Nr 40/2017

Inledare

Primärvårdens del av vårdens resurser svår men viktig fråga

Förra året utgjorde kostnaderna för primärvården cirka 17 procent av sjukvårdens totala nettokostnader i Sverige. (0 kommentar)

Signerat

Vårdgivarens ansvar att hantera klagomål snabbt

»Vårdgivaren har bäst förutsättningar att besvara klagomål.« (0 kommentar)

Nyheter

NKS orsakar stor osäkerhet bland KI-studenterna

Första kullen läkarstudenter har nu genomfört sin kliniska placering vid Nya Karolinska i Solna. Farhågorna till trots har mycket gått över förväntan – men en del orosmoln är kvar.(0 kommentar)

»Grundvetenskaplig upptäckt med stor humanmedicinsk betydelse«

Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Sahlgrenska akademin, anser att årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till rätt grej.(0 kommentar)

»Paradigmskifte av det slag som ska till för ett Nobelpris«

Det var på tiden, anser Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, apropå årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.(0 kommentar)

Fler sommaröverbeläggningar jämfört med i fjol

Både antalet överbeläggningar och antalet utlokaliserade patienter ökade under årets sommarmånader jämfört med samma period förra året. Det visar siffror från Sveriges Kommuner och landsting.(0 kommentar)

Förklarade cellernas »inre klocka« – tre delar på Nobelpris

»Period«, »timeless« och »doubletime«; det är namn på gener som studerats eller upptäckts av årets mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Det handlar om gener som styr vår inre klocka.(0 kommentar)

Turbulensen kring sjukvården i Västernorrland fortsätter

Ångermanlands läkarförening välkomnar Landstinget Västernorrlands beslut att utvärdera modellen med länskliniker, men anser att det görs för lite för den brådskande bemanningssituationen vid Örnsköldsviks sjukhus. Samtidigt vill kommunpolitikerna i Örnsköldsvik utreda konsekvenserna av att lämna Västernorrlands län. (1 kommentar)

Regeringen vill centralisera mer av vården

Koncentrera högspecialiserad vård till fem platser i landet för att minska risken för vårdskador – det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.(0 kommentar)

Så mycket satsar landstingen på primärvården

För att ställa om dagens sjukhustunga vård till ett system närmare patienterna krävs mer resurser till primärvården. Det tycks de flesta vara överens om. Men exakt hur stor andel av sjukvårdens totala resurser som ska gå till primärvården är en svårare fråga – och skiljer sig i dag mycket åt över landet.(4 kommentar)

Hoppfullt efter möte om hot och våld i akutsjukvården

Blåljusutredningen tidigareläggs och regeringen ska fundera vidare på vad som mer kan göras åt hot och våld i akutsjukvården. Det är några besked efter onsdagens rundabordssamtal på Rosenbad. Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är positiv.(0 kommentar)

Anställda vid akutsjukhusen får beröm – men fler övningar behövs

Den katastrofmedicinska beredskapen inom Stockholms läns landsting fungerade till stora delar väl vid terrordådet på Drottninggatan, men det behövs mer proaktivt arbete, tydligare planer och fler övningar. Det visar en utvärdering som Katastrofmedicinskt centrum gjort.(0 kommentar)

Debatt

Dags för en rejäl översyn av AT-nämnden

Trots att ansvaret för eAT-provet roterar mellan ledamöter från sju ansvariga universitet i AT-nämnden ses regionala skillnader i provresultaten. Om vi ska behålla legitimationens status är det dags att öka transparensen i AT-nämnden. Det anser Mattis Gärtner Nilsson och Veronica Milos Nymberg. (0 kommentar)

Metodfel vid tidsbestämning av graviditet måste beaktas

Vill man garantera att mer än 99 procent av sena aborter sker före 21+6 veckor bör gränsen sättas vid 20+4 veckor om tidsbestämningen baseras på ultraljudsmätningar, skriver Per-Håkan Persson. (2 kommentar)

