Nr 47/2017

Inledare

Arbetsvillkoren för läkare ämne för ministern

I intervjun kommenterar Annika Strandhäll även ämnen som fördelningen av AT- och ST-platser, primärvårdsutredaren Anna Nergårdhs uppdrag och läkares arbetsvillkor. (0 kommentar)

Signerat

Traditionell facklig förhandling ger resultat

»Arbetsgivaren kan inte längre i tysthet skriva bort övertidsersättningen.« (0 kommentar)

Nyheter

»Villkoren för läkare ska vara överkomliga«

Sjukskrivningarna ökar bland hälso- och sjukvårdens personal. Samtidigt ökar kraven på vårdens tillgänglighet och effektivitet – inte minst inför valet. Hur ska hon få ihop det? Annika Strandhäll är socialminister sedan i somras, med en lång facklig bakgrund och fokus på personalfrågan. (4 kommentar)

Hållbara argument både för och emot dödshjälp

Debatten om dödshjälp och läkarassisterat självmord behöver tydliggöras och baseras på befintlig forskning och fakta. Det anser Statens medicinsk-etiska råd, Smer, som nu publicerar en rapport om kunskapsläget kring dödshjälp.(3 kommentar)

Umeåforskare kritisk till nya amerikanska blodtrycksmål

Nya amerikanska rekommendationer sänker gränsen för hypertoni till ett medelblodtryck över 130/80 mmHg. Det förvånar Bo Carlberg, docent vid Umeå universitet, som nyligen såg små vinster med intensiv blodtryckssänkning i en omfattande metaanalys. (1 kommentar)

Läkare samlar sig för eget #metoo

Kvinnliga läkare visar stort intresse för att delta i ett eget upprop i #metoo-kampanjen. På bara några dagar har 500 nya medlemmar anslutit sig till en Facebook-grupp där frågan diskuteras. (0 kommentar)

»Vi har inte en fullgod patientsäkerhet«

Återigen kommer krislarm från Sunderby sjukhus i Luleå. Bristen på vårdplatser beskrivs som akut. I måndags upptogs platserna på två vårdavdelningar av utskrivningsklara patienter.(0 kommentar)

RMV ser över metod efter uppgifter i Läkartidningen

Efter en debattartikel i Läkartidningen ser nu Rättsmedicinalverket över metoden med magnetkameraundersökning av knäled vid åldersbedömningar. Dessutom skjuts en fördjupad studie om åldersbedömning med magnetkameraundersökning på framtiden. (1 kommentar)

Debatt

Apropå! En arrogant organisation

Den europeiska läkemedelsorganisationen EMA:s attityd mot forskare riskerar att isolera organisationen från den akademiska världen. EMA blir okunnigt och kommer att dölja sin okunnighet bakom en än mer komplicerad byråkrati, skriver Per Aspenberg. (4 kommentar)

Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs

Varje år släpps flera ton diklofenak ut i sjöar och vattendrag. I Stockholms läns landsting är receptförskrivningen av diklofenak lägre än i de flesta andra landsting. Även den totala mängden försåld diklofenak är låg. Lägre förskrivning på recept verkar inte leda till en ökad receptfri konsumtion, konstaterar Läkemedelsverket. (0 kommentar)

Krönika

»… som Fångarna på fortet-celler med uppgifter att klara under tidspress.«

Något är skevt i systemet när man så ofta måste kliva utanför sitt inlärda fundament och därför önska att man från början blivit lärd att arbeta avskalat med en gnutta ofarligt slarv och utan för mycket tidskrävande empati, funderar allmänläkaren och vårdcentralsdoktorn Sara Åkerberg i sin krönika.(6 kommentar)

Kultur

Hans Rosling skrev sin självbiografi i kapp med tiden

Läkaren, forskaren och folkbildaren Hans Rosling gick bort den 7 februari i år. Under sin sista tid i livet skrev han tillsammans med journalisten Fanny Härgestam sina memoarer, en berättelse om hur han kom att förstå världen och samtiden. Läkartidningen publicerar några korta utdrag ur boken. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Josefin Lysell

Josefin Lysell har skrivit en artikel om psoriasis hos barn och ungdomar. Även hos barn finns risk för samsjuklighet, och psykisk samsjuklighet med depression och ångest har visats vara mer uttalad inom gruppen med debut av psoriasis i unga år än vid debut i vuxen ålder. (0 kommentar)

Reflexion

Lika inför lagen

»Kan den EU-utbildade läkaren förväntas göra rätt i Sverige? Tänk om det som var rätt i ett land inte är det i ett annat?« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Inflammation och ateroskleros – sista pusselbiten är på plats

Inflammation är inte bara en markör vid ateroskleros, utan en aktiv del av patogenesen. Fynd från studien CANTOS har visat att man genom att behandla inflammation (med en monoklonal antikropp mot interleukin-1-beta) också uppnådde kardiovaskulär prevention.  (14 kommentar)

Nya Rön

Ovanligt syndrom låg bakom flera fall av Addisons sjukdom

Genom att systematiskt screena patienter med Addisons sjukdom för cytokinautoantikroppar kunde man identifiera flera fall med det ovanliga syndromet APS1, som innebär stor risk för ytterligare allvarliga komplikationer. (0 kommentar)

Inga bevis för att inflammatorisk tarmsjukdom är lindrigare hos äldre

Inga bevis hittades för att inflammatorisk tarmsjukdom skulle ha ett lindrigare sjukdomsförlopp hos äldre, och det fanns stora skillnader i behandling av patienter i olika åldersgrupper, enligt en registerstudie. (0 kommentar)

Temainledning

Komplexa diagnoser med samsjuklighet

På senare år har kunskapen om eksemsjukdomar och psoriasis ökat, bland annat vad gäller samsjuklighet. Detta ställer nya krav på diagnostik och samarbete mellan olika specialiteter. (0 kommentar)

Meddelanden

Nominering till 2017 års allmänläkarvän

Ta chansen att nominera en person som Du anser gör sig förtjänt av att koras till 2017 års allmänläkarvän. Svenska Distriktsläkarföreningen instiftade för några år sedan ett hederspris kallat Årets allmänläkarvän. Mottagaren skall vara en person, som genom sitt agerande och renommé stärker bilden av svensk primärvård och oss distriktsläkare. Det kan mycket väl vara […](0 kommentar)

Nytt om namn

Belönad för bekämpning av malaria

Andreas Mårtensson, specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, professor i internationell barnhälsovård, har fått SIGHT Award, som 2017 delas ut för första gången.(0 kommentar)

Fristad för vårdpersonal fyller 50 år

Det var kalas på Ersta psykiatriska klinik i Stockholm när enheten firade sitt 50-årsjubileum. Glada på bilden är (fr v) Alexander Wilczek, tidigare verksamhetschef, Solveig Strandberg Eriksson, enhetschef, Johanna Broms, verksamhetschef och Kalle Johansson, tidigare mentalskötare.(0 kommentar)

Studenternas bästa handledare 2017

Pontus Vulkan, ST-läkare på medicinkliniken, Västerviks sjukhus, har utnämnts till Årets handledare 2017 av Sveriges läkarförbund Student.(0 kommentar)

Ny dekan och prodekan i Lund

Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi och diabetesforskare, har utsetts till dekan, och Kristina Åkesson, professor i ortopedi, forskare om osteoporos, till prodekan vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.(0 kommentar)

Senior urologiprofessor hedrad för livsverk

Hans-Göran Tiselius, professor emeritus i urologi vid Karolinska institutet, har hedrats med utmärkelsen »Lifetime Achievement Award« för sina insatser och sitt ledarskap inom specialiteten.(0 kommentar)

Bäst på strokevård i Sverige

Aleris Specialistvård Bollnäs är bäst på strokevård i Sverige. Det fastslår kvalitetsregistret Riksstroke som belönar strokenheten vid sjukhuset i Bollnäs med utmärkelsen »Årets strokeenhet«.(0 kommentar)

Pris för test som avslöjar allergiframkallare

Malin Lindstedt, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, är en av dem som belönas av Stiftelsen för Strategisk Forskning för sitt arbete med »nyttiggörande av forskning«.(0 kommentar)

Forskare satte ljus på blodförgiftning

Adam Linder, forskare, specialist i infektionssjukdomar, överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund, har fått utmärkelsen »Global Sepsis Award 2017« av sammanslutningen Global Sepsis Alliance. Han blev nominerad i den individuella kategorin för insatser som kan öka medvetenheten om sepsis. Adam Linder har även »satt ljus på ’Världsdagen för sepsis’ i Sverige«, en annan insats som bidrog till att han fick priset.(0 kommentar)

Temaartikel

Psoriasis med debut i barndom och ungdom

Psoriasis kan debutera i alla åldrar, och debut i barndom/ungdom är inte ovanlig. Psoriasis hos barn och ungdomar skiljer sig till viss del kliniskt och genetiskt från psoriasis hos vuxna. Samsjuklighet med artrit, övervikt, inflammatorisk tarmsjukdom och psykiska besvär har visats också inom barnpopulationen med psoriasis.  (0 kommentar)

Nya läkemedel mot atopiskt eksem väntar på godkännande

Patogenesen vid atopiskt eksem är ett samspel mellan defekt hudbarriär och abnormt immunsvar. Orsaken kan vara genetiska faktorer, miljöfaktorer eller en kombination av båda. Inom en snar framtid kan förhoppningsvis bättre behandling erbjudas även av de svårare formerna av atopiskt eksem. (0 kommentar)

Atopiskt eksem vanligt i alla åldrar

Barn med eksem har en ökad risk för att utveckla IgE-sensibilisering, födoämnesallergi, astma och rinit. Huruvida icke-allergiska sjukdomar är associerade med atopiskt eksem eller inte är dock fortfarande oklart. (0 kommentar)

Behandling av psoriasis: från tjära till biologiska läkemedel

Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom med betydande samsjuklighet, t ex psoriasisartrit och metabola. Förändring av livsstil (hälsosam kost, fysisk aktivitet, rökstopp och avhållsamhet från alkohol) kan verka preventivt mot psoriasis och dess samsjuklighet men också potentiera effekten av medicinska behandlingar. (0 kommentar)

Psoriasisartrit – en utmaning för patient och läkare

Tidig diagnostik med fokus på inflammatoriskt aktiva patienter är basen för rätt vård och behandling vid psoriasisartrit. Individuell behandling utifrån aktivitet och kända riskfaktorer rekommenderas. (0 kommentar)

Psoriasis är en hudsjukdom med många ansikten

Psoriasis är en vanlig hudsjukdom med olika kliniska varianter. Den yttersta orsaken är ännu okänd, men ärftligheten är stark. Aktuell forskning har gett ny kunskap som banat väg för ny och effektiv behandling. Psoriasis är förknippad med betydande samsjuklighet.(0 kommentar)

Människor & möten

Han informerar om skadorna efter kvinnlig könsstympning

Johannes Leidinger, specialist i obstetrik och gynekologi samt fostermedicin, har regelbundna informationskvällar för sjukvårdspersonal och allmänhet om kvinnlig känsstympning. »I min specialitet är det praktiskt taget omöjligt att inte komma i kontakt med problematiken även här i det svenska vardagslivet«, säger han.   (1 kommentar)

Utgåvan som PDF