Nr 39/2017

Inledare

Vårdcentral som ger hopp om ljusare framtid

Utbildningsvårdcentralen i Visby (och de som finns på andra platser i landet) ger hopp om en ljusare framtid för primärvården. (0 kommentar)

Signerat

Budgeten – bra ansats men utan långsiktighet

»Särskilt glädjande är att vi nu sakta börjar se satsningar inom primärvård och öppenvård.« (1 kommentar)

Nyheter

I Sandviken lyckades man minska hyrläkarberoendet

Våren 2014 gick två hälsocentraler i Sandviken ihop i en gemensam satsning för att utbilda fler ST-läkare i hopp om att nå en stabil bemanning på sikt. Nu har hyrläkarberoendet minskat rejält. (0 kommentar)

Gotland satsar på ST-läkare

ST-läkaren Susanna Althini tröttnade på den stressiga arbetsmiljön och kläckte idén om att bygga upp en utbildningsvårdcentral i Visby. Sedan dess har antalet ST-läkare i allmänmedicin exploderat på Gotland. Men hösten blir ett kraftprov. (1 kommentar)

»Fler får LARO efter vårdval – men dödligheten har inte minskat«

Ökad tillgänglighet och fler patienter i behandling sedan Region Skåne införde vårdval för läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende. Men inte minskad dödlighet. Det visar en utvärdering från Malmö högskola. (0 kommentar)

Utredare ska se över begreppen öppen och sluten vård

Den pågående utredningen om att ställa om och modernisera den svenska sjukvården med fokus på primärvården utvidgas och ska bland annat analysera begreppen öppen och sluten vård. Det meddelade regeringen på tisdagen.(2 kommentar)

Först en attraktiv primärvård – sedan utökat ansvar

För att framtidsplanen för svensk hälso- och sjukvård ska lyckas måste man först få läkare att söka sig till och stanna kvar i primärvården. Den slutsatsen återkommer Läkarförbundet till gång på gång i sitt remissvar till Anna Nergårdhs delbetänkande »God och nära vård«. (1 kommentar)

Watson långt från att revolutionera cancervården

IBM:s hajpade superdator Watson är fortfarande inte i närheten av att revolutionera cancervården enligt en ny granskning. Nu varnar en svensk AI-forskare landsting och regioner för att köpa in ny teknik innan nyttan visats i stora kliniska studier.(0 kommentar)

SLL lägger fram åtgärder för höga NKS-kostnader

För att komma till rätta med de höga kostnaderna för anpassningar och tilläggsbeställningar på Nya Karolinska Solna presenterar nu finanslandstingsrådet i Stockholm ett antal åtgärder – och öppnar för att omförhandla hela OPS-avtalet.(1 kommentar)

Bra satsningar – men ännu mer behövs

På onsdagen presenterar regeringen höstens budgetproposition. Läkartidningen går igenom de viktigaste punkterna för hälso- och sjukvården – där Sveriges läkarförbund särskilt välkomnar satsningarna inom psykiatri.(0 kommentar)

»Byggandet av NKS har inte följt beprövad erfarenhet«

Hela bygget av Nya Karolinska Solna skedde i bakvänd ordning, anser organisationsforskaren Jan Öhrming. »Man har lite grann glömt bort att det är människor och inte glas och betong som gör vården«, säger han.(1 kommentar)

Positiv vårdskadetrend bruten

Det totala antalet vårdskador i Sverige har minskat sedan 2013 – men sommaren 2015 bröts trenden. Därefter har minskningen inte fortsatt. Samtidigt har utlokaliseringarna ökat.  (1 kommentar)

Debatt

Etisk granskning av oetisk styrning nödvändig

En nyutkommen rapport visar att etiken inom ledning och styrning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting har en mycket svag ställning. Dagens vårdpolitik bör granskas i relation till riksdagens etiska plattform från 1997, anser Jan Halldin och Göran Dahlgren. (2 kommentar)

Väntetider – inget nödvändigt ont

Utredningen »God och nära vård« föreslår att väntetiden till ett läkarbesök i primärvården ska bli högst 3 dagar. De allra flesta vårdcentraler klarar inte dagens 7 dagar. Vår uppfattning är att lagstiftningen och våra avtal är kontraproduktiva. Tillgängligheten måste styras på annat sätt, skriver Carola Johansson och Lars Agréus. (0 kommentar)

Resultat av åldersbedömningar pekar på felaktigheter i metoden

Det finns indikationer på allvarliga brister i Rättsmedicinalverkets nya metod för medicinska åldersbedömningar (röntgen av visdomständer och MR knä). Nyligen redovisades resultatet av de bedömningar som utförts till och med sista juli i år. RMV:s siffror visar att det är mer än fyra gånger så vanligt att knäleden mognat före tänderna än tvärtom, skriver Fredrik Tamsen.  (20 kommentar)

Krönika

»Informerar patienten om fyndet på akuten, men oklart hur mycket av informationen han tar till sig.«