ALF-resurser stärker klinisk forskning

Den nya resursfördelningen i ALF-avtalet kan ytterligare stärka den kliniska forskningen, höja kvaliteten och stärka Sveriges ställning som forskningsnation, skriver Victoria Fröjd Révész. (2 kommentar)

Krönika

»På baksidan av en medicinlista skriver jag ‘då var det ju klart’ …«

Det finns många olika sätt att lämna besked om allvarlig sjukdom. I vissa fall kan besked om att avstå från köp av ett stycke skog vara besked nog. Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika. (0 kommentar)

Kultur

Hundra år av sjukvård i Göteborg

Sjukvård i Göteborg under de senaste hundra åren skildras i en ny bok, späckad med bilder. Författaren är Gudrun Nyberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin, som i många år arbetat som endokrinolog i den göteborgska diabetesvården.(0 kommentar)

En varelse som andats i 250 år

Lasarettet i Lund grundades för så gott som 250 år sedan. Verksamheten har pågått ända sedan 1768, och genom dess byggnader har ett stort antal läkare, sjuksköterskor och patienter passerat, som har gett anläggningen ett sammanhang och en själ. Historien om lasarettet i Lund berättas i en ny bilderbok som anmäls av seniorprofessorn Åke Andrén-Sandberg.  (1 kommentar)

Människor & möten

»Jag är medicinsk doktor men tänker också som en ingenjör«

Habib Frost, Danmarks yngste utexaminerade läkare genom tiderna, nu entreprenör och företagsledare, arbetar heltid med att utveckla en medicinteknisk innovation. Uppfinningen räddar liv vid hjärtstopp genom en datorstödd ballongkateter som förs upp i aortan. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Adriana-Maria Hiller

Adriana-Maria Hiller, ST-läkare vid lung- och allergikliniken, Skånes universitetssjukhus, är en av författarna till en artikel om veteberoende ansträngningsutlöst anafylaxi. (0 kommentar)

Reflexion

Kunskap är bra – men är den alltid till nytta?

»… och frågade … om sjukvården nu ska råda män som lever med feta kvinnor att separera …« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Gastrisk bypass eller sleeve-gastrektomi – vilken är bäst?

Den vanligaste fetmaoperationen i dag är gastrisk bypass, medan sleeve-gastrektomi har blivit allt vanligare på senare år. Två nya studier visar att gastrisk bypass möjligen ger bättre viktnedgång på lång sikt men till priset av ökad komplikationsrisk. (0 kommentar)

Nya Rön

Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn kopplad till ökad cancerrisk

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar barn leder inte bara till sjukhusvård, operationer och omedelbart lidande med nedsatt livskvalitet. Risken för cancer ökar också.(1 kommentar)

Livssituationen för personer som länge haft ryggmärgsskada beskriven

Åtgärder som inriktas på individens psykologiska resurser, smärthantering och deltagande i fysisk aktivitet kan främja psykisk hälsa, enligt en ny avhandling.(0 kommentar)

Avvikande mönster för hur hjärtat fylls var kopplat till ökad risk

En metod för att se om patienten har en normal fyllnad av hjärtat för sin ålder har tagits fram. Författarna hoppas att metoden kan vara ett steg mot bättre diagnostik av hjärtsvikt.(0 kommentar)

Blodanalys kunde påvisa skillnader i människors immunförsvar

Med hjälp av masscytometri har immunsystemet hos över 1 500 friska individer studerats i syfte att skapa ett sammanvägt mått som kan beskriva en individs immunsystem. (0 kommentar)

Bastubad minskade hypertonirisk

Regelbundna bastubad minskade risken för hypertoni, enligt en prospektiv kohortstudie. Enligt författarna kan detta vara en möjlig förklaring till att bastubad minskar risken för död i hjärt–kärlsjukdom och demens. (1 kommentar)

