Nr 49-50 2020

Inledare

Att barnanpassa vård är viktig vårdutveckling

Vårdutveckling av detta slag är både viktig och intressant att följa. Det är därför av vikt att sådant arbete får fortsätta även i situationer där sjukvården utsätts för olika påfrestningar, som personalbrist och hög arbetsbelastning.(0 kommentar)

Signerat

Tillsammans blir vi starka

Där och då svor jag dyrt och heligt att jag skulle vara Läkarförbundet troget i hela mitt liv.(0 kommentar)

Nyheter

»Modellen är användbar även utanför barnklinikerna«

Flera regioner planerar nu kollegiala granskningar av barnsjukvården. I Region Kronoberg hoppas man kunna bredda arbetet till andra delar av sjukvården.(1 kommentar)

Kliniker vill se vården genom barnens ögon

I januari blev barnkonventionen svensk lag. Men hur stärker man barnens rätt i sjukvården? I Gävleborg och Sörmland har barnklinikerna granskat varandra – och fått ett kvitto på att de är på rätt väg.(0 kommentar)

Ingen region har begärt hjälp från nationellt lånesystem

I takt med att covidpatienterna blir fler ökar trycket på sjukvården och dess medarbetare. Men än så länge har ingen region använt sig av det nya nationella systemet för personallån i kris.(0 kommentar)

Beslut om BT-regler skjuts fram

Socialstyrelsens föreskrift om BT försenas, bland annat för att förordningsändringarna som reglerna ska bygga på inte är klara. Bollen ligger hos regeringen. Men Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har valt att förhandla om villkoren för den nya BT-tjänsten trots att viktiga pusselbitar saknas.(0 kommentar)

Distriktsläkare: Ta fram miniminivå för läkarinsatser på äldreboenden

Bristerna i regionernas vård av äldre på särskilda boenden är ytterligare ett bevis för att primärvården är underdimensionerad. Det anser Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma som nu efterlyser en fastslagen lägsta nivå för läkarinsatserna.(4 kommentar)

Bemanningen måste öka med 400 läkare varje år fram till 2029

Sjukvården behöver utöka bemanningen med 1 800 personer varje år fram till 2029. Däribland 400 läkare. För att bromsa utvecklingen vill Sveriges Kommuner och regioner att fler jobbar heltid och går senare i pension.(1 kommentar)

Smer: Även papperslösa har rätt till organtransplantation

Osäkerhet kring tillgången till eftervård bör inte vara ett skäl för att neka personer utan permanent uppehållstillstånd organtransplantation och annan livräddande vård. Det skriver Statens medicinsk-etiska råd i en ny rapport.(0 kommentar)

Debatt

Apropå! Garderobsrensning och sjukvårdspolitiskt stillestånd

Ingvar Krakaus »garderobsrensning« resulterade i förslaget om att det hålls en rad sjukvårdspolitiska seminarier, gärna i Läkaresällskapets regi, i syfte att kunna lossa ett antal utvecklingshindrande bromsklossar inom hälso- och sjukvården.(1 kommentar)

Sverige behöver en tydlig strategi för hantering av långtidscovid

Sverige behöver tydliga riktlinjer för utredning, behandling och rehabilitering vid covid-19. Det krävs även mer resurser till forskning om långtidseffekterna av sjukdomen. Det skriver representanter för Stödgruppen för läkare med långtidscovid.(0 kommentar)

Krönika

»Att anstränga sig för att skapa nyfikenhet, i stället för konflikt«

Hur för man ett samtal med personer som vars världsbild är en helt annan än den man själv har? En lösning kan vara att ta samtalen – just med dem som inte håller med en, eller som tror på udda saker, förklarar Jonathan Ilicki i sin krönika. (3 kommentar)

Kultur

Frågan om luftburen smitta stött och blött i över 2 000 år

Hur smittar sjukdomar genom luften? Redan de gamla grekerna undrade över luftburen smitta, och än i dag är vetenskapen inte helt säker på hur smittspridningen påverkas av droppstorlek i aerosol, virusnivåer, avstånd, luftfuktighet och ventilation. Jon Edman Wallér, klinisk mikrobiolog, gör en idéhistorisk genomgång.(3 kommentar)

Människor & möten

Paus i karriären som onkolog för att studera till miljökonsult

Paul Holmer, specialistläkare i onkologi, pausar karriären som kliniker för att ta en internationell masterexamen i hållbar utveckling med utbildningsperspektiv.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Jag håller nog på att bli zoomifierad

»En av de copingstrategier som lyfts fram är kollegialt stöd.«(0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Framtida testning för sars-cov-2 – inte bara mer utan smartare

PCR-test för sars-cov-2 är värdefulla för diagnostik och ska tolkas i klinisk kontext. Kvalitetskontroll är nödvändig för att undvika falskt positiva och falskt negativa resultat. Antigentest för sars-cov-2 har stor potential som epidemiologiskt instrument.(0 kommentar)

Nya Rön

Pågående NOAK-användning tycks inte skydda mot svår covid-19

En stor svensk observationsstudie kunde inte påvisa någon signifikant koppling mellan pågående NOAK-behandling och risk för svår covid-19.(1 kommentar)

Hög sjukdomsaktivitet vid reumatoid artrit kopplad till ökad trombosrisk

Sjukdomsaktivitet vid reumatoid artrit mätt på olika vis är tydligt kopplad till risken att utveckla venös tromboembolism inom ett år. Det visar en svensk registerbaserad kohortstudie.(0 kommentar)

Kardiovaskulär sjukdomsbörda påverkade samband mellan blodtryck och mortalitet vid typ 2-diabetes

Kardiovaskulär sjukdomshistoria är en anamnestisk uppgift som är enkel att värdera, och som bör tas i beaktande när blodtrycksnivåer används för riskprediktion vid typ 2-diabetes.(2 kommentar)

Olika aspekter på ICD vid hypertrofisk kardiomyopati

En ny avhandling belyser olika aspekter av ICD-behandling hos patienter med hypertrofisk kardiomyopati: ICD-användning med tonvikt på riskvärdering, dödlighet och dödsorsaker, hur det är att leva med ICD och riskmarkörer för plötslig död.(0 kommentar)

Rapport

Brister i rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada

Kvalitativ forskning visar att personer med traumatisk hjärnskada upplever brister gällande samordning och tillgänglighet till rehabilitering, och att närstående utgör ett viktigt stöd.(0 kommentar)

Översikt

Inflammation, långvarig trötthet och värk – uppdatering av kunskapsläget

Förekomsten av ansträngningsutlöst försämring och inflammation särskiljer trötthetstillstånden myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi och utmattningssyndrom.(5 kommentar)

Utgåvan som PDF