Nr 7/2020

Inledare

Utveckling som ger bättre vård bör välkomnas

Per-Anders Abrahamsson berättar att förhoppningen är att uppnå det som han inte lyckats med inom den offentliga vården, nämligen minimal väntetid för cancerpatienter. (0 kommentar)

Signerat

Välfärdskommissionens viktiga och svåra uppdrag

Välfärdssystemen är inte statiska – de måste moderniseras och utvecklas för att räcka till och hålla hög kvalitet. (3 kommentar)

Nyheter

Pappersrecept blir kvar till nästa år

Läkemedelsverket skjuter upp slopandet av pappersrecept – detta efter att ha lyssnat in synpunkter från förskrivare som fortfarande inte har tillgång till ett elektroniskt receptsystem. (7 kommentar)

Svag utveckling för tillgängligheten

Den svenska hälso- och sjukvården har goda medicinska resultat, men det finns problem vad gäller tillgängligheten och antalet överbeläggningar och utlokaliseringar. Det är en slutsats i en ny rapport från Socialstyrelsen.(0 kommentar)

Sylf: Låt inte regioner som missköter sig anställa olegitimerade före AT

Om regioner låter icke-legitimerade läkare som inte gjort AT gå ensam jour, då bör Socialstyrelsen dra in deras rätt att anställda nya underläkare. Det föreslår Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening (Sylf).(0 kommentar)

Dragkamp mellan sjukhus när vård vid ryggmärgsskada ska samordnas

Sex universitetssjukhus vill bedriva nationell högspecialiserad vård vid förvärvad ryggmärgsskada hos vuxna. Men enligt Socialstyrelsen ska den här typen av vård bara finnas på fyra enheter i landet.(0 kommentar)

Övergångsregler för nya specialiteter kan förlängas

Socialstyrelsen föreslår förlängda övergångsbestämmelser för de läkarspecialiteter som tillkom 2015. Eftersom det är brist på färdiga specialister får man fortsatt använda handledare från en närliggande specialitet. (0 kommentar)

Politikerna vill upphandla förlossningen i Karlskoga

Tidigast i slutet av 2024 skulle förlossningen i Karlskoga kunna öppna. Det har hälso- och sjukvårdsdirektören kommit fram till. För långsamt tycker politikerna, som vill upphandla verksamheten.(0 kommentar)

Rapport: Så kan primärvården upptäcka fler cancerfall

Primärvården kan bli bättre på att upptäcka fler cancerfall tidigare. Men då krävs mer resurser, forskning och bättre digitala stöd. Det skriver Cancerfonden i en ny rapport. (0 kommentar)

»Om offentlig vård fungerat optimalt hade vi inte behövts«

Snart öppnar Perituskliniken, en privat klinik som vill bli heltäckande på prostatacancer och bröstcancer och som föddes ur frustration över den offentliga vården. Regionpolitiker i Skåne ser en chans att kapa cancerköer – men också en risk för kompetensdränage.(4 kommentar)

Forskare: Problem blanda patienter med olika typer av finansiering

Perituskliniken är en murbräcka för privat finansierad cancervård – något som urholkar den offentliga vården. Det anser John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, vid Handelshögskolan i Göteborg.(5 kommentar)

Fler patienter anmäler vårdskador

Förra året gjordes omkring 17 900 anmälningar om vårdskador. Det är nästan 1 000 fler än året innan. En förklaring till ökningen kan vara större medvetenhet om risker och att fler vet att patientförsäkringen kan användas.(0 kommentar)

Regionernas digitala vård växer – men ligger fortfarande steget efter

Regionerna satsar allt mer på egna digitala lösningar, men har inte samma ekonomiska förutsättningar som de privata bolagen. Digital vård ska i regel in i samma budgetram som annan vård.(0 kommentar)

Rekordmånga besök hos nätläkarna

Förra året passerade de privata nätläkarbolagen en miljon patientbesök. Det kan jämföras med dryga 600 000 året innan. Allt tyder på att ökningen fortsätter, men också på att digital vård blir mer fysisk.(1 kommentar)

Läkare i öppet brev: »Vi fördömer tortyren av Assange«

117 läkare larmar i ett brev om Wikileaksgrundaren Julian Assanges hälsotillstånd, och kräver att »tortyren« av honom ska upphöra.(0 kommentar)

»Enorm apparat att införa screening för prostata- och lungcancer«

Hur långt bort är egentligen ett nationellt screeningprogram för prostatacancer respektive lungcancer? Det siar Ola Bratt, professor och överläkare i urologi, och Signe Friesland, överläkare i onkologi, om i ett nytt avsnitt av Läkartidningens podd.(0 kommentar)

Fler labb får möjlighet att analysera coronavirus

Vid misstanke om det nya coronaviruset har sjukvården hittills varit tvungna att skicka prover till Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna. Men nu ska ytterligare åtta laboratorier kunna analysera proverna.(0 kommentar)

Läkarförbundet: Vi behöver besked om övergångsregler för BT

Bra att förslagen äntligen är på plats. Men olyckligt att det inte blev en separat BT-föreskrift och att regeringen inte lämnat besked om vilka övergångsregler som ska gälla. Det säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.(0 kommentar)

Icke-legitimerade läkare arbetar ensamma på vart tredje akutsjukhus

På vart tredje akutsjukhus arbetar olegitimerade läkare före AT ensamma på akuten – trots att Ivo i ett principbeslut sagt att detta inte är okej. Det framkommer av en kartläggning som Kaliber har gjort. (5 kommentar)

Första svenska transplantationen av livmoder från avliden donator

För första gången har en kvinna i Sverige fått en livmoder från en avliden donator. Den nya metoden öppnar för nya möjligheter om livmodertransplantation så småningom etableras i rutinsjukvård. (0 kommentar)

Studie: Coronavirusets förmåga att sprida sig är större än WHO trott

Världshälsoorganisationen har underskattat coronavirusets spridningsförmåga. Det bedömer forskare i bland annat Umeå i en ny studie publicerad i Journal of Travel Medicine.(0 kommentar)

Gynekologer vill sätta stopp för bebis

Sluta använda ordet »bebis« vid muntlig rapportering och i journaltext – den uppmaningen riktar två överläkare på kvinnokliniken på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås till professionen.(6 kommentar)

Sollefteå bäst på vård vid hjärtinfarkt

Lagom till Alla hjärtans dag släpper det nationella kvalitetsregistret Swedeheart sitt årliga kvalitetsindex för hjärtinfarktsvården. Toppar rankningen gör – ännu en gång – Sollefteå sjukhus.(0 kommentar)

Socialstyrelsen föreslår nya föreskrifter för AT, BT och ST

Socialstyrelsen har i dag publicerat sina förslag till nya föreskrifter för AT, BT och ST med anledning av att läkarutbildningen blir sexårig och att ST ska inledas med bastjänstgöring, BT. (1 kommentar)

Förändrad diagnosmetod fick coronavirusfall att skena

I Hubeiprovinsen i Kina har mer än 14 000 nya smittade av det nya coronaviruset bekräftats på bara ett dygn. Enligt kinesiska myndigheter beror den kraftiga ökningen på en förändrad diagnosmetod.(0 kommentar)

Heidi Stensmyren tar plats i life science-råd

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tar plats i regeringens samverkansgrupp inom hälsa och life science. I gruppen sitter även Anna Nergårdh, läkare och särskild utredare för God och nära vård, Karolinska institutets rektor och flera regiondirektörer. (0 kommentar)

Karin Dahlman-Wright rektorsråd vid KI

Tidigare prorektorn vid Karolinska institutet Karin Dahlman-Wright är sedan den 1 december rektorsråd vid KI. Det skriver Dagens Medicin.(0 kommentar)

Läkare arbetade 1 135 övertidstimmar på ett år

Drygt 1 000 läkare arbetade mer än tillåtna 200 övertidstimmar förra året. En läkare i Stockholm jobbade över mest – totalt 1 135 timmar. Det visar en genomgång som SVT Nyheter har gjort.(2 kommentar)

Läkare dömd för ekobrott riskerar att mista legitimation

En läkare dömdes förra året till fängelse för ekonomisk brottslighet vid vårdcentralen han drev. Nu vill Inspektionen för vård- och omsorg att läkarens legitimation dras in.(0 kommentar)

Debatt

Framtidssamtal – ett sätt att lyfta patientens preferenser

Johan Herlin Ejerhed efterlyser ett nationellt definierat framtidssamtal, som behövs när en sjukdom kan få stor påverkan på patientens framtid. Framtidssamtal kan användas av patienten, och innebär en potentiell revansch för patientlagen, skriver han. (4 kommentar)

Vården använder kunskapsluckor som ursäkt för passivitet vid ME/CFS

Vårdgivare använder kunskapsluckorna om ME/CFS som ursäkt för passivitet. Patienterna behöver hjälp med diagnos, symtomlindring och stödåtgärder, och en ny SBU-rapport drar slutsatsen att detta bäst sker vid specialistmottagningar, skriver Sten Helmfrid och Sture Eriksson. (27 kommentar)

Ny handlingsplan för ökad patientsäkerhet sväljer kameler

Socialstyrelsens nya handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården har trovärdighetsproblem. De som de facto står för patientsäkerheten är läkarna och sjuksköterskorna, men deras viktigaste patientsäkerhetsfrågor berörs inte, skriver Åke Andrén-Sandberg. (0 kommentar)

Socialstyrelsen: Handlingsplanen vänder sig till huvudmännen

Handlingsplanen vänder sig till huvudmännen och betonar de principer och värden som kan bidra till en säker vård. Det skriver Charlotta George och Thomas Lindén, Socialstyrelsen, i denna replik på Åke Andrén-Sandbergs kritik mot myndighetens nya nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet.(0 kommentar)

Krönika

»Detta är så långt ifrån nätläkarens vård av samhällets mest friska och resursstarka som jag någonsin kan komma.«

Med all aktiv behandling avslutad vårdas patienten palliativt i hemmet i en avlägsen del av ön. Och i akut läge finns sjukvården på plats rent fysiskt – inte bara som en skärmbild av en konsult från cyberrymden, berättar Björn Englund i sin krönika.(11 kommentar)

»Jag byter kön, jag byter ålder … etniskt ursprung. Jag byter diagnos, bostadsort, släktförhållanden, frisyr …«

Läkare behöver lära sig av autentiska fall därför att hopdiktade fall aldrig någonsin blir så komplexa som de är i verkligheten, skriver Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. Samtidigt måste sekretess och patienters integritet ovillkorligen skyddas – en sak som hon arbetar mycket med inför varje fallbeskrivning. (6 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Olof Engström

Olof Engström är huvudförfattare till en ABC-artikel om skallmissbildningar. (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Smartklockor mätte hjärtrytm – väcker frågor om diagnostik

Nyligen har resultat från Apple Heart-studien rapporterats, där fler än 400 000 individer i USA som använder smartklocka för att undersöka sin hjärtrytm inkluderats. Studien väcker frågor om konsumentinitierad dia­gnostik. (9 kommentar)

Nya Rön

Ny riskmarkör för kammararytmi vid hypertrofisk kardiomyopati

I en studie undersöktes 25 patienter med hypertrofisk kardiomyopati och implanterbar defibrillator med positronemissionstomografi i syfte att hitta fler metoder för att värdera risken för kammararytmi. (0 kommentar)

Goda resultat av behandling utan drän vid spontanpneumotorax

I en australisk/nyzeeländsk randomiserad studie undersöktes konservativ behandling kontra intervention vid spontanpneumotorax. Nästan 85 procent av patienterna i den konservativa gruppen klarade sig utan dränage, vilket inte var sämre än i interventionsgruppen. (3 kommentar)

Hälften med hjärtinfarkt behöver PCSK9-hämmare enligt nya riktlinjer

I en studie inkluderande över 25 000 patienter med hjärtinfarkt beräknades att hälften av patienterna skulle behöva PCSK9-hämmare för att uppnå de nya europeiska behandlingsmålen, trots behandling med statin och ezetimib.(0 kommentar)

Njurtransplantation ökade inte sannolikhet för prostatacancer

Om lokaliserad prostatacancer påvisas inför en njurtransplantation brukar mannen behöva genomgå radikal prostatektomi innan han accepteras för transplantation. Men nu visar en studie att sannolikheten för prostatacancer bland män som genomgått njurtransplantation inte ökade över tid.(0 kommentar)

Medicinens ABC

Skallmissbildningar

Asymmetrisk form på huvudet är vanligt och förekommer hos så många som en femtedel av alla spädbarn. Lägesbetingad skalldeformitet är ett ofarligt tillstånd medan kraniosynostos i regel kräver behandling med en operation som i många fall bör göras inom de första 4–6 levnadsmånaderna.(2 kommentar)

Människor & möten

»Jag kan mycket väl tänka mig att fortsätta fem–tio år till«

Thomas Avén, allmänläkare, pensionerad sedan flera år från jobbet på vårdcentralen, har fortsatt att arbeta som doktor, bland annat som volontärläkare inom organisationen Läkare i världen.  (3 kommentar)

Nytt om namn

Prussiluskanpriset på Astrid Lindgrens barnakut

Pia Malmquist, specialistläkare på barnakutkliniken, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, har vunnit »Prussiluskan-priset 2019«, ST-läkarnas Grand Prix till Tant Pruselius minne »för excellent kliniskt handledarskap i pediatrik«.(1 kommentar)

Vårdutveckling

Behandling av erektil dysfunktion – från piller till implantat

Erektil dysfunktion bör i första hand behandlas av primärvårdsläkare eller den som följer patientens diabetes eller hjärt–kärlsjukdom. Det finns peroral behandling, uretral behandling och  injektion av farmaka. Pubisring och vakuumpump kan användas som enda behandling eller tillsammans med farmaka. Om detta inte fungerar är implantat ett alternativ. (2 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Melatonin vid epilepsi ökar sannolikt inte krampfrekvens

I en Cochraneöversikt från 2016 bedömer man att inga slutsatser kan dras gällande huruvida melatonin har någon effekt på krampfrekvens vid epilepsi, då studierna är små och har kort uppföljningstid. (0 kommentar)

Rapport

»Stabil kranskärlssjukdom« blir »kroniskt koronart syndrom«

Nya europeiska riktlinjer kommenteras av arbetsgruppen för kranskärlssjukdom i Svenska kardiologföreningen. (0 kommentar)

Fallbeskrivning

Subkutant injicerat insulin kan ge amyloidinlagring

Subkutant injicerat insulin kan aggregera till lokala inlagringar med typiska amyloidegenskaper, vilket kan innebära diagnostiska dilemman och fallgropar för patologen och oanade konsekvenser för diabeteologen. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF