Nr 49–50/2016

Inledare

Multiprofessionell samverkan som gillas av läkare

Två exempel på multiprofessionell samverkan och dess betydelse i vården skriver vi om i denna utgåva, med start på sidan 2213. I reportaget berättas att allt fler optiker under senare år har anställts inom sjukvården. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg finns åtta optiker på ögonklinikens olika avdelningar. Wolf Wonneberger, hornhinnekirurg på Sahlgrenska, menar att optikerkompetens är […](0 kommentar)

Signerat

Brist på vårdplatser skapar kris i vården

»Målet är att ge människor den vård som de behöver …« (1 kommentar)

Nyheter

Nya samarbeten avlastar ögonsjukvården

Nya föreskrifter för optiker kan avlasta ögonsjukvården och leda till att fler patienter med glaukom upptäcks och följs upp på ett bättre sätt. På Hallands sjukhus i Halmstad testas ett samarbete mellan den landstingsdrivna ögonsjukvården, privata vårdmottagningar och optiker.(0 kommentar)

»Fler och fler ögonkliniker anställer optiker«

Fler och fler högutbildade optiker ingår i ögonklinikernas multiprofessionella team. Bertil Sterner, optiker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har till och med visst eget patientansvar.(0 kommentar)

Svagare läkarfack med större region

Lättnad över att förslaget om storregionerna spruckit och förhoppningar om en bredare diskussion om vårdens utmaningar. Det synsättet förenar läkarföreningarna i Värmland och Jämtland. Erfarenheter från Västra Götaland visar också att en stor region främst gynnar arbetsgivaren.(0 kommentar)

Begränsad kunskap om risker med digitala hälsouppgifter

Det råder okunskap om riskerna med användningen av digitala hälsouppgifter och hur patienter förhåller sig till hanteringen av sådana uppgifter. Det konstaterar Vårdanalys i en ny rapport. (3 kommentar)

»Är det bara ett krig mot sjukdomar vi håller på med?«

Narrativ medicin har fått en egen förening i Sverige. Syftet är att värna om patientmötet och patientens historia. Vi ringde upp ordföranden Valdemar Erling, internmedicinare och hematolog på Kungälvs sjukhus, för att höra mer.(0 kommentar)

Nya åtalet mot Fikru Maru: Misstänks för terrorbrott

Den svenska hjärtläkaren Fikru Maru misstänks för terrorbrott i Etiopien. Enligt åtalet ska han ha finansierat ett upplopp i det fängelse där han tidigare hölls – uppgifter som är fullständigt tagna ur luften, anser Fikru Marus advokat Hans Bagner.(1 kommentar)

»Pinsamt att svensk forskning inte är mera jämställd«

Ungefär en fjärdedel av de svenska professorerna är kvinnor och ökningstakten har stannat av. Var finns den feministiska forskningspolitiken? Det var temat för en debatt om svensk forskningsfinansiering.(0 kommentar)

Många brister i MS- och parkinsonvården

Uppföljningen av patienter med MS och Parkinsons sjukdom måste bli mycket bättre, och det behövs fler multidisciplinära team. Det visar en nationell utvärdering som Socialstyrelsen gjort.(0 kommentar)

Flera kritiska till förslaget om driftsformer för universitetssjukhus

Regeringens lagförslag om att hålla samman universitetssjukhusen och motverka att verksamheter säljs eller lämnas till andra utförare får kritik från flera håll. Bland annat för att förslaget riskerar att hindra både vårdens utveckling och det lokala självstyret.(1 kommentar)

Socialstyrelsen vill ha bättre samordning för läkares specialistutbildning

Se över om ST-rådet kan omvandlas till ett nationellt forum för samordning samt utveckla det nationella planeringsstödet för att säkra tillgången på utbildad vårdpersonal. Det föreslår Socialstyrelsen i två nya rapporter.(0 kommentar)

Debatt

Arbets(o)förmåga, psykiatri och samhälle

Samhället springer för fort för många, vilket blir ett samhällsproblem för alla. Hur kan vi få tillbaka enklare jobb och acceptans av de gränser vi har? Det undrar Tord Bergmark. (2 kommentar)

Nya strategier för behandling av långvarig bäckensmärta

Vid långvarig bäckensmärta är fokus på en enskild diagnos improduktivt. Tidig intervention och patientutbildning kan minska smärtans långsiktiga konsekvenser, skriver Eva Uustal. (0 kommentar)

Sjukhusbygget som riskerar att utlösa en ohanterlig vårdkris

Sverige har en livshotande vårdplatsbrist som förvärras för varje år. Bygget av Nya Karolinska Solna hotar att påtagligt försämra vården och vårdplatssituationen i Stockholms län för »vanliga patienter«. Två kriskommissioner bör tillsättas, en nationell och en för Stockholms län, skriver Jan Halldin. (5 kommentar)

Cykelolyckorna ökar – viktigt använda lykta vid mörkerkörning

Att intresset för cyklande växer är utmärkt ur folkhälsosynpunkt. Samtidigt ökar dock antalet cykelolyckor. Mer information om skaderisker och följdverkningar av en hjärnskakning behövs, skriver Christian Åkermark. (2 kommentar)

Idrott, medicin och dopning

Att till en kroniskt sjuk idrottare ge mediciner som höjer prestationsförmågan är enligt min menig att jämföra med dopning, skriver Bernt Ersson. (13 kommentar)

Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård

Öppnandet av Nya Karolinska Solna har lett till debatt om begreppet värdebaserad vård. Vi vill nyansera debatten och föra in argument för vad som egentligen är värde i vården, skriver Lars Falk och Yvonne Dellmark. (6 kommentar)

Krönika

»Allmänläkarens önskan om att få blicka ut över böljande renskockar var en kulturkrock för mig«

Som konsult på en byrå arbetade Johanna Ranes, Läkartidningens krönikör, i en värld som på betald arbetstid prioriterade beteenden signalerande »high performance culture«. Vid första vårdcentralsplaceringen, i samband med omskolningen till läkare, mötte hon en doktor som önskade att hon (doktorn) hade blivit renskötare. (1 kommentar)

Kultur

Ett möte kan frigöra hälsa

Distriktsläkaren Olle Hellström berättar om en svensk allmänläkare som efter långt letande hittar sin vetenskapliga handledare i person av en brasiliansk pedagog, tillika humanistisk tänkare. Läkaren är Olle Hellström själv, pedagogen hette Paulo Freire. (2 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Sofie Westling

Sofie Westling, med dr och överläkare, har tillsammans med docent och överläkare Mia Ramklint skrivit en artikel om att självskadebeteende är vanligt även utan personlighetssyndrom. Artikeln finns med i temat om personlighetssyndrom. (0 kommentar)

Reflexion

För bra vård krävs standardisering

»Professionens engagemang är helt oundgängligt för att den fortsatta IT-utvecklingen ska bli adekvat …« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

De nya cancerläkemedlen bör ges med individanpassad dos

Flertalet nya cancerläkemedel ges per­oralt i daglig dos. Därmed ökar sannolikt betydelsen av farmakokinetisk variabilitet, såsom absorption och metabolism. Individualiserad dosering baserad på koncentrationsbestämning och farmakogenetiska analyser kan förväntas bidra till effektivare och säkrare behandling.(3 kommentar)

Nya Rön

Låg grad av återfall vid djup ventrombos i arm

Primär djup ventrombos i en övre extremitet kan ses som en godartad sjukdom med låg grad av återfall. Det visar en ny avhandling. Andelen med posttrombotiska symtom var dock inte försumbar: en tredjedel av patienterna drabbades. (1 kommentar)

Metastasers omfattning viktig för prognos vid prostatacancer

Dödligheten i lokaliserad prostatacancer med låg risk är liten, men ökar gradvis under de första decennierna efter diagnos. Vid metastaserad prostatacancer har omfattningen av skelettmetastaser stor betydelse för prognosen. Det visar en ny avhandling om långsiktig prognos vid prostatacancer.(0 kommentar)

ASA hade ingen strokeförebyggande effekt vid förmaksflimmer

Patienter med förmaksflimmer och riskfaktorer för stroke bör behandlas med oral antikoagulation även inför elkonvertering och efter lungvensablation. Det är slutsatserna i en ny avhandling. Acetylsalicylsyra (ASA) bör inte användas som strokeprevention för patienter med förmaksflimmer. (0 kommentar)

Hälsosam livsstil kompenserar för genetisk risk för hjärtsjukdom

Även den som har hög genetisk risk för hjärt–kärlsjukdom kan med livsstilsförändringar minska risken till i princip motsvarande nivå som för personer med låg genetisk risk. (0 kommentar)

Inget samband hittades mellan eksem och ADHD

Eksem i förskoleåldern var inte associerat med ADHD-medicinering i skolåldern. Det visar en svensk studie. Inte heller eksem i andra åldrar var associerat med ADHD-medicinering. (0 kommentar)

Teriparatid påverkade tillfrisknandet efter höftfraktur

Teriparatid, den aktiva delen av parathormon, kan påskynda tillfrisknande efter en pertrokantär höftfraktur, visar en nyligen publicerad studie. Sannolikt beror effekten på att teriparatid påskyndar frakturläkningsprocessen. (0 kommentar)

Protonpumpshämmare ökade risken för benbrott hos medelålders kvinnor

Låga nivåer av androstendion samt låg kvot mellan androstendion och könshormonbindande globulin var kopplade till ökad risk för fraktur hos medelålders kvinnor. Det gällde också användning av protonpumpshämmare. Östrogennivån påverkade däremot inte risken för benbrott. Det visar en ny avhandling. (1 kommentar)

Anabola steroider gav oönskade långtidseffekter

De som avslutat ett missbruk av anabola steroider hade både låga testosteronvärden och hypogonadala symtom 2,5 år senare, visar en dansk studie. (5 kommentar)

Transfusion vid rupturerat aortaaneurysm – fler studier behövs

Patienter med rupturerat bukaortaaneurysm i behov av massiv blodtransfusion som genomgått endovaskulär behandling transfunderades i genomsnitt med lägre kvoter mellan plasma och röda blodkroppar samt trombocyter och röda blodkroppar än patienter som opererats öppet. Det visar en svensk studie. (0 kommentar)

Behandlingsskifte vid mykotiska abdominella aortaaneurysm

Endovaskulär behandling är nu den mest använda operationstekniken i behandlingen av mykotiska abdominella aortaaneurysm i Sverige. Det visar en svensk studie, där det också framgår att endovaskulär behandling resulterar i bättre överlevnad på kort sikt, utan långsiktiga nackdelar. (1 kommentar)

Temainledning

En angelägenhet för alla i sjukvården

Personlighetssyndrom är vanligt förekommande och påverkar interaktionen mellan patient och behandlare liksom även behandlingsutfallet vid andra former av fysisk eller psykisk ohälsa. De är därför en angelägenhet för alla som arbetar inom sjukvården, skriver gästredaktör för temat, Lisa Ekselius. (0 kommentar)

Nytt om namn

Trio utsedd till bästa kliniska handledare

David O Andersson, Alexander Björkqvist och Johan Santoft har utsetts till bästa kliniska handledare av läkarstudenterna på kursen i klinisk medicin ht15/vt16 på Södersjukhuset, Karolinska institutet, Stockholm. De får priset för sitt stora engagemang i den kliniska handledningen av studenter. Priset delades ut vid en ceremoni på Södersjukhuset 29 november. Kursen i klinisk medicin, inriktning medicin, är den längsta kursen under hela läkarutbildningen på Karolinska institutet och omfattar större delen av terminerna 5 och 6.(0 kommentar)

Forskande läkare får stöd

Perjohan Lindfors, gastroenterolog och vd vid Sollentuna specialistklinik, och Kristina Dahlman Ghozlan, hudläkare och verksamhetsansvarig vid Stockholm Hud, Läkarhuset Odenplan, Stockholm, är två två forskande läkare som får del av Praktikertjänsts forskningsbidrag på sammanlagt 500 000 kronor, fördelade på 16 pågående forskningsprojekt. Perjohan Lindfors ska i en randomiserad, kontrollerad studie jämföra internetbaserad utbildning för IBS-patienter med patientutbildning i grupp. Kristina Dahlman Ghozlan undersöker cellulära händelser i samband med methotrexatbehandling av bullös pemphigoid, en hudsjukdom med bl a blåsbildning och besvärande klåda.(0 kommentar)

Stödmiljoner till bröstcancerforskare

Göran Landberg, professor i patologi och cancerforskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, får 1 750 000 kronor i forskningsstöd från Cancerfonden. Bidraget utgår under 2017 och gäller hans forskning kring bröstcancer. Göran Landberg och hans forskargrupp rekommenderas att få ytterligare 3,5 miljoner under de kommande två åren från samma bidragsgivare. Forskargruppen, som har utvecklat nya diagnostiska metoder i samband med behandlingen av bröstcancer, får nu möjlighet att testa dessa vidare, med målsättning att påbörja kliniska prövningar. (0 kommentar)

Temaartikel

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom är vanliga och förekommer ofta tillsammans med annan psykisk och fysisk sjuklighet. Mötet med patienter med personlighetssyndrom väcker inte sällan frustration och vanmakt. Bemötandet måste präglas av respekt och hög grad av professionalism. (0 kommentar)

Risk för våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom

Vid personlighetssyndrom och förhöjd våldsrisk bör man behandla dels behandlingsbara komponenter i individens specifika personlighetssyndrom, dels samtidiga substansproblem, psykossymtom och uppmärksamhetsstörningar. Läkemedel som minskar impulskontroll, till exempel bensodiazepiner, ska inte användas. En social miljö där droger, kriminellt umgänge och närhet till potentiella våldsoffer kan undvikas är önskvärd. (0 kommentar)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi. (0 kommentar)

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom

Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom.  (1 kommentar)

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentar)

Recension

Dialogisk läkarkontakt för friska upplevt sjuka

En lättläst bok om dialogpedagogikens fader, den brasilianske pedagogen och tänkaren Paulo Freire (1921–1997), anmäls av distriktsläkaren Olle Hellström.(0 kommentar)

Människor & möten

»Vi ska ge våra AT-läkare en jättebra utbildning«

Stina Schell, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin och fortbildningssamordnare är sedan en tid AT-chef i Nyköping. AT-utbildningen där hamnade sist i senaste rankingen, och det blir den nya AT-chefens uppgift att lyfta verksamheten till en bättre position.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF