Nr 49–50/2018

Inledare

Viktigt att nå forskning via open access

Den svenska positionen är i korthet »att man vill byta affärsmodell så att man i stället för prenumerationer ska betala för att få forskningsartiklar publicerade och för att allt som publiceras av svenska forskare ska ligga öppet globalt«. (0 kommentar)

Signerat

Grattis till landets försäkringsdistributörer

»Det känns magstarkt … att föreslå en reglerad fortbildning för en yrkesgrupp men konsekvent vägra göra det för en annan.« (0 kommentar)

Nyheter

Slutstriden om open access i Europa närmar sig

Sedan 1 juli i år står forskare och läkare vid Sveriges universitet och högskolor utan direkttillgång till nya artiklar i tidskrifter som Lancet och Cell. Likadant är läget i Tyskland. Avtalen med förlaget är uppsagda på grund av oenighet om kostnader för open access. Men det finns också ett annat stort hinder för att nå fram till open access: det akademiska meriteringssystemet.(1 kommentar)

»Open access kommer att göra det dyrare för akademin«

Att gå över till open access kommer att flytta kostnaderna från dem som läser till dem som publicerar, något som kommer att innebära att det blir dyrare för akademin, konstaterar Gemma Hersh, biträdande chef för globala policyer på Elsevier.(3 kommentar)

Laboratorier missar för många cellförändringar hos kvinnor

Allt fler missade cellförändringar vid screening ligger bakom den förbryllande ökningen av livmoderhalscancerfall på senare år. Det bekräftar resultaten av den omfattande omgranskning av cellprov som nu gjorts i landet.(7 kommentar)

Nu uttalar sig RMV-chef om läget

Elias Palm, chef för avdelningen för rättsmedicin, håller inte med om att Rättsmedicinalverket är i kris. »Min upplevelse är att vi nu är inne i ett betydligt mer stabilt läge«, säger han när Läkartidningen nu fått en intervju med honom. (0 kommentar)

Riksdagsbeslut fattat: BT ska införas och AT fasas ut

Förändringen av läkarutbildningen och införandet av bastjänstgöring (BT) har blivit en riktig långbänk. Men i dag, onsdag, har riksdagen beslutat att BT ska införas från 2020. Beslutet innebär även att allmäntjänstgöringens tid är räknad.(2 kommentar)

»Vi har vunnit en seger«

Ändå sedan regeringens utredare Stefan Lindgren presenterade sitt förslag om en ny läkarutbildning har Läkarförbundet kämpat för en gemensam introduktionstjänst. Nu gläds Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, åt riksdagens beslut. (6 kommentar)

Tusentals anmälningar om felaktiga implantat

3 700 anmälningar om fel i medicintekniska produkter har gjorts på tio år, däribland pacemakrar och ICD som ger onödiga 900-volts stötar. (0 kommentar)

Debatt

Livmodertransplantation med levande donator – etiskt dilemma?

I litteraturen kring livmodertransplantation antas ofta att transplantation med levande donator skulle vara mindre etiskt problematiskt än altruistiskt surrogatmoderskap. Vi manar till försiktighet med sådana antaganden, skriver Lisa Guntram och Nicola Jane William. (0 kommentar)

Receptsamling för »gröna öar«

I vårdarbetet är alla yrkesgrupper viktiga, men på en vårdcentral är distriktsläkaren viktigast. Det är alla yrkesgrupper vid Borgholms hälsocentral överens om. Endast distriktsläkaren kan ta dirigentrollen och styra vårdflöden, konstaterar de i sin »receptsamling« för riktigt bra sjukvård. (2 kommentar)

Krönika

»Inte bjöd han ut mig på dejt … Nej, det hände något mycket värre.«

Ska man förväntas agera äktenskapsrådgivare också när man bara är en nybakad doktor på akuten glad över att just ha lyckats häva ett njurstensanfall? Man kan bli radiolog för mindre, menar Joanna Ahlkvist, som dock medger att det numera finns konsultationsverktyg för hantering av oförutsedda patientbeteenden.(6 kommentar)

Kultur

Doktor Doris känsla för patienten

Promenader i naturen är återhämtning och reflektionstid för Camilla Richardsson, alias Doktor Doris, allmänläkare sedan 25 år. I naturen hittar hon bilder som speglar hennes många reflexioner över patientmöten.(1 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Lars Wallentin

Lars Wallentin, senior professor, har skrivit om utvecklingen av NOAK-läkemedel i veckans tema »NOAK – 10 år i Sverige«. (0 kommentar)

Reflexion

Förändringar på vetenskaplig grund

»Vad skulle hända om vetenskaplig metodik infördes när det gäller alla slags förändringar, organisatoriska såväl som behandlingar?« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Årets Nobelprisbelönta anti­kroppar i cancervården

Antikroppsbehandling mot cancer är rutin sedan många år, men det är först med introduktionen av årets »Nobelprismediciner« som immunterapi har etablerats som en huvudsaklig behandling. Lovande pågående forskning inom immunterapiområdet innefattar T-celler, immun­stimulerande genterapi och kombinationer av olika immunterapier samt kombinationer av immunterapi och cytostatika.  (0 kommentar)

