Nr 38/2016

Inledare

Optimism kring tanken på en ny primärvård

I vårt reportage om primärvården på ­sidan 1514 påminner vi om hur svårt det har varit att åstadkomma en framgångsrik reformering av primärvården. Läkaren och generaldirektören för dåvarande Medicinalstyrelsen, Axel Höjer, gjorde ett försök redan 1948. Han menade att den svenska vården blivit för sjukhustung och föreslog att provinsialläkarsystemet skulle byggas ut. Förslaget genomfördes dock […](0 kommentar)

Signerat

Vi behöver en nationell läkemedelslista!

»Ett av läkarnas absoluta krav är att den nationella läkemedelslistan  för att kunna användas i praktiken ska vara fullt integrerad i journal­systemen.« (1 kommentar)

Nyheter

»Vi har alla tagit intryck av diskussionen«

Dag Larsson (S), ordförande i Sveriges Kommuner och landstings (SKL) sjukvårdsdelegation, delar uppfattningen att det behövs genomgripande förändringar av primärvården för att klara framtidens utmaningar.(0 kommentar)

Hälso- och sjukvårdsministern: Primärvården behöver få en större roll

I ett mejl till Läkartidningen bekräftar hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström att han tror att det behövs någon sorts reform av primärvården för att klara framtidens utmaningar.(1 kommentar)

Hoppet om en primärvårdsreform växer

Primärvårdens företrädare har i många år efterlyst strukturella förändringar för att vända den bekymmersamma situationen för svensk primärvård – hittills med magert resultat. Men nu talar allt fler om behovet av en mer genomgripande reform om vården ska klara framtidens utmaningar.(1 kommentar)

Melvin Samsom: »Jag stannar så länge jag har styrelsens förtroende«

I Kjell Asplunds utredning av Karolinska universitetssjukhuset framgår att många medarbetare har farit illa av Macchiarini-affären. När det gäller åtgärder för att förbättra arbetsmiljön handlar mycket om att utveckla ledarskapet, säger sjukhusdirektör Melvin Samsom – som inte har några planer på att avgå. (1 kommentar)

Chefer petas när Karolinska ska återskapa förtroendet

Vid en pressträff i dag presenterade ledningen för Karolinska universitetssjukhuset hur man ska gå vidare och återskapa förtroendet efter skandalen kring Paolo Macchiarini. Bland annat ska ett åtgärdsprogram med 33 punkter få sjukhuset på rätt köl – och de två chefer som tidigare tagit timeout blir av med sina chefsuppdrag. (2 kommentar)

Utländska läkare får jobb efter komplettering

En majoritet av de utländska läkare som kompletterar sin utbildning i Sverige får jobb. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.(0 kommentar)

Macchiarini kritiseras för oredlighet i ännu ett ärende

Paolo Macchiarini har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning i ännu ett ärende, enligt ett yttrande från Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning. Felaktiga bilder i en vetenskaplig artikel, oriktiga uppgifter gällande en rättelse samt bristande dokumentation ligger bakom beslutet. (0 kommentar)

Kursmomentet togs bort efter uppmärksammad krönika

Sofia Zettermarks krönika om hur studenterna på läkarutbildningen i Malmö övat ultraljud på varandra har väckt känslor. Och även lett till att kursmomentet tagits bort.(7 kommentar)

RMV presenterade metoder för medicinsk åldersbedömning

Rättsmedicinalverket kommer att använda sig av både magnetkameraundersökning av knäled och tandmognadsbedömningar i medicinska åldersbedömningar av asylsökande.(0 kommentar)

CEPN: Macchiarini skyldig till fusk

Paolo Macchiarini har gjort sig skyldig till forskningsfusk. Detta enligt Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning. (0 kommentar)

Harriet Wallberg: »Inga formella fel har begåtts«

Macchiarini-affären har fått stora konsekvenser för Karolinska institutets förra rektor Harriet Wallberg. Själv säger hon att hon inte begått några formella fel, men att det är mycket besvärande att den negativa informationen som fanns om Macchiarini inte nådde fram till rekryteringsutskottet på KI.(0 kommentar)

Heckscher om Wallbergs kritik: »Logiken imponerar inte«

I dag uttalade sig för första gången den hårt ansatta Harriet Wallberg efter att utredningen om Karolinska institutets hantering av Macchiarini-ärendet presenterades. Hon ifrågasätter bland annat trovärdigheten hos utredaren Sten Heckscher – som i sin tur kallar hennes kritik »kålsuparargument«.(0 kommentar)

Debatt

Alla har rätt till en värdig död

Jag dömer inte kollegor i Oregon eller Nederländerna. Men jag är övertygad om att några patienter årligen där får hjälp att suicidera på felaktiga grunder, och att den utvecklingen inte är önskvärd i vårt land, skriver Gunnar Eckerdal. (23 kommentar)

Låt socialmedicinen bli tilläggsspecialitet

Socialmedicinen hade ett gyllene tillfälle att rädda sin framtid när möjligheterna att bli tilläggsspecialitet yppades. Tyvärr förmådde man inte gripa chansen. Nu gäller det att ta den, skriver Sven Larsson. (0 kommentar)

Apropå! Vägen till bättre feedback

Trots att ST-läkare och handledare genomgår obligatorisk utbildning i ledarskap, handledning och kommunikation är många läkare dåliga på att använda positiv och konstruktiv feedback i konkreta jobbsituationer, skriver Nathalie Spång. (2 kommentar)

Krönika

»Vi tycker inte om slumpen inom medicinen. Vi vill ha en förklaring till varför det går bra eller dåligt – ett snöre att följa i mörkret.«

Tur och otur borde vara bannlysta begrepp inom läkarvetenskapen. Oturligt nog är det inte så i verkligheten, men som tur i oturen har operationsteam sin professionalism, framhåller Jakon Ratz Endler i sin krönika. (0 kommentar)

Kultur

Schack – och matt armbåge

Vassa armbågar kan mattas av schack. För att inte om tala om flata handen. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Ann Hellström

Ann Hellström, professor och överläkare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet, har tillsammans med med dr och ögonläkare Anna-Lena Hård skrivit en artikel om prematuritetsretinopati som ingår i temat om Ögonsjukdomar. (0 kommentar)

Reflexion

Läkemedelsföreskrifter utifrån dagens behov

»Är det inte just detta ’tänka före’ vi vill åstadkomma för varje läkemedelsordination, hellre än ’städa efter’?«   (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Kontaktallergi mot ortopediska metallimplantat är svårbedömd

Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped.(0 kommentar)

Nya Rön

Kraftig ökning av Merkelcellskarcinom

Under perioden 1993–2012 ökade incidensen av Merkelcellskarcinom i Sverige från 0,23 till 0,49 per 100 000 invånare och år, visar en retrospektiv kohortstudie.(0 kommentar)

Rekommenderat blodtrycksmål vid typ 2-diabetes bör ifrågasättas

En mer intensiv blodtrycksbehandling vid diabetes än i nuvarande rekommendationer skulle ge ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser, visar resultaten i en ny svensk studie.(6 kommentar)

Möjlig koppling mellan infektioner och utveckling av alzheimer

Peptiden beta-amyloid har visats ha antimikrobiell effekt mot jästsvampar, bakterier och vissa virus. Resultaten indikerar en möjlig koppling mellan infektioner och utvecklingen av Alzheimers sjukdom. (0 kommentar)

Effekt av intravenös trombolys på överlevnad upp till tre år studerad

En liten, icke-signifikant minskning av mortalitet sågs vid 3 år, med förhöjd risk för död första veckan efter behandling med alteplas men signifikant bättre överlevnad på sikt.(9 kommentar)

Temainledning

Ny teknik revolutionerar diagnostiken

Det händer mycket inom området oftalmologi. Utvecklingen mot bättre vård och diagnostik går snabbt framåt, skriver Jan Ygge, gästredaktör för Tema Ögonsjukdomar. (0 kommentar)

