Nr 41/2019

Inledare

Förtidsbörd ett område som kräver forskning

»Vi saknar fortfarande en grundläggande biologisk förståelse av många av graviditetens och förlossningens mekanismer och i synnerhet för de komplikationer som leder till en förtidig förlossning.« (0 kommentar)

Signerat

Ny kömiljard införs  – vi hoppas på dialog

Det kan vara en poäng i att göra som många andra länder gjort och låta en myndighet, i vårt fall Socialstyrelsen, hantera och redovisa väntetider och kvalitet, i stället för en intresseorganisation som SKL.  (1 kommentar)

Nyheter

»Upptäckter som har haft en enorm betydelse«

Helt rätt att årets Nobelpris går till upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång. Det tycker Sven Påhlman, professor vid Lunds universitet, som själv forskar om syrebrist i tumörceller.(0 kommentar)

Nobelpriset för upptäckt av anpassning till syretillgång

William Kaelin, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza är 2019 års mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De tre får priset för sina upptäckter av »hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång«.(0 kommentar)

Sverige kan bli först i EU med virtuella kliniska prövningar

Läkemedelsverket ska utveckla en modell för virtuella kliniska prövningar. På så sätt ska det bland annat bli lättare för patienter att delta i kliniska studier. (0 kommentar)

Nej till akut kirurgi i Sollefteå

Det blev som väntat ett nej till att återinföra akut kirurgi vid Sollefteå sjukhus. Sjukvårdspartiet Västernorrland är kritiskt till regionpolitikernas beslut.(0 kommentar)

Västerbotten tar bort var femte AT-tjänst nästa år

Region Västerbotten tänker ta bort en femtedel av sina AT-platser nästa år av ekonomiska skäl. »Vi tycker att det är väldigt kortsiktigt tänkt«, säger Fanny Zetterlund, ordförande Sylf Västerbotten.(0 kommentar)

Läkaren som lobbar för chartrade tåg till konferenserna

ST-läkaren Joakim Crona tog tåget till onkologikongressen i Spanien för klimatets skull. Efter ett möte med konferensens ledning hoppas han nu på ett chartrat tåg nästa år.(22 kommentar)

Regeringen vill skärpa reglerna för skönhetsingrepp

Regeringen vill skärpa kraven för att få utföra skönhetsbehandlingar. Lagförslaget innebär bland annat att bara specialistläkare ska få ägna sig åt estetisk kirurgi som fettsugning och bröstimplantat.(0 kommentar)

»Stiernstedt borde föreslagit listning på läkare«

Bra resonemang om bristerna i primärvården, men viktigaste förslaget om listning på namngiven läkare saknas. Så sammanfattar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren Göran Stiernstedts utredning.(1 kommentar)

Nätläkarbolag kritiska till Stiernstedts utredning

Göran Stiernstedts fokus på den digitala vården är bra, men att tvinga fram en digifysisk utveckling är orealistiskt. Det menar digitala vårdgivare som Läkartidningen pratat med.(6 kommentar)

Debatt

Lyckad modell för utalarmering av ambulanshelikopter

Medicinskt kvalificerad utalarmering av ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen förbättrade kraftigt förmågan att identifiera patienter i behov av enhetens resurser. Dessutom har både miljöbelastningen och kostnaderna minskat, skriver Per Arnell och medförfattare. (0 kommentar)

Det kan väl ändå inte vara fråga om åldersdiskriminering?

Förmodligen är det något fel på hjärnan, som vägrar bli trött och utbränd. Men den fungerar tillräckligt bra för att genomskåda hyckleriet med prat om att alla ska jobba längre och att erfarenhet är så värdefull. Det skriver Johnny Ludvigsson som envist fortsatt att forska långt efter fyllda 67. (5 kommentar)

Lagförslag kan bana väg för en efterfrågestyrd vård

Lagförslaget om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen innebär en förskjutning i synen på vårdbehov och en utmaning för behovsbaserad resursprioritering, skriver Lars Sandman och medförfattare. (1 kommentar)

Krönika

»Jag låtsas aldrig om det inför patienterna, men ibland framkallar arbetet en nästan smärtsam medkänsla.«

Vädret är inte likgiltigt på en geriatikavdelning: hög sommarvärme ger högre dödlighet bland de sköra äldre. Den starka medkänsla man har för patienterna förtar inte vetskapen om att Sverige har ett av världens största koldioxidutsläpp per capita, berättar Fredrika Fabri i sin krönika. (6 kommentar)

Kultur

Svenska motorcykelambulanser räddar liv i Afrika

Just nu pågår ett livräddningsprojekt med svenska motorcykelambulanser i ett flertal länder i Afrika. Syftet är framför allt att hjälpa kvinnor att ta sig till sjukhus eller hälsocentral i händelse av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Den specialkonstruerade ambulansen kan ta sig fram i ofarbar terräng och rädda liv.    (2 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Anna Bonnevier

Anna Bonnevier är huvudförfattare till en artikel om lätt och måttligt underburna barn i veckans tema om förtidsbörd. (0 kommentar)

Reflexion

Ledsamt att kalla vårt jobb för »produktion«

»Vad säger det om oss själva och vår syn på vår profession? Har vi dåligt självförtroende? Är vi bara slarviga med orden?« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Stora variationer i omfattning av psykiatrisk tvångsvård

Det finns stora skillnader internationellt i den psykiatriska tvångsvårdens omfattning. Skillnaderna tycks vara oberoende av indikationerna för tvångsvård, vårdbehov eller farlighet och vem som beslutar: domare eller psykiatrer. Det finns även stora skillnader i omfatt­ningen av tvångsvård i Sverige, trots samma lagstiftning. (0 kommentar)

Nya Rön

Nya immunologiska mekanismer vid ateroskleros

Det har länge varit känt att ateroskleros är en inflammatorisk process i artärväggen, men frågan är vad som orsakar inflammation och immunologisk aktivering. För att studera denna immunologiska aktivering undersöktes på olika sätt humana aterosklerotiska plack från endarterektomi. (0 kommentar)

Kraftig minskning av död i rupturerat aortaaneurysm

Risken att dö på grund av rupturerat abdominellt aortaaneurysm (RAAA) går stadigt ner i Sverige. RAAA har minskat över tid hos män, men förekomsten är dock konstant hos kvinnor. (0 kommentar)

Lovande resultat av mikrobiota vid IBS

En studie där patienter med IBS gavs anaerobt odlad human fekal mikrobiota, ACHIM, visar att patienterna tolererade mikrobiotan väl. I de preliminära effektmåtten kan placeboeffekten vara betydande, men den positiva långtidseffekten hos vissa patienter talar mot detta. (0 kommentar)

Temainledning

Barn räddas – svåra utmaningar kvarstår

Vården av för tidigt födda barn har utvecklats snabbt – överlevnaden har ökat och sjukligheten minskat. I det här temat diskuteras orsaker till och konsekvenser av förtidsbörd.(0 kommentar)

Nytt om namn

Louise – bästa handledaren enligt Sveriges läkarstudenter

Sveriges läkarstudenter har utsett Louise von Geijer från Helsingborgs lasarett till Årets handledare 2019 nationellt. Hon får priset för sitt föredömliga engagemang i sitt uppdrag som handledare och för studenters lärande.(0 kommentar)

WED/RLS-patienternas favoritläkare fick pris

Läkarna Mikael Olofsson, Rosenlunds vårdcentral och Mattias Andréasson, neurologmottagningen Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, har fått WED-förbundets utmärkelse till »framstående läkare inom WED/RLS i Stockholmsregionen«.(0 kommentar)

Temaartikel

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Överlevnaden till 1 års ålder är hög hos extremt för tidigt födda barn i Sverige, vilket är kopplat till en höggradigt genomförd centralisering av prenatal och neonatal vård. Förekomsten av neonatal sjuklighet efter extremt förtidig födelse är i hög grad kopplad till framtida funktionsnedsättning hos det växande barnet och är en stor kvarstående utmaning. (0 kommentar)

Förtidsbörd största perinatala problemet

Cirka 15 miljoner barn föds för tidigt i världen varje år. I Sverige utgör förtidsbörd 5,7 procent av alla förlossningar. Internationellt rapporteras från vissa länder upp till 18 procent. Den biologiska förståelsen av de mekanismer som resulterar i förtidsbörd är fortfarande mycket begränsad. (0 kommentar)

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Tillgång till bra prediktionsmodeller, förbättrad prevention för kvinnor med hög risk och ökad kunskap om akuta åtgärder vid hotande förtidsbörd är viktiga förutsättningar för framsteg när det gäller förtidsbörd och dess konsekvenser.  (0 kommentar)

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

För tidigt födda barn överlever efter allt kortare graviditetslängd tack vare modern obstetrik och neonatal intensivvård. Barn födda mer än 3 månader för tidigt (extremt tidigt födda) löper stora risker för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspekt­rumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktion. (0 kommentar)

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Riskerna med att födas några veckor för tidigt underskattas ofta. Lätt underburna barn drabbas emellertid i hög utsträckning av andningsstörningar, behandlingskrävande hyperbilirubinemi, hypoglykemi, hypotermi och uppfödningssvårigheter, och de behöver ofta läggas in på neonatalavdelning. (0 kommentar)

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

En komplicerad graviditet och förlossning av ett för tidigt fött barn innebär att mamman, pappan och hela familjen försätts i en svår situation. Neonatalvården bör organiseras utifrån begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, med föräldrarna som primärt omvårdnadsansvariga.(3 kommentar)

Människor & möten

»Det tycks mig som om unga läkare tror att landstingen måste finnas«

Kvällspressen utsåg »kungens läkare« till hjälte när en man fick sin arm avsliten av en krokodil under en fest i Skansenakvariet. Hjälte vill dock Peter Möller, livmedikus och tidigare chefläkare på Sophiahemmet, inte bli kallad i Läkartidningen. Här fokuserar vi i stället in på styrningen av vården och hans engagemag för unga forskare. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF