Nr 40 2020
Inledare
Välkommen till Läkartidningens digitala möten
Tanken är dock att utgångspunkten för seminarierna även i fortsättningen blir det digitala arrangemanget. Detta då det digitala mötet i sig har en tydlig fördel framför det fysiska genom att man kan delta oavsett var i landet man bor.(0 kommentar)
Signerat
Bättre sjukförsäkring för patient med otrygg anställning
Möjligheten att förlägga en deltids-sjukskrivning på olika tider och dagar under en vecka är bra och förenklar en individuell sjukskrivning för patienten.(0 kommentar)
Nyheter
Coronakris ger avtryck bland motionerna till fullmäktigemötet
Corona, klimat, ökat statligt ansvar. Det är några av ämnena bland de över 60 motioner som har inkommit till Läkarförbundets fullmäktigemöte i november.(0 kommentar)
»Fortbildning är den viktigaste läkarfrågan«
Hon valde läkaryrket efter att ha sett sin mormors lidande. Nu ska Sahlgrenskas sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö lösa kompetensförsörjningen inom sjukvården. Covid-våren har lett till värdefulla insikter. »Pandemin har visat vikten av att lita till professionerna«, säger hon.(0 kommentar)
Riga fortsatt nummer ett för läkarstudenter utomlands
Riga är fortfarande största studieorten utomlands för svenska läkarstudenter. Kaunas i Litauen växer också i popularitet. Trenden att färre väljer att studera i Polen fortsätter, visar nya siffror från Centrala studiestödsnämnden.(0 kommentar)
Taxeläkare i Stockholm: Förödande för vår verksamhet
Rumiana Zlatewa, taxeläkare och vice ordförande i Storstockholms privatläkarförening, befarar att införandet av kostnadsansvar för medicinsk service kommer att slå hårt mot hennes verksamhet inom kardiologi.(3 kommentar)
Sämre villkor för taxeläkare i Stockholm möter hård kritik
Region Stockholm har beslutat att läkare på nationella taxan ska betala för laboratorieprov och röntgen. Privatläkarföreningen varnar för att verksamheter kommer tvingas lägga ner och har uppmanat läkare att överklaga till förvaltningsrätten.
(0 kommentar)
Studie tyder på stort behov av rehabilitering efter covid-19
40 procent av patienterna som vårdades på sjukhus i Östergötland på grund av covid-19 hade behov av rehabilitering efter 3 månader. Bland de vanliga problemen återfinns kognitiva störningar, ångest och sömnproblem. Det visar preliminära resultat av en pågående studie i Östergötland.(0 kommentar)
Debatt
Apropå! Primärvården bör implementera eksemskola
För att säkra en adekvat behandling med de preparat som patienter med eksem får utskrivna på recept bör primärvården satsa brett på så kallade eksemskolor, skriver Mina Mahmoodzadeh.(2 kommentar)
Efterlyses: Systematiska insatser för äldre med dysfagi
Rutinmässig screening för dysfagi bör införas på vårdenheter. Användarvänliga, validerade screeninginstrument finns redan. Kommuner och regioner bör snarast införa rutiner för dysfagiscreening och vård av individer med dysfagi, skriver Kerstin Gustafsson och Kerstin Johansson.(1 kommentar)
Krönika
»Rent utvecklingsmässigt finns det något kraftfullt i att lära av någon annan«
Läkarstudenten och krönikören Jesper Strömbäck Eklund efterlyser läkarförebilder som delar med sig av sina erfarenheter kopplade till arbetet. (5 kommentar)
Kultur
Utkast till minnesord över en älskad hjärna
Ett brev från specialistläkaren Ebba Lindqvist berättar om hennes långdragna konvalescens efter att ha smittats med covid-19 i mars 2020. Hon blev inte inlagd på sjukhus med bekräftat positivt provsvar, men har varit sjukskriven 25 och 50 procent från och till sedan dess. Hon kom tillbaka och arbetade heltid ibland, men just nu är hon sjukskriven igen på halvtid på grund av pågående feber.(9 kommentar)
Coronavirus hos människa upptäcktes tack vare okänd svensk forskares metod
Coronavirus hos människa kunde påvisas tack vare öronläkaren Bertil Hoorn, som i 60-talets Lund utvecklade den odlingsteknik som flera år senare kom till välkommen användning.(0 kommentar)
Människor & möten
»Film och skönlitteratur är en kraftkälla för mig«
Pia Dellson, läkare, filmvetare och poet, gläds åt den nya satsningen på medicinsk humaniora på läkarprogrammet i Lund.(1 kommentar)
Klinik och vetenskap
Författarintervjun
5 frågor till Elina Mäki-Torkko
Elina Mäki-Torkko, överläkare och professor i audiologi, Örebro universitet, är en av författarna till en artikel om hörselstatus som risk- och friskfaktor.(0 kommentar)
Reflexion
Jag vill fortsätta att tänka corona!
»Plötsligt kunde sjuksköterskorna i kommunen ges tillgång till … patienternas läkemedelsbehandling …«(0 kommentar)
Nya Rön
Förbättrad överlevnad och fler ingrepp hos patienter med aortadissektion
En populationsbaserad registerstudie som inkluderat samtliga patienter som insjuknat i aortadissektion i Sverige under 15 år visar att fler patienter opereras och fler överlever, men att kvinnor har sämre prognos.(0 kommentar)
Vanligt att psykiatrer påverkas allvarligt av patients självmord
Det är vanligt att ansvarig psykiater blir allvarligt påverkad av att förlora en patient genom självmord, visar en enkätstudie. Känslor som sorg, oro, ångest, skuld och skam var vanligt, och författarna pekar på behovet av stöd från arbetsgivaren. (2 kommentar)
Enkel modell predicerar död efter elektiv höftprotesoperation
I en avhandling visas att vanliga samsjuklighetsindex inte predicerar död efter höftprotesoperation. I stället har man hittat en bättre modell som inkluderar en webbkalkylator som beslutsstöd inför operation.(2 kommentar)
Miljöfaktorer bakom neuropsykiatriska tillstånd – översikt av tvilling- och syskonstudier
I en omfattande systematisk översikt har man gått igenom alla 140 publicerade tvilling- eller syskonstudier som tittat på miljöfaktorer till och med sjätte levnadsåret för samtliga neuropsykiatriska funktionshinder.(6 kommentar)
Temainledning
Enkla insatser kan göra stor skillnad
Tidig upptäckt och behandling av hörselskador är viktig oavsett ålder. Hörselnedsättning utgör en belastning för både individ och samhälle, där förhållandevis enkla insatser kan göra stor skillnad.(0 kommentar)
Temaartikel
Hörselstatus – riskfaktor och friskfaktor
Redan en måttlig obehandlad hörselnedsättning ökar kognitiv belastning och förändrar nätverk i hjärnan. Hörselnedsättning identifieras som den riskfaktor vars behandling har störst förebyggande potential mot demens.(0 kommentar)
Benledningshörapparater – att höra genom skallbenet
En benledningshörapparat omvandlar ljudvågor i luften till mekaniska vibrationer i skallbenet som då stimulerar hörselsnäckan med benlett ljud. Benledningshörapparater är användbara framför allt vid mekanisk blockering av hörselgången och mellanörat på grund av medfödda eller förvärvade defekter. (0 kommentar)
Kokleaimplantat vid hörselskada och dövhet – en framgångssaga
Kokleaimplantat innebär att en elektrod sätts in i hörselsnäckan och direktstimulerar hörselnerven hos döva och hörselskadade. Barn behandlas i dag så tidigt som möjligt med implantat i båda öronen, medan få vuxna med grav hörselnedsättning får kokleaimplantat i Sverige.(0 kommentar)
Tinnitusbehandling tjänar på tvärprofessionella team
Tinnitus är ett vanligt symtom inom hörselvården och kan innebära begränsad arbetsförmåga och psykiska besvär. De flesta kan hantera sin tinnitus, men 20 procent rapporterar stora besvär. Östergötland arbetar man efter en vårdmodell med flera olika specialister och en stegvis vård. Teamverksamheten har visat sig fungera väl.(0 kommentar)
Hörsel och kognition – samspelet vid svåra lyssningsförhållanden
Hörsel och kognition tillsammans bidrar till aktivt lyssnande. Detta gäller särskilt under svåra förhållanden såsom bakgrundsbuller och hörselnedsättning. När lyssnande blir kognitivt belastande kan det upplevas som ansträngande.(1 kommentar)