Nytt om namn

Prisad för nya upplägg av försöksdjurskurserna

Dude Gigliotti, docent och studierektor vid Komparativ medicin, KM, på Karolinska institutet får lärosätets pedagogiska pris 2016. Hon har under fem år arbetat med att effektivisera försöksdjursutbildningen för forskare och laboratoriepersonal på olika nivåer.(0 kommentar)

Översikt

Ständigt nya indikationer för behandling med botulinumtoxin

Botulinumtoxin används i dag inom många av medicinens specialiteter. Inom oftalmologin kan toxinet användas för att behandla ansiktsdystonier, skelning, smärtbehandling vid fori och ögontrötthet, tårflöde, torra ögon och entropion. (0 kommentar)

Uveit kan vara tecken på allvarlig systemsjukdom

Uveit definieras som inflammation i ögats druvhinna och representerar en rad olika tillstånd med olika svårighetsgrad. Etiologin kan vara infektiös, autoimmun eller idiopatisk. Om uveit orsakas av systemsjukdom krävs specialist­övergränsande samarbete för att ge patienten den bästa behandlingen.  (0 kommentar)

Keratokonus kan behandlas effektivt

Keratokonus är en ögonsjukdom med i stort sett okänd genes, där hornhinnan förtunnas. Sjukdomen drabbar huvudsakligen unga friska personer och leder till uttalade brytningsfel och försämrad syn. I dag finns effektiva behandlingar för keratokonus, vilka dock förutsätter tidig diagnos. (0 kommentar)

Katarakt – ett optiskt problem i ögats lins

Katarakt definieras som nedsatt syn på grund av en optisk störning i ögats lins. En patient med katarakt beskriver ofta synförändringen som ökad bländningskänsla eller ljuskänslighet, svårigheter att köra bil på kvällen, svårigheter att se vid svag belysning samt besvärande mycket ljus i ögat vid starkt solsken. (1 kommentar)

Glaukom i dag – bättre kunskaper och behandling, men låg prioritet

Glaukom är fortfarande en av de vanligaste allvarliga ögonsjukdomarna, och många glaukompatienter blir blinda under sin livstid även i Sverige. Samtidigt har kunskapen blivit bättre och behandlingen utvecklats, och vi har en hygglig uppfattning om hur vi ska kunna gå vidare och minska glaukomrelaterade synhandikapp i framtiden. (0 kommentar)

Makuladegeneration i den biomedicinska frontlinjen

Makuladegeneration är den vanligaste synhotande sjukdomen i västvärlden. Sjukdomen har en våt (neovaskulär) och en torr (degenerativ) form. Den våta formen kan kontrolleras med biologiska läkemedel, medan den torra formen saknar behandling. Nya generationer biologiska läkemedel samt genterapi och stamcellsbaserade behandlingar är under utveckling. (0 kommentar)

20 000 barn blir blinda eller svårt synskadade varje år av prematuritets­retinopati

Prematuritetsretinopati (ROP) gör årligen 20 000 barn blinda eller gravt synskadade. I Sverige drabbas framför allt barn födda före 28 gestationsveckor, men vid mindre utvecklad vård drabbas även mer mogna barn. Syrgasbehandling och dålig tillväxt är betydande riskfaktorer. (0 kommentar)

Rättelse

Rättelse: Genetik och metabola förlopp bakom den akuta porfyri­attacken

I artikeln »Genetik och metabola förlopp bakom den akuta porfyri­attacken« (Läkartidningen 2016;113:DXML) som publicerades i 36–37/2016, blev det fel i Fakta 1, sista stycket (»Bildningen av hem …«) under rubriken »Överproduktion av ALA …«. Styckets korrekta formulering ska vara: »Bildningen av hem sker under feedbackkontroll. Storleken av levercellens fria hempool styr hastigheten i syntesen genom […](0 kommentar)

Recension

»Gøtzsches bok är motsatsen till vetenskaplig hederlighet«

Peter C Gøtzsches bok om psykiatrin och psykiatriska läkemedel har väckt debatt. Nu recenseras den i Läkartidningen av Mikael Landén, överläkare och professor i allmän psykiatri, Göteborg.  (18 kommentar)

Utgåvan som PDF