Nr 35–36/2017

Inledare

KI:s nya rektor vill vara ledare – och forska själv

Med tanke på vad som hänt på Karolinska institutet är det glädjande om Ole Petter Ottersen kan bli en rektor som ger Karolinska institutet arbetsglädje, framtidstro - och ett återupprättat rykte. (0 kommentar)

Signerat

Högre krav på läkarintyg hjälper inte patienten

»Sluta sätt fokus på försäkringens juridiska kvalitetskrav och den medicins­ka enögdheten.« (0 kommentar)

Nyheter

»Karolinska ska gå stärkt ur krisen«

Karolinska institutets nya rektor Ole Petter Ottersen har en till synes tuff uppgift framför sig – att återupprätta förtroendet för KI efter Macchiarini-ärendet. Själv är han övertygad om att det går att vända krisen till något positivt. (0 kommentar)

Karolinska universitetssjukhuset bryter med ännu ett omstritt företag

Karolinska universitetssjukhuset lämnar nu sitt samarbete med det amerikanska bolaget ICHOM, rapporterar Dagens Nyheter. Beslutet välkomnas av läkarföreningens ordförande Yvonne Dellmark.(0 kommentar)

SLF och SLS positiva till förslag om ny hantering av oredlighet

Både Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet är i huvudsak positiva till förslagen om en ny hantering av oredlighet i forskning. Det framgår av remissvaren på Oredlighetsutredningens betänkande. (0 kommentar)

Läkare ska diskutera tolkning av abortlagen med Socialstyrelsen

Nu har styrelsen för Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Barnmorskeförbundet fått ja till ett möte med Socialstyrelsen för att diskutera hur abortlagen ska tolkas och vården vid sena aborter läggas upp.(0 kommentar)

Läkare på Södersjukhuset säger upp sig efter ökad schemaläggning

Flera läkare på Södersjukhuset har sagt upp sig efter att Stockholms läns landsting infört ett nytt system för schemaläggning, rapporterar Svenska Dagbladet. Stockholms läkarförening är kritisk och vill se bättre risk- och konsekvensanalyser.(7 kommentar)

Efterlyser tydligare reglering

När öron-, näs- och halskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset fattade ett policybeslut att neka vård till patienter med komplikationer efter skönhetsoperationer blev kritiken stor. Nu efterlyser Thomas Lindén, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd tydligare regler. (3 kommentar)

Tumult på akuten på Karolinska i Solna efter att en skjutits till döds

En grupp personer orsakade stök och tumult på akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna efter att två personer som blivit skjutna förts dit för vård. Läkarföreningens klinikombud vill nu se förbättringar.(1 kommentar)

Uppmärksammad artikel om lovande cancerbehandling tillbakadragen

Ett forskarlag vid Karolinska institutet, KI, upptäckte en mycket lovande läkemedelskandidat för att behandla aggressiv hjärncancer. Resultaten för överlevnaden hos försöksdjuren visade sig dock vara överskattade och svåra att reproducera. Nu har den ursprungliga vetenskapliga artikeln dragits tillbaka.(0 kommentar)

Debatt

Sverige bör centralisera den pediatriska ryggmärgsskadevården

Förvärvad ryggmärgsskada hos barn är ovanligt i Sverige, och därför bör den pediatriska ryggmärgsskadevården centraliseras. Kunskapen om ryggmärgsskada hos barn och ungdomar är bristande och såväl riktlinjer som vårdprogram behövs, skriver Marika Augutis och medförfattare. (0 kommentar)

Från pek till patientnytta

Vi har tidigare visat att ett lågprisnät kan användas vid bråckkirurgi hos män utan att tumma på kvaliteten. Potentialen för förbättrad kirurgisk vård i världens fattigaste länder är stor, skriver Jenny Löfgren och medförfattare.(0 kommentar)

Rätten att organisera andras arbete

Omorganiserar man sjukvård utan aktiv medverkan av läkare eller sjuksköterskor bryter man mot något som är grundläggande för allt ledarskap, skriver Leif Wallin. (2 kommentar)

Krönika

»Vi svischade fram. Före swishens tid, före mobiltelefoner i fickformat, före all nedmontering av vården«

Det fanns en tid inom den svenska sjukvården då under-dunder-sköterskor kunde svischa fram på sparkcyklar i sjukhuskulvertarna, bara på skoj, och ändå hinna med sysslorna på avdelningarna. Jenny Persson, överläkare, medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, minns en svunnen epok. (2 kommentar)

Kultur

Diakonissan som blev medicinare arbetade i tre världsdelar

Benedicta Lager (1842–1912) var först diakonissa, sedan verksam med sjukvård vid en missionsstation i nuvarande Eritrea. Senare, i USA, återfinns hon i register över »legally qualified physicians« och kan betraktas som den tredje svenska kvinnan med medicinsk utbildning.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Eleonor Tiblad

Eleonor Tiblad, biträdande överläkare, Centrum för fostermedicin, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, är en av författarna till en artikel om invasiv fosterterapi i veckans tema om fostermedicin. (0 kommentar)

Reflexion

Brott och straff

»Från och med 2011 görs i samband med ansökan om yrkeslegitimation en koll mot belastningsregistret …« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Framgång för den nationella forskarskolan i allmänmedicin

År 2009 etablerades den nationella forskarskolan i allmänmedicin i Sverige. Skolan har hitintills medverkat till 31 doktorsavhandlingar och ett flertal internationella forskningssamarbeten. Samverkande multidisciplinära forskningsmiljöer är en framgångsfaktor för att skapa hållbara och internationellt konkurrenskraftiga forskningsprogram i primärvård. (1 kommentar)

Nya Rön

Kranskärlskirurgi vid diabetes typ 1

Kranskärlskirurgi bör vara förstahandsmetod vid behov av revaskularisering även hos patienter med typ 1-diabetes och flerkärlssjukdom. (0 kommentar)

Epileptiskt anfall efter medelåldern kan vara riskfaktor för stroke

En betydande andel av alla patienter med ett första epileptiskt anfall efter medelåldern förefaller senare få stroke, enligt en registerstudie. (0 kommentar)

Samband sågs mellan funktioner vid hög ålder och tidigare livsstil

Samband mellan livsstilsfaktorer som att aldrig ha rökt, att äta en hälsosam kost och avsaknad av fetma å ena sidan och självständigt åldrande å den andra sågs i en studie gjord bland svenska män. (0 kommentar)

Författares aktieinnehav var associerat med positivt utfall i studier

Positivt utfall av industrifinansierade randomiserade kontrollerade studier publicerade i NEJM, Lancet och JAMA var associerat med artikelförfattares aktieinnehav i företaget, enligt en svensk studie publicerad i Trials.(4 kommentar)

Ökat användande av skjutvapen vid grovt våld utmaning för akutvården

I en studie av 19 offer för mord, dråp, försök till mord eller försök till dråp under en femårsperiod i ett svenskt storstadsområde, avled 13 av sina skador. Offren attackerades främst med kniv/skarpa vapen följt av skjutvapen, som dock oftare ledde till dödsfall. (0 kommentar)

Temainledning

Snabb utveckling som ställer stora krav

Det har skett en snabb utveckling mot nya metoder, diagnostik och behandling inom fostermedicin som kommer att ställa stora krav på hur vi informerar och omhändertar våra patienter, skriver Peter Conner. (0 kommentar)

Nytt om namn

Två forskare delar på 19 miljoner

Hjärt-kärlforskarna Fredrik Bäckhed och Annika Rosengren, båda vid Göteborgs universitet, får dela på 19 miljoner kronor ur AFA Försäkrings satsning om sammanlagt 50 miljoner på svensk forskning. (0 kommentar)

Han blir ny vd för Södersjukhuset

Mikael Runsiö, specialist i thoraxkirurgi, har utnämnts till ny vd för Södersjukhuset i Stockholm. Han börjar sin tjänst den 1 oktober och efterträder Tomas Movin som varit vd för sjukhuset sedan början av 2013. Mikael Runsiö är i dag vd för Södertälje sjukhus och har varit det sedan 2008. Beslutet om hans nya befattning har fattats efter dialog mellan Södersjukhusets styrelseordförande och landstingsdirektören Malin Frenning. Avgående vd:n Tomas Movin kommer att arbeta kvar inom Stockholms läns landsting men med andra arbetsuppgifter. Rekryteringen av ny vd för Södertälje sjukhus inleds omgående.  (0 kommentar)