Att åtgärda en potentiellt trasig cykel är långtifrån lika avgörande som att behandla en potentiellt sjuk patient. Men i båda fallen kan man välja antingen att följa expertens råd eller att följa den egna magkänslan och låta allt bli som det blir. Evelina Rosenqvist, ST-läkare internmedicin, illustrerar dilemmat i sin krönika. (0 kommentar)

Kultur

Rekordflöde i vårdkedjan – 132 patienter på en förmiddag

Barbro Tilosius arbetade som sjuksköterska på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg åren 1954-1986. För sin unge släkting Alexander Tilosius, vikarierande underläkare i början av karriären, berättade hon om en typisk arbetsdag i 1950-talets sjukvård. (1 kommentar)

Våldet att födas

Den franske obstetrikern Frédérick Leboyer hävdade att det våld som fostret utsätts för under den normala födelsen är traumatiserande och orsaken till en rad psykiska problem senare i livet. Budskapet fick många motståndare under resten av Leboyers liv. (0 kommentar)

Människor & möten

»Svårt skadade i strid är den största medicinska utmaningen«

Ortopedspecialisten Lars Wramdemark har tjänstgjort vid den rörliga kirurgiska enheten under den svenska FN-insatsen i Mali. Han ingick i ett team av sjukvårdspersonal som följde med soldaterna ut i öknen på längre spaningsuppdrag. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Ola Hammarsten

Ola Hammarsten, professor, överläkare, troponinmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en översikt om hur analys av troponin kan användas i diagnostik av misstänkt hjärtinfarkt. (0 kommentar)

Reflexion

Vetenskap, politik och etik

»’Vetenskap definierar oss. Politik påverkar oss. Etik förenar oss.’ … Här har Läkartidningen en viktig uppgift.« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Kronisk myeloisk leukemi: förebild för målstyrd terapi

Vid kronisk myeloisk leukemi har målstyrd, kontinuerlig behandling med tyro­sinkinashämmare lett till dramatiskt förbättrad överlevnad. Efter ett flertal år uppnås djupt molekylärt svar hos ca 50 procent av patienterna; ca 50 procent av dem kan då avbryta behandlingen utan tecken på återfall.(0 kommentar)

Nya Rön

Drönare kan leverera hjärtstartare vid plötsliga hjärtstopp

Responstiden vid ett livshotande tillstånd som plötsligt hjärtstopp kan vara möjlig att kraftigt förkorta med hjälp av drönare som placeras optimalt i landsbygd, visar en svensk studie. (0 kommentar)

Subjektiv kognitiv försämring tycks sällan vara relaterad till demens

Subjektiv kognitiv försämring hos personer på en minnesmottagning tycks överlag vara mer relaterad till depressivitet, ångest och stress än till framtida demenssjukdom, enligt en avhandling.(1 kommentar)

Metod för bestämning av biotillgänglighet i celler utvecklad

En metod för bestämning av ett läkemedels biotillgänglighet inne i odlade celler har utvecklats som enligt författarna kan bli användbar i tidig läkemedelsutveckling. (0 kommentar)

Preoperativt ultraljud kunde påvisa en ökad risk för akut njurskada

Ett ultraljudsgenererat så kallat RRI kan vara ett värdefullt tillägg vid riskvärdering men inte vara ensam markör, enligt en studie i Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesthesia.(0 kommentar)

Översikt

Troponinnivåer ger nu bättre hjälp vid misstänkt hjärtinfarkt

Misstanke om hjärtinfarkt hos patient på akutmottagning kan i normalfallet avskrivas om första troponin T-värdet är <5 ng/l och patienten har normalt EKG. På så sätt kan ca 30 procent av alla som söker med misstänkt hjärtinfarkt snabbt lämna akuten med hög medicinsk säkerhet. (0 kommentar)

Handtransplantation snart verklighet i Sverige

Handtransplantation är i dag en etablerad behandlingsform, och allt eftersom fler patienter opereras internationellt med goda resultat har intresse väckts för ingreppet även i Sverige. Här beskrivs för- och nackdelar, risker och kostnadsaspekter med att utföra handtransplantation i Sverige.(0 kommentar)

Rapport

Peroral infektionsprofylax vid allmän­­kirurgiska ingrepp bör utvärderas mer

Peroralt givet trimetoprim–sulfametoxazol i kombination med metronidazol vid ett definierat klockslag minst 2 timmar före operationsstart kan användas som infektionsprofylax vid elektiv kolorektal kirurgi om en viss ökning av andelen ytliga sårinfektioner kan motiveras av övriga vinster, t ex minskad resistensutveckling. (0 kommentar)

Rättelse

Rättelse: Kvaliteten på radikal prostatektomi måste säkerställas.

I artikeln »Kvaliteten på radikal prostatektomi måste säkerställas. Fortlöpande förbättringsarbete behövs på varje klinik – med patientenkäter kan enskilda kirurgers resultat följas upp« [Läkartidningen 2017;114:EP36], publicerad i nr 27–29/2017, blev det fel vad gäller vem som står för rekommendationen om antal operationer per operatör och sjukhus. Det korrekta är: Rekommendationen om minsta antal radikala prostatektomier per år […](0 kommentar)

Utgåvan som PDF