Nya Rön

Hög överlevnad hos tillväxthämmade barn

Riskökningarna för död efter första levnadsmånaden är låg bland barn med tillväxthämning. En överväldigande andel av de tillväxthämmade barnen överlever till 18 års ålder. Det visar en svensk studie.(0 kommentar)

Högre sjuklighet vid subsyndromal depression hos personer över 80 år

Subsyndromal depression hos den äldsta befolkningen är förenad med lägre livskvalitet samt högre sjuklighet och samhällskostnader. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. (0 kommentar)

Promenad i parken bättre för blodkärlen än promenad i staden

En brittisk forskargrupp lät 119 personer ta en två timmar lång promenad i London, dels på Oxford Street, dels i Hyde Park. Det visade sig att graden av kärlstelhet förbättrades signifikant efter parkpromenaden, men inte efter promenaden i det trafikerade området. (0 kommentar)

Ny kunskap om hur störd sömn på sikt kan bidra till viktuppgång

Resultat från en ny studie indikerar att akut sömnbrist kan ha en ofördelaktig inverkan på mekanismer som reglerar muskel- och fettvävnadens uppbyggnad och ämnesomsättning. Detta kan innebära nya ledtrådar till hur sömnbrist och skiftarbete på sikt ökar risken för ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes. (0 kommentar)

Temainledning

NOAK står säkra i klinisk praxis

Under den senaste 10-års-perioden har NOAK blivit den vanligaste orala antikoagulantiagruppen. Här presenteras det aktuella kunskapsläget, men också en historisk tillbakablick. (0 kommentar)

Nytt om namn

ST-läkarnas favorit – värd en buckla

Simon Rundqvist, överläkare och specialist i pediatrik på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, har valts till 2018 års bästa handledare av ST-läkarna på kliniken.(0 kommentar)

Fint pris för stort engagemang

Emma Schygge (Capio S:t Göran) har utsetts till bästa kliniska handledare av läkarstudenterna på kursen i klinisk medicin ht17/vt18 på Södersjukhuset, Karolinska institutet, Stockholm.(0 kommentar)

Människor & möten

Bemanningen – utmaning för Försvarsmaktens nya chefläkare

Markus Karumo, specialist i psykiatri, är sedan den 12 november ny chefläkare för Försvarsmakten.  (0 kommentar)

Temaartikel

Laboratorieanalyser vid NOAK-behandling

Monitorering av behandlingseffekt rekommenderas inte för NOAK, men i vissa kliniska situationer kan mätning av antikoagulerande effekt behövas. Specifika NOAK-analyser kommer att bli tillgängliga på allt fler sjukhus eftersom analyserna går att sätta upp på de koagulationsinstrument som används i sjukhuslaboratoriernas dygnet runt-verksamhet. (0 kommentar)

NOAK vid ischemisk hjärtsjukdom och perifer ateroskleros

NOAK har även studerats i kombination med trombocythämning hos patienter med koronarsjukdom och perifer aterosklerotisk sjukdom, och kommer sannolikt framöver även att i lägre doser finna sin plats även i behandling av dessa tillstånd. (0 kommentar)

NOAK vid klaffsjukdom – bara i särskilda fall

NOAK är i dag inte rekommenderat vid klaffsjukdom, men därmed bör inte alla patienter med klaffsjukdom exkluderas från behandling med NOAK. Vid förmaksflimmer och lindrig–måttlig aortaklaffsjukdom eller degenerativ mitralklaffsinsufficiens kan NOAK väljas som strokeprofylax. (0 kommentar)

NOAK lika säkert som warfarin vid elektiv elkonvertering

För samtliga NOAK-läkemedel finns data som visar att de är säkra alternativ till warfarin vid elektiv elkonvertering av förmaksflimmer. Med NOAK blir tiden till elkonvertering betydligt kortare, och elkonverteringsverksamheten blir lättare att planera.  (0 kommentar)

NOAK som trombosprofylax vid ortopedisk kirurgi

Vid ortopedisk kirurgi i nedre extremitet och bäcken är risken för venös tromboembolism hög. NOAK har visat sig vara effektiv och säker trombosprofylax efter höft- och knäplastik. Samtidigt skapar den ökade användningen av NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer nya problem vid akut och elektiv kirurgi. (0 kommentar)

Förstahandsvalet som stroke­prevention vid förmaksflimmer

NOAK är förstahandsval för strokeprevention vid förmaksflimmer baserat på randomiserade studier omfattande >70 000 patienter, där apixaban, dabigatran, edoxaban och rivaroxaban var minst lika effektiva och säkra som warfarin. (0 kommentar)

NOAK vid venös tromboembolism samt hantering av blödningar

NOAK är i dag förstahandsbehandling vid venös tromboembolisk sjukdom på grund av en både enklare och säkrare behandling. Om en allvarlig blödning eller behov av akut kirurgi uppkommer, finns i dag antidot mot dabigatran samt en handläggningsplan för övriga NOAK. (0 kommentar)

Så blev NOAK den dominerande behandlingen vid förmaksflimmer

Under en intensiv 10-årsperiod bevisade NOAK-forskarna att NOAK är den överlägset effektivaste, säkraste och enklaste behandlingen för att förebygga stroke vid förmaksflimmer och därför måste prioriteras framför warfarin. Läs om den kliniska utvecklingen av direktverkande orala antikoagulantia. (1 kommentar)

Utgåvan som PDF