Årets bästa utbildare

Janina Waga, överläkare, specialist i ögonsjukdomar, får priset för årets bästa utbildningsinsats vid ögonkliniken på Skånes universitetssjukhus, Lund. ST-läkarna som hon har utbildat ger henne utmärkelsen, kompletterad med varmaste tack och lyrisk motivering: (0 kommentar)

Meddelanden

Resebidrag från understödsfonden

Stockholms läkarförenings understödsfond delar ut följande fondmedel: Resebidrag till läkare under utbildning (ej uppnådd specialistkompetens) som bidrag för resor till kongresser, symposier och liknande utanför Sverige. Förtur ges fackligt engagerade läkare. Medlemskap i Stockholms läkarförening är ett krav. Sökanden kan beviljas bidrag om maximalt 20.000 kronor. Till egenhändigt skriven ansökan skall bifogas handlingar som sökanden önskar åberopa. Ansökan kan mejlas till rune.bergqvist@slf.se eller postas till Stockholms läkarförening, Box 5610, 114 86 Stockholm, senast den 31 oktober 2017.(0 kommentar)

Medel att söka från Samfonden

Samfonden är Svenska distriktsläkarföreningens fond för att främja våra medlemmars professionella utveckling eller ge stöd till medlem eller medlems efterlevande som har hamnat i ekonomiskt obestånd. Syftet med fonden är att förkovra sig själv i sin professionella gärning. Projekten bör ha nära anknytning till den kliniska vardagen. Fullständig information för ansökan finns på www.slf.se/Foreningarnas-startsidor/Yrkesforening/Distriktslakarforeningen/Samfond/. Ansökningsdatum är senast 1 maj och 15 oktober.(0 kommentar)

Temaartikel

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Allt fler hjärtfel diagnostiseras i dag före födelsen. Samma ultraljudsmetodologi som används inom barnkardiologin för funktionell hjärtbedömning kan i stort sätt också användas på foster. (0 kommentar)

Rutinundersökning med ultraljud kan ge besked om avvikelser

I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning under graviditeten. Rutinultraljudsundersökningen görs oftast omkring graviditetsvecka 18. Om en fostermissbildning bekräftas vid utvidgade undersökningar och de blivande föräldrarna beslutar att fortsätta graviditeten, erbjuds ett multidisciplinärt omhändertagande vid eller i samarbete med ett universitetssjukhus.  (0 kommentar)

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern

Riskvärdering med kombinerat ultraljud och biokemiskt test (KUB) är en etablerad metod med hög detektionsförmåga av kromosomavvikelser i första trimestern. Icke-invasivt prenatalt test (NIPT) kommer att vara en sekundär screeningmetod de närmaste åren. I framtiden kommer man sannolikt att kunna identifiera även andra typer av riskgraviditeter i första trimestern. (1 kommentar)

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet med fokus på att förbättra naturalförloppet vid livshotande och svåra medfödda missbildningar och sjukdomar. (0 kommentar)

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Invasiv fosterterapi i Sverige i dag innefattar minimal­invasiv fetoskopisk kirurgi, ultraljudsledd intrauterin blodtransfusion till foster, ultraljudsledd shuntinläggning och interstitiell laserbehandling och radiofrekvensablation.  (0 kommentar)

Människor & möten

»Jag ville göra något litet för att kompensera för orättvisorna«

Ludvig Bolinder, ST-läkare från Stockholm, arbetar under sin tjänstledighet för Läkare utan gränser. Motivet är att som lyckligt lottad och välutbildad göra »något litet« för att kompensera för orättvisorna i världen. Under senaste uppdraget i Centralafrika arbetade han bland annat med ett utbrott av ebola.  (1 kommentar)

Utgåvan som PDF