Nr 41 2020

Inledare

Den medicinska historien bör berättas vidare

Läkartidningens kultursidor kan tack vare engagerade skribenter ofta erbjuda intressanta berättelser från den medicinska historien. Ett exempel är en artikel av Göran Kronvall och Erik Nordenfelt i den förra utgåvan. De påminner om att coronavirus hos människa kunde påvisas »tack vare öronläkaren Bertil Hoorn, som i 60-talets Lund utvecklade den odlingsteknik som flera år senare […](0 kommentar)

Signerat

Mer statlig styrning och professionell autonomi

I andra länder där statliga institut arbetar med utveckling av ersättningsprinciper har det lett till innovativa modeller.(0 kommentar)

Nyheter

En miljard – prislappen för en reglerad fortbildning för läkare

Reglerad fortbildning för specialistläkare står högt upp på Läkarförbundets önskelista. Nu har förbundet räknat ut vad det skulle kosta: drygt en miljard kronor – vilket är ungefär 1,5 procent av statens utgifter för hälso- och sjukvård.(0 kommentar)

Distriktsläkarna hinner inte med fortbildning

Inom den offentliga primärvården i Region Jönköping har facket och arbetsgivaren kommit överens om att specialistläkare bör ha tio dagars extern fortbildning per år. Men möjligheten används inte, enligt huvudskyddsombudet.(1 kommentar)

Sylf ifrågasätter fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen

Utökningen av läkarutbildningen fortsätter. 2022 planeras för cirka 80 fler studenter och året efter ytterligare 160. Sveriges yngre läkares förening (Sylf) vill hellre se en statlig satsning på fler AT- och ST-platser.(0 kommentar)

Masstestning vid Umeå universitet kan ha krävt etiktillstånd

Överklagandenämnden för etikprövning utreder om masstestningen för covid-19 vid Umeå universitet i själva verket var forskning. I så fall skulle undersökningen – som genomfördes på uppdrag av Folkhälsomyndigheten – ha krävt etiskt tillstånd.(2 kommentar)

Debatt

Livsmedelshandelns annonser ofta oförenliga med kostråd

Marknadsföring med rabatter på varor med sämre näringskvalitet riskerar att bidra till ökande hälsoklyftor. Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelshandelns ansvar för folkhälsoarbetet, skriver Melissa Mjöberg och medförfattare.(0 kommentar)

Långt fler riskerar att dö i andra sjukdomar än covid-19

Satsningar för att få bukt med coronapandemin måste matchas av insatser mot andra sjukdomar. Ett mardrömsscenario är att många länder tvingas hantera både covid-19 och en dramatisk ökning av andra sjukdomar och livshotande hälsotillstånd, skriver Peter Moberger, ordförande i Läkare utan gränser. (1 kommentar)

Krönika

»Ett förtroende som lätt urholkas när läkare börjar beskylla varandra för felbehandlingar«

Tysta överenskommelser inom läkarkåren att aldrig kritisera en kollegas kliniska beslut kan bevara patienters förtroende för läkarna. Beskyllningar om felbehandlingar och inkompetens yrkesbröder och -systrar emellan kan ha motsatt effekt, skriver Jakob Ratz Endler i sin krönika. (4 kommentar)

Kultur

Sugklockan en världssuccé

Den moderna förlossningskonsten tog under 1960-talet ett revolutionerande kliv framåt när förlossnings­tången på många håll i världen ersattes av sugklockan, vakuumextraktorn. Dr Tage Malmström, sugklockans skapare, är i dag vår internationellt mest kände obstetriker, men få i Sverige känner till hans historia.(7 kommentar)

Människor & möten

»Reglerna vill signalera att det inte är ett normalläge just nu«

Jonas Werner, specialist i ortopedisk kirurgi och idrottsmedicinskt intresserad, ska arbeta som läkare i truppen kring Sveriges fotbollslandslag. (2 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Sofie Wengander

Sofie Wengander, AT-läkare, har tillsammans med Penelope Trimpou, Per Dahlqvist och Oskar Ragnarsson skrivit en ABC-artikel om Cushings syndrom.(0 kommentar)

Reflexion

Är »vårdskuld« ett bra begrepp?

»Men är det ett bra begrepp? Skuld och skyldig hänger nära samman. Och då inställer sig ett antal frågor: Vem står i skuld till vem? Vem är skyldig vem vad? Vilka är de skyldiga och hur ska de ställas till svars?«(1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Tranexamsyra till alla med akut traumatisk hjärnskada?

Nu föreslås att tranexamsyra ges preshospitalt till patienter med måttlig till svår traumatisk hjärnskada samt till patienter med lindrig traumatisk hjärnskada där akut datortomografi visar intrakraniell blödning.(0 kommentar)

Nya Rön

Bättre återhämtning vid bröstcancer när rehabiliteringens roll förtydligas

För att säkerställa en optimerad återhämtning för patienter med bröstcancer behöver rehabilitering löpa parallellt med diagnostik och behandling genom hela cancerprocessen, visar en fokusgruppsintervjustudie.(0 kommentar)

Ingen skillnad i överlevnad oavsett val av narkosmedel vid cancerkirurgi

En stor japansk patientdatabas har använts för att retrospektivt studera frågan om valet av narkosmedel kan påverka långtidsöverlevnaden efter cancerkirurgi.(0 kommentar)

Kartläggning av långtidsprognos efter stroke visar på stora skillnader

I en avhandling från Lunds universitet med syftet att ge en heltäckande bild av långtidsprognos efter stroke, visas på stora skillnader i prognos, återinläggningsmönster och påverkan på anhöriga.(0 kommentar)

Överbelastning på akutmottagningar kopplad till ökad dödlighet

Två studier från Stockholm visar att en mycket hög belastning på akutmottagningar är kopplad till ökad dödlighet och att tillgången på vårdplatser är en viktig faktor för att påverka arbetsbelastningen.(4 kommentar)

Fallbeskrivning

Bröstsmärta vid covid-19 var troligen virusorsakad myokardit

Här redogörs för ett patientfall med covid-19-associerad myokardit. Patienten hade förhöjda hjärtskademarkörer, men inte avsevärt stegrade inflammationsmarkörer såsom D-dimer och interleukin-6.(0 kommentar)

Medicinens ABC

ABC om Cushings syndrom

Endogent Cushings syndrom orsakas av kronisk överproduktion av kortisol. Cushings syndrom åtföljs av en hög förekomst av allvarliga följdsjukdomar och hög dödlighet. Det är därför viktigt att skyndsamt utreda patienter med misstänkt Cushings syndrom, och när diagnosen är bekräftad snabbt erbjuda effektiv behandling.(0 kommentar)

Originalstudie

Funktionella buksmärtor hos barn – handläggning på en vårdcentral

Återkommande buksmärtor hos barn är vanliga och har i de flesta fall funktionell orsak. En journalstudie vid Trollbäckens vårdcentral, med syftet att utvärdera läkarnas följsamhet till det regionala vårdprogrammet, visar att anamnes och »patientpedagogiska« delar kan förbättras.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF