentligt finansierade vården. Det anser regeringen som nu tillsätter en särskild utredare.(7 kommentar)

Covid-19 oftast inte ensam dödsorsak bland äldre

En majoritet av dem som dött med bekräftad covid-19 utanför sjukhus hade bakomliggande sjukdomar. Det visar en granskning som gjorts av Region Östergötland. (1 kommentar)

Brist på läkarexpeditioner i Södersjukhusets nya lokaler

Bristen på läkarexpeditioner på de nybyggda delarna av Södersjukhuset vållar irritation. »Det ett himla krångel att inte ha någonstans att sitta«, säger Uffe Hylin, överläkare i ortopedi och styrelseledamot i Södersjukhusets läkarförening. (2 kommentar)

Nationell delegation ska korta köerna

Regeringen tillsätter en nationell delegation som ska arbeta för att korta köerna i vården. »Bra ledarskap och läkarnas engagemang är grundläggande för att komma framåt«, säger delegationens ordförande Gunilla Gunnarsson.(1 kommentar)

Debatt

Varför är privatläkarvård inte »god och nära vård«?

Varför vill man avskaffa oss? Våra patienter uppskattar den personliga kontakten och vårdplaneringen, att vi garanterar kontinuitet samt arbetar till en låg och jämlik kostnad, skriver fyra privatläkare i Stockholm.(2 kommentar)

Kravet på evidens kan bli kontraproduktivt och farligt!

Vad göra när så mycket är oklart? Jo, som vanligt, det man har erfarenhet av och förmåga till – kanske det som går under begreppet »sunt förnuft«. Västerbotten är ett bra exempel, tycker Lars Jacobsson.(7 kommentar)

Dödshjälp befriar inte en läkare från medicinskt ansvar

Dödshjälp är ett uppgivande och ett avvisande av medicinska metoder. Att driva läkare att arbeta efter metoder som strider mot deras kunnande och medicinska ansvar är att underminera vården. Människors vilja ersätter läkaretiken och leder till modlöshet och brist på hopp. Det skriver Brita Hännestrand.(15 kommentar)

Friska ekosystem är en förutsättning för människors hälsa

Det finns inget skrämmande i viruset sars-cov-2 som sådant, det är vår fortsatta ignorans om människans del i ekosystemen som är det största hotet. Det är inte längre en fråga huruvida något behöver göras utan hur det ska göras. Det är bråttom, skriver Birgitta Evengård och Tomas Thierfelder.(2 kommentar)

Krönika

»Men innerst inne vet jag att det är en fråga om tid«

Ibland är det lärorikt att begrunda tiden – en faktor med förmåga att påverka såväl gamla kök som randomiserade kontrollerade studier. Jonathan Ilicki rapporterar om kontemplationen i sin krönika.(3 kommentar)

Kultur

Människans möten med det avvikande

Långt innan teratologin – eller läran om missbildningar – för cirka hundra år sedan blev en vetenskaplig disciplin lämnade närvaron av det avvikande tydliga spår i människans föreställningsvärld och vardagsliv.(0 kommentar)

Människor & möten

Han berättar om livsresan för barnen – och sig själv

Henrik Bergendahl, narkosläkare och specialist i smärtlindring, skrev sina memoarer för att berätta för barnen (och sig själv) om allt som livsresan bjudit på.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Valgerdur Sigurdardottir

Valgerdur Sigurdardottir är specialistläkare och en av författarna bakom veckans tema om gikt.(0 kommentar)

Reflexion

Det går alltid att förbättra

»Däremot känns en del orsaker till förra århundradets epidemier igen också i dagens situation.«(0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Pivmecillinam – ett osäkert alternativ vid pyelonefrit

Klinisk evidens för behandling med pivmecillinam (Selexid, Penomax) vid pyelonefrit saknas. Mecillinams farmakokinetik och farmakodynamik talar för att det är svårt att uppnå tillräcklig effekt vid andra indikationer än okomplicerad cystit.(0 kommentar)

Nya Rön

Billigare behandling av artros med digital app

En studie gjord vid Lunds universitet som har jämfört kostnaderna för traditionell vård av patienter med artros med en digital vårdmodell, visar att det digitala programmet var betydligt billigare och hade bra behandlingsresultat.(0 kommentar)

Blindtarmsoperation i barndomen kopplat till senare psykisk sjukdom

I en svensk registerstudie påvisades en signifikant koppling mellan blindtarmsoperation i barndomen och humör och ångeststörningar i vuxen ålder. Sambandet kunde inte förklaras av kön, ålder, psykisk sjukdom hos biologiska föräldrar eller socioekonomiska faktorer. (4 kommentar)

Mikrovaskulär dysfunktion vanlig vid kranskärlssjukdom

En av fyra som remitterades till koronarangiografi för utredning av kroniskt koronart syndrom hade koronar mikrovaskulär dysfunktion.(4 kommentar)

Sämre överlevnad i postkoloskopisk kolorektal cancer

Trots sjunkande andel postkoloskopisk kolorektal cancer över tid finns fortfarande förbättringspotential för svensk koloskopiverksamhet, i synnerhet för tillstånd med förhöjd risk för kolorektal cancer. (0 kommentar)

Temainledning

Eftersatt och underbehandlad sjukdom

I detta tema ges en uppdaterad bild av orsaker och mekanismer bakom hyper­urikemi och gikt, diagnostik, modern behandlings­strategi samt en översikt av det aktuella kunskapsläget.(0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Trombocythämmare kan ge urtikaria och angioödem

Fördröjda lymfocytmedierade överkänslighetsreaktioner har i flera fall föreslagits utgöra mekanismen vid hudreaktioner mot trombocytaggregationshämmare. Intradermaltest och lapptest har beskrivits som utredningsmetodik. Risken för korssensibilisering mellan olika klasser av trombocytaggregationshämmare antas vara låg.(0 kommentar)

Temaartikel

Gikt och hyperurikemi starkt associerade med folksjukdomar

Gikt och hyperurikemi är starkt associerade med stora folksjukdomar. Mycket talar för att behandling av hyperurikemi skulle påverka flera av dessa gynnsamt.(0 kommentar)

Stora hälsovinster att uppnå med bättre behandling av gikt

Endast en minoritet av patienter med gikt får adekvat behandling, de flesta har för låg dos och majoriteten slutar inom några få år. En ökad spridning av kunskap om orsakerna till gikt skulle sannolikt bidra till att patienter får bättre behandling.(0 kommentar)

Gikt – en känd och vanlig sjukdom

Gikt en är en kronisk inflammatorisk sjukdom som orsakas av förhöjda uratnivåer, vilket leder till klinisk gikt, det vill säga utfällningar av uratkristaller i mjukdelar och ledinflammationer. Sjukdomen har en i stort känd patofysiologi och blir allt vanligare.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF