Nr 8/2017

Inledare

Visst kan man bli läkare när man är över 40

Alla är de över 40 och har framgångsrika karriärer bakom sig – men har mitt i livet valt att sätta sig i skolbänken igen för att bli läkare. (0 kommentar)

Signerat

Dags för arbetsgivaren att betala för resorna

»Alla anställda bör ha rätt till en angiven huvudarbetsplats som avtalas vid anställningen.« (1 kommentar)

Nyheter

Nya rekommendationer vid förmaksflimmer

Läkemedelsverket släpper nya behandlingsrekommendationer för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer. Vid nyinsättning av orala antikoagulantia rekommenderas NOAK före warfarin. (0 kommentar)

Antalet examinerade ökar fortare än AT-platserna

Landstingen måste ta större ansvar för AT-platserna och se till att de blir fler. Det menar Sylf som kartlagt antalet platser och väntetiden i Sverige.(2 kommentar)

De blir nya läkare – mitt i livet

En journalist, en operasångare, en politisk sekreterare. Alla är de över 40 och har framgångsrika karriärer bakom sig – men har mitt i livet valt att sätta sig i skolbänken igen för att bli läkare. Och de är inte ensamma. (13 kommentar)

Majoritet får återbesök i tid – men stora skillnader över landet

65 procent av patienterna inom den specialiserade vården får återbesök inom måltiden. Men de regionala skillnaderna är stora – i Västerbotten får exempelvis bara 20 procent av patienterna återbesök i tid.(0 kommentar)

Allt fler förskolebarn bär på antibiotikaresistens

Andelen förskolebarn i Uppsala som bär på ESBL-bildande tarmbakterier har ökat kraftigt mellan 2010 och 2016. Resultaten presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet. (2 kommentar)

AT på Åland blir kvar

Socialstyrelsen ändrar sig gällande möjligheten att göra AT på Åland. EU-direktivet kan kringgås med utbildning. (0 kommentar)

Läkarförbundet vill stötta Kubas läkare

Läkarförbundet har inlett kontakt med en oberoende läkarorganisation på Kuba. Nu ska förbundet söka bidrag från Union to union för att stärka fackliga och mänskliga rättigheter i landet. (13 kommentar)

Debatt

Vårdförloppet för blåscancer bör omvärderas

Makroskopisk hematuri bör utredas utan fördröjning. Att tiden från remiss till diagnos bör vara högst fyra dagar har dock inget stöd i de studier som åberopas i det nationella vårdprogrammet, skriver Hans Hedelin och Sten Holmäng. (7 kommentar)

Längre skrivtid och nya chanser i det nya kunskapsprovet för läkare

Socialstyrelsen och Umeå universitet förlänger provtiden till fyra timmar för det teoretiska delprovet i det nya kunskapsprovet för läkare. Dessutom behöver de med underkända resultat vid de första två provtillfällena inte räkna in dem i de maximalt tre försök de har på sig att klara provet. Socialstyrelsen kommer att kontakta berörda.(4 kommentar)

Krönika

»… dotter är neurolog och patienten är yr och symtomen i övrigt har gått tillbaks«

»De såg min mor som en yr gammal tant och mig som en onödigt orolig kvinnlig anhörig med för mycket kunskaper«, skriver strokeläkaren Jenny Persson i sin krönika. Hon följde med sin strokedrabbade mor i ambulansen till en akutmottagning i akut behov av rehabilitering i genustänkande. (5 kommentar)

Kultur

Adrien Proust – framstående läkare och folkhälsoprofessor

Sonen Marcel kom att bli mycket mer namnkunnig, men fadern Adrien Proust var på sin tid en sedd och ansedd läkare och professor som gjorde betydande insatser för folkhälsan i Frankrike. (0 kommentar)

Människor & möten

»Jag har skrivit i bra många år – men ser mig som nybörjare«

Flyget, militären och underrättelseverksamhet är centrala teman i psykiatern och överläkaren Jan Daviléns nyligen utgivna spänningsroman. Bottnarna i texten är många, enligt författaren, och motiven återfinns till viss del i hans brokiga karriär som läkare inom en rad verksamheter. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Stavroula Anastasopoulou

Stavroula Anastasopoulou har tillsammans med kollegor skrivit en artikel om Stevens–Johnsons syndrom/toxisk epidermal nekrolys.(0 kommentar)

Reflexion

Läkare är man i hela sitt liv

»Så fick han själv vid 96 års ålder för första gången använda den metod som han själv utvecklat och som räddat livet på så många människor.« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Nya riktlinjer för fettlever fokuserar på tidig upptäckt

Fettlever har blivit världens vanligaste leversjukdom. Nya riktlinjer från tre stora europeiska organisationer presenterades nyligen. I riktlinjerna rekommenderas flera insatser för riskgrupper. I Sverige kan riskstratifiering med icke-invasiva system för att identifiera patienter med hög risk för skrumplever vara en väg framåt. (1 kommentar)

Nya Rön

Östrogenreceptor-beta kopplad till bättre prognos vid bröstcancer

Högt uttryck av östrogenreceptor-beta var kopplat till bättre prognos hos kvinnor med bröstcancer, särkilt hos cytostatikabehandlade patienter. Det visar en studie från Lund. Fynden talar för att östrogenreceptor-beta kan spela roll utanför vad som ansetts som hormonberoende bröstcancer.(0 kommentar)

Ingen given tidpunkt för att ge influensavaccin vid cytostatikaterapi

Influensavaccination av cytostatikabehandlade patienter med solid cancer kan ske både under pågående terapi och i cytopenifasen med samma skyddseffekt och låga biverkningsfrekvens. Det visar en nyligen publicerad studie från Sydkorea. (0 kommentar)

Stöd för empirisk behandling med bensylpenicillin vid pneumoni

Nuvarande svenska riktlinjer om bensylpenicillin som empirisk behandling för majoriteten av patienter med lindrig till måttligt svår pneumoni får stöd av en ny registerbaserad kohortstudie. (0 kommentar)

Psykiatrisk diagnos ovanligt hos gängkriminella

Tidigare diagnostiserade psykiatriska tillstånd är betydligt vanligare hos gärningsmän som begår brott mot en partner eller nära vän än hos gängkriminella. Det visar en ny studie från en svensk stad. (3 kommentar)

Originalstudie

Biologiska läkemedel etablerad terapi för barn med IBD i Sverige

I dag får ca 17 procent av barn med IBD i Sverige regelbundet behandling med biologiska läkemedel, främst infliximab. Användningen varierar dock kraftigt mellan olika barnkliniker. Biverkningar på kort sikt är framför allt olika typer av överkänslighetsreaktioner av läkemedlet. (2 kommentar)

Fallbeskrivning

Svår reaktion av antiepileptikum hos kvinna med ursprung från Asien

Risken att drabbas av karbamazepininducerad Stevens–Johnson syndrom eller toxisk epidermal nekrolys är betydligt högre för personer med asiatiskt ursprung. Här presenteras ett fall där en kvinna adopterad från Indonesien fick allvarliga hudreaktioner efter behandling med karbamazepin.(0 kommentar)

COMEX 30 för behandling av tryckfallssjuka med neurologiska symtom

Tryckfallssjuka kan drabba även den som dyker på ett säkert sätt. I artikeln beskrivs hur tre dykare med neurologiska symtom framgångsrikt behandlats på ett för svenska förhållanden nytt sätt. (2 kommentar)

Utgåvan som PDF