Nytt om namn

Pris till bästa handledaren

Irina Dragancea, specialistläkare vid sektion neurologi på Skånes universitetssjukhus i Lund, har av läkarstudenterna på termin 7 i Lund utsetts till »bästa kliniska handledare« vårterminen 2017. Studenterna utsåg samtidigt sektion infektionssjukdomar till »bästa kliniska placering«på samma termin.(0 kommentar)

De forskar på bekämpning av bakterier utan antibiotika

Professor Thomas Borén och professor Tor Ny, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, får 9 miljoner respektive 6 miljoner kronor i anslag för sina forskningsprojekt med målsättning att stävja utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. (0 kommentar)

Forska!Sverige hedrar Nina Rehnqvist

Nina Rehnqvist, adjungerad professor i kardiologi vid Karolinska institutet, tidigare läkare, forskningsledare, överdirektör i Socialstyrelsen samt ordförande för SBU, har fått Stiftelsen Forska!Sveriges hedersutmärkelse 2017. Hon fick priset »…för sitt livslånga engagemang för medicinsk forskning och för utvecklingen av en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård«. Nina Rehnqvist är bland annat en av Forska!Sveriges grundare.(0 kommentar)

Dubbelprisad blodforskare

Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Nordic blood group reference laboratory i Lund, har inom loppet av 2,5 veckor tilldelats två internationella priser för sitt arbete inom translationell blodforskning.(0 kommentar)

Ingvarpriset till effektiv smärtlindrare

Bengt Linderoth, professor och specialist i neurokirurgi och smärtlindring, Karolinska institutet, tilldelas Svenska Läkaresällskapets Ingvarpris 2017.(0 kommentar)

Meddelanden

Stipendium för trafikmedicinsk forskning

Svensk trafikmedicinsk förenings forskningsfond (STMFF) utlyser härmed möjlighet att ansöka om pris eller resestipendium. Fonden avser i år att ge stöd till resestipendium (10 000 kr) och ett annat stipendium/pris (25 000 kr). Bedömningen genomförs av STMFF:s styrelse och baseras på kvaliteten på ansökan. Stipendiet kan sökas av medicinsk personal och andra knutna till sjukvården, eller av forskare som redovisat betydelsefulla arbeten inom det trafikmedicinska området. Ansökan ska ha inkommit senast den 30 november 2017 till professor Göran Kecklund, ordförande inom STMFF. Skicka ansökan med e-post: goran.kecklund@su.se. För fullständig information se www.stmf.nu .(0 kommentar)

Mentorsprogram i kärlkirurgi för yngre kollegor

Swedish society for vascular surgery, SSVS, inbjuder till ett mentorsprogram i kärlkirurgi för yngre kollegor. Stipendium utgår till max 16 adepter för att följa arbetet på en kärlkirurgisk klinik.(0 kommentar)

Översikt

Alkoholketoacidos är en väl dokumenterad men tämligen okänd diagnos

En patient med kroniskt alkoholmissbruk med uttalad metabol acidos är en diagnostisk utmaning. Utöver metanol- och etylenglykolintoxikation är alkoholketo­acidos en relativt vanlig men mindre uppmärksammad bakomliggande orsak. Patienterna uppvisar ofta vilseledande laboratoriefynd. Prognosen är god om behandling med rehydrering, ­tiamin och glukoslösningar ges. (1 kommentar)

Fallbeskrivning

Kanelbullar utlöste anafylaktisk reaktion

Trots att vete har beskrivits som utlösande faktor för IgE-förmedlade födoämnesallergier förefaller det fortfarande mindre känt att vete också kan inducera en ansträngningsutlöst anafylaxi hos vetesensibiliserade individer.(0 kommentar)

Originalstudie

Livsstilsfaktorer förbisedda i kirurgiska kvalitetsregister

Kvalitetsregistren behöver förbättras för att motsvara dagens kunskapsnivå angående livsstilsfaktorers inverkan på operationsresultat. Det är slutsatsen av en genomgång av vad som registreras i dag. (1 kommentar)

Utgåvan som PDF