Nr 42/2017

Inledare

Etik är en del av yrket som aldrig kan väljas bort

Temat innehåller exempel på etiska aspekter på läkarens arbete i vardagen som berör alla kliniskt verksamma läkare och kan därmed ses som viktigt att ta del av. (0 kommentar)

Signerat

Samhällsbärare – läkaransvar som förpliktigar

»Det är inte enbart i mottagnings­rummet vi kan hjälpa.« (0 kommentar)

Nyheter

Sätter standarden för hela sjukhuset

Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är först i Sverige med ett helhetsgrepp för att få alla läkare att jobba på samma sätt med patientnära ultraljud. På sikt är målet att resten av landet ska haka på konceptet. (1 kommentar)

Stor oro över läkarstudenters fallande resultat

Allt fler läkarstudenter misslyckas med studierna de första terminerna. Oron över utvecklingen är stor. »Studenterna är inte dummare än förr och vi har inte gjort utbildningen svårare. Så det är helt klart något som fallerar«, säger Agneta Ekman, universitetslektor vid Göteborgs universitet. (10 kommentar)

JK går inte vidare med Macchiarinis förtalsanmälan

Läkaren och låtskrivaren Henrik Widegren polisanmäldes för grovt förtal av Paolo Macchiarini, men justitiekanslern, JK, kommer inte att inleda någon förundersökning. Det uppger Sydsvenskan.(0 kommentar)

Programansvariga bekymrade över extremt unga läkarstudenter

Bör minderåriga få gå en läkarutbildning? Frågan har väckts i och med att en 15-åring och en 16-åring just nu utbildar sig till läkare i Sverige. »Det kan uppstå obekväma situationer när en omyndig student träffar patienter», säger Hans Hjelmqvist, programansvarig för läkarprogrammet i Örebro.(22 kommentar)

Mötet »Framtidens medicin & hälsa« ställs in

Svenska läkaresällskapet ställer in »Framtidens medicin & hälsa« – mötet som skulle bli den nya heta efterträdaren till Riksstämman. Orsaken är för dålig uppslutning. (0 kommentar)

Macchiarini: Vi hade patienternas bästa för ögonen

Paolo Macchiarini är glad för att utredningen kring hans operationer nu är avslutad, och han anser att han alltid haft patienternas bästa för ögonen. Däremot är han mycket kritisk till mediebevakningen av hans fall, skriver han i en kommentar till Läkartidningen. (0 kommentar)

Visselblåsaren: »Det är skandal«

Läkaren Karl-Henrik Grinnemo, en av de fyra visselblåsarna i Macchiarini-fallet, trodde inte att kirurgen Paolo Macchiarini skulle gå helt fri från åtal. Att förundersökningarna lagts ner tycker han är en skandal som också ger helt fel signaler. (3 kommentar)

Inget åtal mot Paolo Macchiarini – går inte att bevisa brott

Det råder ingen tvekan om att kirurgen Paolo Macchiarini handlat oaktsamt, med ett medvetet risktagande, i samband med de tre transplantationerna av syntetiska luftstrupar som genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset. Men inte i något fall går det att bevisa brott, meddelade åklagarna på torsdagen. (5 kommentar)

Debatt

Fråga inte patienten om läkarstudenten får undersöka

Genom hela läkarprogrammet har det förekommit att Shwan Ghaderi, student på termin 10, inte fått närvara vid patientmötet. Frågan »Går det bra att läkarstudenten undersöker?« ger en illusion av att vår närvaro är ett valbart alternativ, som att välja vilken vårdcentral man vill vara listad på, skriver han. (17 kommentar)

Utlokaliseringar tyder på bristande ledning och styrning

Det krävs många förändringar på våra sjukhus för att få bukt med utlokaliseringen av patienter, vilken uppges kosta samhället i storleksordningen 9 miljarder kronor om året i enbart vårdskador. Sjukvården måste ta tag i detta med större kraft, skriver Bo Israelsson. (0 kommentar)

Nya organdonatorer – nya etiska frågor

Fler organ behövs för transplantationsverksamheten i landet. Det gäller att identifiera nya grupper av organdonatorer och så långt möjligt få samtycke för donation. Centralt för donationsprocessen är dock transparens, skriver Kristina Söderlind Rutberg i en kommentar till en artikel i Läkartidningen. (0 kommentar)

Krönika

»Man kan sörja bristen på positiva överraskningar och värna om de tillfällen som ges.«

Läkare såväl som patient kan applådera tillförlitligheten i sjukvården – resultat av en standardisering som gör att vårdkonsumenter vet vad de får. Överraskningar är inte önskvärda men man kan sörja bristen på positiva sådana och värna om de tillfällen som faktiskt ges, menar Jakob Ratz Endler i sin krönika. (1 kommentar)

Kultur

Från spekulum till kamerakapsel

Endoskopin är ingen modern uppfinning, som man kanske skulle kunna tro. Mellan de gamla egyptiernas försök att undersöka näskaviteten med hjälp av spekulum och solljus, och kapselendoskopin som utreder misstänkta sjukdomar i hela magtarmkanalen, finns en flertusenårig utveckling av försök, misslyckanden, mödosamma framsteg och genombrott. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Saskia Bengtsson

Saskia Bengtsson, allmänläkare, Mobila geriatriska teamet, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, har tillsammans med Ingemar Engström skrivit en artikel om det medicinska mötet i veckans tema. (0 kommentar)

Reflexion

Primärvården bör få mer stöd och resurser

»… primärvårdens andel av sjukvårds­kostnaderna bör öka från dagens 17 procent till 25 procent.« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Tillförlitliga referensintervall krävs för värdering av P-ALP

Hypofosfatasi är en genetisk defekt av genen ALPL som kodar för isoenzymet vävnads­ospecifikt alkaliskt fosfatas (TNALP), som uttrycks i skelett och lever. Tillförlitliga ålders- och könsspecifika referensintervall, inkluderande nedre gränser, är essentiella för den kliniska bedömningen av alkaliskt fosfatas i plasma. (0 kommentar)

Nya Rön

Samband mellan Hirschsprungs sjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom

Det finns en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom hos individer med Hirschsprungs sjukdom, enligt en populationsbaserad kohortstudie i Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. (0 kommentar)

Insulinresistens riskmarkör för död hos individer med diabetes typ 1

Insulinresistens (eGDR) kan användas som en riskmarkör för att möjligen förebygga och förhindra komplikationer till diabetes typ 1. Det föreslår författarna till en studie i Diabetes, Obesity and Metabolism. (0 kommentar)

Skillnader i revaskulariseringsmetod var associerade med ökad risk

Risk för död, hjärtinfarkt och upprepad revaskularisering efter invasiv behandling för kranskärlssjukdom varierade geografiskt och var högre i län med lägre andel utförda kranskärlsoperationer. (1 kommentar)

Risker för maternella komplikationer efter kejsarsnitt analyserade

Med kunskap om riskfaktorer kan vården i samband med förlossning och bukingrepp optimeras för kvinnor med tidigare kejsarsnitt, enligt en avhandling. (0 kommentar)

Livsstil och miljö interagerar med vår genetiska risk för övervikt

Den genetiska risken för BMI-ökning kan eventuellt påverkas av socioekonomisk status, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet, enligt en populationsbaserad studie i PLoS Genetics. (0 kommentar)

Temainledning

Läkarens viktiga möte med patienten

Vid alla möten med patienter och vid varje medicinskt beslut finns en etisk dimension. Det här temat exemplifierar etiska aspekter i läkarens vardag. (0 kommentar)

Nytt om namn

15 miljoner för att studera hjärtsvikt

Göran Dellgren, docent, sektionschef för Transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, leder en stor multicenterstudie om hjärtsvikt som får Hjärt-Lungfondens stora anslag 2017 på 15 miljoner kronor.(0 kommentar)

Pionjär i »prehabilitering« prisad

Christian Sturesson, docent, specialist i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus, Lund, har belönats med LMK-stiftelsens Medicinpris 2017 på 600 000 kronor. Han driver ett tvärvetenskapligt »prehabiliteringsprojekt« inom leverkirurgi med målsättning att öka cancerdrabbade patienters chanser att överleva sin operation.(0 kommentar)

Meddelanden

Stipendium för genusmedicinsk forskning

Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa utlyser ett stipendium på 250 000 kr till kliniska forskare som är i början på sin forskarkarriär och som driver genusmedicinsk forskning. Forskningen kan innehålla biologiska och psykosociala aspekter på sjukdom och hälsa. Köns- och genusaspekter bör diskuteras avseende sjukdomens epidemiologi, patofysiologi, diagnostik, behandling och prognos.(0 kommentar)

Temaartikel

Kontinuitet främjar personligt och professionellt ansvarstagande

Att utröna medicinska behov, fatta beslut och se dem genomförda är läkarens ansvar. För att få reda på den enskilde patientens värderingar och önskemål krävs en förtroendefull relation. Kontinuitet förenklar skapandet av en sådan relation.(2 kommentar)

Framtidens rond – ett personcentrerat och teambaserat möte med patienten

Ronden är en djupt rotad tradition som kan vara svår att förändra. Men kan det i vår tid anses försvarbart utifrån integritetshänsyn och med respekt för patienten att fortsätta gå rond på sjukhussalar där flera patienter vårdas samtidigt? (1 kommentar)

Vården börjar alltid med mötet

All vård börjar i mötet med patienten. Mötet äger rum i skärningspunkten mellan patientens hjälpbehov och läkarens professionella kunskap. Det medicinska mötet kan präglas av paternalism, autonomi eller delaktighet. Mötet bör utgå från synen på patienten som ett subjekt.  (0 kommentar)

»Sjukvård efter behov« är inte en självklarhet

Begreppet »behov« är centralt inom svensk sjukvård, men inte entydigt. Artikeln lyfter fram betydelsen av den medicinska bedömningen av patientens behov av medicinska åtgärder i varje patientmöte. Artikeln diskuterar behovsbegreppet visavi prioriteringsplattformen och läkares roll i prioriteringar av vårdinsatser för enskilda patienter.   (0 kommentar)

Människor & möten

»Jag lever långsammare – men får inte mindre gjort«

Niklas Nygren arbetade som psykiater på en öppen mottagning när han drabbades av utmattningssyndrom. Nu är han tillbaka på jobbet och har skrivit en bok om erfarenheten som har påverkat såväl yrkes- som privatlivet. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF