Nr 46/2016

Inledare

Skidläkare ett exempel på val som kan göras

Per Andersson, som tidigare varit elitidrottare, tränare och lärare, är sedan tre år läkare för landslaget i längdskidåkning. (0 kommentar)

Signerat

Det är en lång väg kvar för en effektiv vård

»Bristen på vårdplatser behöver rättas till för en effektiv vård.« (1 kommentar)

Nyheter

Från elitroddare till landslagsläkare

Han har deltagit i sex OS. Två som elitroddare, två som tränare och två som läkare. Sedan tre år är Per Andersson läkare åt landslaget i längdskidor – en sport som just nu skakas av dopningsskandaler.(0 kommentar)

Svenska priser på generiska läkemedel bland de lägsta i Europa

Det svenska utbytessystemet för läkemedel är ett av de mest effektiva i Europa. Varje år frigörs miljardbelopp som kan användas för att förbättra vården och behandla fler patienter. Det visar en färsk rapport från TLV.(1 kommentar)

Provansvarig: »Man bör visa att man behärskar grunderna«

Magnus Hultin, läkare och lektor vid Umeå universitet, som har tagit fram det medicinska kunskapsprovet svarar på kritiken.(3 kommentar)

Nya kunskapsprovet väcker debatt

Det nya medicinska kunskapsprovet har väckt många reaktioner och frågor. Åsikterna går isär vad gäller nödvändigheten – och nyttan – med att testa utländska läkares prekliniska kunskaper. (4 kommentar)

Sahlgrenska vill ha svar om livmodertransplantationer

Bromsa eller gasa? Det är frågan för livmodertransplantationerna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sjukhuset efterlyser vägledning från regionpolitiker och medicinska etiker.(0 kommentar)

Macchiarinis medförfattare: Orimligt att fälla oss för fusk

Samtliga medförfattare till två kritiserade vetenskapliga artiklar kopplade till Paolo Macchiarini riskerar att bli fällda för oredlighet i forskning. Nu begär flera av dem att Karolinska institutet inte ska bedöma deras agerande som forskningsfusk.(5 kommentar)

SLF: »Välfärdsutredningen åsidosätter patienternas behov«

Sveriges läkarförbund avvisar bestämt förslaget om ett vinsttak för offentligt finansierade privata välfärdsföretag. »Politisk ideologi har fått styra agendan i stället för vårdkvalitet«, kommenterar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.(15 kommentar)

Välfärdsutredningen: Inför vinsttak på sju procent

Inför ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan på operativt kapital för företag som bedriver offentligt finansierad välfärd. Det förslår regeringens särskilda välfärdsutredare Ilmar Reepalu i dag.(4 kommentar)

Nya rekommendationer för sjukskrivning

I januari börjar nya rekommendationer gälla för sjukskrivning i psykiska diagnoser. Den största förändringen i beslutsstödet är att läkare bör undvika sjukskrivning – eller sjukskriva patienter på deltid – i högre utsträckning än tidigare.  (2 kommentar)

Var det du som räddade livet på norska Lise?

En svensk barnläkare räddade 1985 livet på ett norskt barn. Nu hoppas familjen få kontakt med läkaren igen – för att tacka ordentligt. »Det hade varit rätt och slätt fantastiskt«, säger pappan till Läkartidningen. (0 kommentar)

Riksrevisionen ska granska läkares bedömningar vid sjukskrivning

Riksrevisionen ska granska läkares försäkringsmedicinska uppdrag. Frågan är om läkare har tillräckliga förutsättningar att bedöma patienternas arbetsförmåga inför beslut om sjukskrivning. (14 kommentar)

Debatt

Ny modell för diagnostik av urinvägsinfektion föreslås

Riktlinjerna för handläggning av nedre urinvägsinfektion bör revideras. Nitrittest kombinerat med sediment kan minska onödig antibiotikabehandling, skriver Sven A Ferry och Tor J Monsen.  (0 kommentar)

