Nr 46/2017

Inledare

Här är läkarna som tar hand om sina kollegor

Gruppen, som heter »Vem tar hand om doktorn?«, har blivit ett forum där medlemmarna delar med sig av sina berättelser.  (0 kommentar)

Signerat

Det medicinska ansvaret avgörande vid fast vårdkontakt

»Allas ansvar kan dessvärre resultera i ingens ansvar.« (0 kommentar)

Nyheter

Schemaläggning en stridsfråga för läkarna

I Stockholm är läkarföreningen mycket kritisk till beslutet att införa schemalagd arbetstid fram till klockan 21 på kvällen. Men alla läkare är inte motståndare till den modellen. I Sörmland har den lokala läkarföreningen i vissa fall föreslagit schemaläggning som en arbetsmiljöåtgärd.(3 kommentar)

Karolinska kan vinna pris – för varumärkesvård

Karolinska universitetssjukhuset är nominerat till Signumpriset, ett pris som delas ut till företag som utmärker sig i arbetet med att långsiktigt »vårda och förvalta sitt varumärke«. (1 kommentar)

Kirurgerna i Örnsköldsvik får egen chef – från industrin

Nu har en tillförordnad lokal chef för kirurgerna i Örnsköldsvik utsetts, den första sedan länsklinikerna infördes 2015. Det är början på en ny organisation som ska lösa den infekterade frågan om akutkirurgin och problemen med bemanningen på sjukhuset.(0 kommentar)

Facebook-gruppen blev en stressventil för läkare

Det började som en Facebook-grupp för en återhämtningsresa till Rhodos för omkring 40 personer. Men gruppen har fått hundratals medlemmar – och har blivit ett sätt att diskutera stressrelaterad ohälsa i läkarkåren.(0 kommentar)

Långvarig risk för återfall i bröstcancer enligt ny analys

Kvinnor med östrogenberoende bröstcancer har en betydande risk för återfall så långt som 20 år efter diagnos, enligt en omfattande analys i New England Journal of Medicine. Det gör att läkare och patient bör diskutera om hormonbehandling för att förebygga återfall ska ges under mer än fem år, anser Jonas Bergh, professor vid Karolinska institutet. (2 kommentar)

Sjuåring fick helt ny hudkostym med genterapi

Forskare har med hjälp av genetiskt korrigerade stamceller lyckats rekonstruera en fullt funktionell överhud hos ett barn som förlorat 80 procent av epidermis på grund av en svår genetisk sjukdom. Fynden publiceras i tidskriften Nature. (0 kommentar)

Regeringen vill ha bättre koll på lämplighetsprövning

Lämplighetsprövning av vårdpersonal som utreds för fel ska göras snabbare och med större säkerhet, och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd behöver bli starkare. Det tycker regeringen som nu inleder en översyn av patientsäkerhetslagen.(3 kommentar)

Debatt

Antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi – renässans för klassisk kombination?

Kolorektalcancer är en mycket vanlig cancerform. Frånsett recidiv av cancer är postoperativ infektion en betydande risk vid kolonresektioner. Optimal antibiotikaprofylax är därför viktigt, skriver Lars G Burman. (5 kommentar)

Sjuksköterskemottagningen på akuten avlastar läkarna

En särskild mottagning med så kallade behandlingssjuksköterskor kan förbättra flödet på akutmottagningar. Det visar den försöksverksamhet som startade i Linköping våren 2014 och som nu permanentats, skriver Monica Magnusson. (1 kommentar)

Inrätta nationellt centrum för Kocks reservoar

Kontinent urostomi enligt Kock blev inte så vanlig som man en gång föreställde sig, men det finns fortfarande patienter – företrädesvis kvinnor – där metoden bör kunna erbjudas. För att garantera hög kvalitet bör verksamheten koncentreras till ett nationellt centrum, skriver Olof Jonsson. (0 kommentar)

Syftet med målnivåer är att ge vården tydliga kvalitetsmål

Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna. Ett av dessa är vård vid depression och ångest. Förslaget har kritiserats i en debattartikel i Läkartidningen. Här svarar Socialstyrelsen. (3 kommentar)

Krönika

»Högt och tydligt ropar han: ‘Jag har ebola!’ … och på bara någon minut är hela väntrummet tomt.«

När K sätter press på vårdapparaten står det klart för alla att han egentligen inte är mottaglig för vård utan måste få rå sig själv. Men sjuksköterskan på mottagningen som portionerar ut hans piller är en livförsäkring som han i bättre stunder till och med kan tycka om, skriver Hans Olsson i sin krönika. (7 kommentar)

Kultur

Magasinet nästa för rotundans moulager

Moulagerna lämnar rotundan på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Den senare ska rivas, de förra magasineras på obestämd tid. Läkartidningen visar bilder på några moulager och förklarar vad de är. (0 kommentar)

»Vad jag lärt mig av att arbeta inom palliativ vård«

Det finns ingen optimal modell för hålla det där omöjliga samtalet, med anhöriga på besök hos någon som vårdas palliativt. Som ung underläkare lyssnar man och lär sig efter hand – och varje dag på jobbet är en vidareutbildning i sig. (4 kommentar)

Om stetoskop och händer som botande redskap

Att få höra ett patienthjärta slå i regelbunden, normo­frekvent rytm kan ha botande effekt på en snart blivande läkares eventuella oro och takykardi. Att lägga en hand på patienten för att känna igenom lymfkörtelstationer ger också information, och för patienten ger det känslan av att bli ordentligt undersökt.(3 kommentar)

Människor & möten

»Goda idéer kommer ofta från dem som är i vården«

Johan Kaarme, barnläkare och forskare, arbetar sedan september på halvtid som chef för Innovation Akademiska. Målet är att få fram nya metoder inom teknik och diagnostik som kan gagna både sjukvårdsanställda och patienter. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Sara Modig

Sara Modig, med dr, distriktsläkare och äldregeneral på uppdrag av Läkemedels­rådet i Region Skåne, har skrivit en artikel om basala läkemedelsgenomgångar tillsammans med ST-läkare Lina Nyhlén. (0 kommentar)

Reflexion

Vård i samråd

»Vi har ingen aning om vad som ligger bakom patientens val, och det vore ett övergrepp att inte ta hänsyn till patientens autonomi.«   (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Undersökningar utan värde är ett problem i vården

Medicinsk och teknisk utveckling medför ibland att åtgärder och test spelat ut sin roll. Röntgenundersökning av ländryggen ger sällan värde för patienten. Validerade riktlinjer för när och hur ländryggen ska undersökas med avbildande metoder bör följas. (1 kommentar)

Nya Rön

Samband mellan diabetes och skillnader i behandling av demens

Patienter med diabetes var yngre vid demensdiagnos och fick mindre medicinering mot Alzheimers sjukdom än andra med demens, vilket talar för att deras demensbehandling var mindre optimal. (0 kommentar)

Nya regimer för peritonealdialys kunde minska glukosupptaget

Datorsimuleringar visade att glukosabsorptionen vid automatiserad peritonealdialys kunde minskas avsevärt och behandlingstiden kortas med hjälp av något högre dialysatflöden och nya så kallade bimodala behandlingsregimer.  (0 kommentar)

Bättre bildkvalitet med iterativa metoder än med traditionell metod

Med hjälp av iterativa metoder för att rekonstruera datortomografiska bilder kunde stråldosen vid DT-buk på barn sänkas med 32 procent utan att försämra bildkvaliteten. (0 kommentar)

Samband mellan stegrade troponiner, bröstsmärta och ökad risk att dö

Hos patienter med bröstmärta var stabilt förhöjda troponinvärden, redan på nivåer som anses som normala, förenliga med en kraftigt ökad risk för död, hjärtsvikt och hjärtinfarkt, enligt en svensk studie i Journal of the American College of Cardiology. (2 kommentar)

Komplikationsrisk hos gravida med astma påverkades inte av släktskap

Vid analys av kusin- och syskonkontroller sågs att riskerna för komplikationer under graviditet och förlossning kvarstod hos gravida med astma, enligt en registerstudie. (0 kommentar)

Översikt

Ländryggsröntgen ger falsk säkerhet och ringa nytta för patienten

År 2016 utfördes drygt 140 000 röntgenundersökningar av ländryggrad i Sverige till ytterst ringa nytta men till en kostnad av ca 85 miljoner kronor. Röntgen av ländryggrad bör ersättas med MRT och DT som primärmetod när bilddiagnostik av »ont i ryggen« är indicerad. (13 kommentar)

Lipödem – en ofta förbisedd men behandlingsbar sjukdom

Lipödem är en smärtsam sjukdom som drabbar kvinnor mellan puberteten och menopausen genom en fettansamling subkutant i framför allt de nedre extremiteterna, men som framgångsrikt kan behandlas med fettsugning. (1 kommentar)

Originalstudie

Tidsbrist största hindret för att utföra basal läke­medelsgenomgång

I Region Skåne innebär »Skånemodellen« att alla läkemedelsbehandlade patienter över 65 års ålder ska erbjudas läkemedelsgenomgång. För att läkemedelsgenomgångarna ska kunna öka i omfattning och kvalitet behöver utbildning i ämnet ges regelbundet till förskrivare, och mer tid behöver avsättas för läkarbesök.  (1 kommentar)

Utgåvan som PDF