Apropå! Primärvård i glesbygd

Tätt teamarbete med läkare och sjuksköterskor kan vara rätt »överlevnadsstrategi« för att allmänmedicinen i glesbygden återigen ska bli attraktiv, menar Niels West. (5 kommentar)

Värna patientsäkerheten vid estetiska behandlingar

Heidi Stensmyrens förslag att reglera estetiska behandlingar i ett tillägg till hälso- och sjukvården är det enda rätta ur ett patientsäkerhetsperspektiv, skriver representanter för Svensk plastikkirurgis förening och ytterligare fem föreningar.  (0 kommentar)

Satsa på regionala kurser i medicinsk vetenskap

Samordningen av utbildningen i medicinsk vetenskap under ST stärks genom regionala kurser, skriver Ulf Strömberg och Anna Nilsdotter. (0 kommentar)

Krönika

»Och jag har börjat inse att även jag, inte bara IT-systemen, ödslar tid på onödiga saker.«

Förvirrande IT-system kan göra sjukvården ineffektiv ibland. Men hur är det med vårdpersonalen själv, som kanske också bidrar till en mindre effektiv sjukvård – utan att ens tänka på det. Jonathan Ilicki diskuterar mer än en Kafkaartad situation på akuten.(0 kommentar)

Kultur

Du sköna nya vård

Framtidens sjukvård erbjuder hisnande perspektiv, med patienters besvär rangordnade i datorn efter en övergripande algoritm, utredda av vars och ens personliga »augmented reality«-sjuksköterska – allt för bästa möjliga rationella utfall. Distriktsläkare Klaus Stein ser framtiden an med digitaliserad tillförsikt.(1 kommentar)

Persistensen av faktaresistens

»Faktaresistens« var ett nytt ord i språkrådets nyordlista år 2015. Fenomenet som det betecknar breder ut sig på flera håll, och kan bara hejdas genom att stå fast vid den vetenskapliga metoden, noterar Åke Thörn, specialist i yrkes- och miljömedicin, Luleå.  (0 kommentar)

Människor & möten

Matildas dröm – att bli både läkare och författare

Matilda Stjernqvist läser på läkarlinjens första termin i Lund. Hon är också nominerad till Lilla Augustpriset 2016 med sin novell »Samklang«. Får hon drömma är hon både läkare och författare om ett par år.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Attila Frigyesi

Attila Frigyesi presenterar tillsammans med två kollegor en originalstudie av intensivvårdsöverlevnad.(0 kommentar)

Reflexion

Tro som försätter berg

»Är ’Jag tror verkligen på den här behandlingen’ måhända ett budskap med läkande egenskaper?« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Överlevare efter barncancer behöver särskild uppföljning

Ett nytt nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer har publicerats. I dag lever drygt 80 procent fem år efter diagnos. Antalet biverkningar ökar med tiden efter avslutad behandling, och totalt drabbas 60–80 procent av minst en typ av biverkan. (0 kommentar)

Nya Rön

Läkemedel mot depression och rökning kan sänka alkoholkonsumtion

I en ny avhandling undersöks alternativa läkemedelsbehandlingar vid alkoholberoende i tre randomiserade kontrollerade studier.(0 kommentar)

Nya mekanismer som påverkar spridning av medulloblastom kartlagda

Proteinet SOX9 orsakar metastaser när det blir mer stabilt till följd av mutationer eller hämning av enzymet FBW7 i medulloblastom. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling.(0 kommentar)

Biomarkörer kunde förutsäga sjukdomsaktivitet vid MS

Enligt en nyligen publicerad studie kan en utvald uppsättning genprodukter utgöra en potentiellt kliniskt användbar markör för individualiserad behandling av MS. Fynden bör dock utvärderas i en större, oberoende kohort. (0 kommentar)

Paleolitisk kost påverkar riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom

Stenåldersdieten kan minska risken för övervikt, fettansamling i levern, insulinresistens och högt blodtryck – viktiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Det visar en avhandling från Umeå universitet. (0 kommentar)

Placeboeffekt inträdde trots kännedom om brist på aktiv substans

Patienter med kronisk smärta i ländryggen upplevde mindre smärta när de gavs placebo trots att de kände till att tabletterna saknade aktiv substans. Det visar en portugisisk studie publicerad i tidskriften Pain. (0 kommentar)

Nytt om namn

Kirurgkliniken i Lidköping fick årets utvecklingspris

Johan Tengström, överläkare på kirurg- och anestesikliniken, och Elin Holmstrand, specialistsjuksköterska inom kirurgi, tog emot årets utvecklingspris vid Skaraborgs Sjukhus, Lidköping. Kliniken och dess medarbetare belönas för ERAS, ett evidensbaserat kolorektalt vårdprogram, som medfört färre komplikationer, färre vårddagar och nöjdare patienter. Prisutdelarnas kallar innovationen för »ett strålande exempel på ett långsiktigt förbättringsarbete«. Utvecklingspriset är på 30 000 kronor.(0 kommentar)

Invald i Läkemedelsverkets Vetenskapliga råd

Markus Heilig, professor och specialist i psykiatri, kliniskt verksam vid psykiatriska kliniken, Linköpings universitetssjukhus, har utsetts till ny ledamot i Läkemedelsverkets Vetenskapliga råd för humanläkemedel. Markus Heilig är även centrumchef for Social och Affektiv Neurovetenskap vid Linköpings universitet.(0 kommentar)

Yngre diabetesforskare belönad

Jakob Wikström, läkare och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, har fått G.B. Morgagni Young Investigator Award. Priset, som är på 8 000 euro, ges vartannat år till två framstående yngre diabetesforskare i Europa. Jakob Wikström fick ett av prisen 2016 på grund av sina prekliniska studier på insulinproducerande betaceller och brunfett. G.B. Morgagni (1682-1771), ansedd som den moderna anatomins fader, var verksam vid universitet i Padua. Priset i hans namn delas ut sedan 1984 vid universitetet i Padua i syfte att stimulera forskning på diabetes och dess komplikationer.(0 kommentar)

Belönad för bra artikel

Jairo Robledo Sierra, Sahlgrenska akademin, har belönats med Millard Award av den framstående oralmedicinska tidskriften OOOO (Oral surgery, Oral medicine, Oral pathology, Oral radiology), som är knuten till American Association of Oral Medicine. Han får priset för en artikel om »oral lichen planus«, slemhinneförändringar i munnen som patienterna ofta upplever som mycket handikappande. (0 kommentar)

Priser för arbeten med osteoporos

Svenska Osteoporossällskapet belönade vid sitt senaste årsmöte framstående läkarinsatser på benskörhetens område. Priset på 20 000 kronor för främsta kliniska insats gick till Mats Palmér, osteoporosmottagningen Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, och priset på 20 000 kronor för främsta avhandling delades mellan Mehrsa Kherad, Lunds universitet och Bojan Tubic, Sahlgrenska akademin.  (0 kommentar)

Originalstudie

Män har bättre intensivvårds­överlevnad än kvinnor

Totalt 11 764 intensivvårdstillfällen vid Skånes universitetssjukhus analyserades avseende morbiditet och mortalitet. Fler män hade intensivvårdats, och männen var sjukare vid inläggning. Män hade lägre riskjusterad mortalitet än kvinnor. Detta var framför allt tydligt för diagnoserna hjärtstopp och septisk chock men även för malignitet.(0 kommentar)

NOAK-behandling ökar risken för gastrointestinal blödning

Hemoglobinvärdet är, tillsammans med S-kreatininvärdet, fortsatt det viktigaste blodprovet i uppföljningen av NOAK-behandling. Anamnes med kontrollfrågor avseende gastrointestinal blödning ska ingå. Kontroll av F-Hb kan övervägas, men en sådan regim bör utvärderas i större prospektiva undersökningar före generell implementering. (2 kommentar)

Rapport

Hypernatremi – vanligt tillstånd vid kritisk sjukdom associerat med hög mortalitet

Hypernatremi är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningen. Tillståndet ökar mortalitet och morbiditet med förlängd vårdtid och ökad risk för komplikationer.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF