Nr 8/2018

Inledare

Vård måste bort när pengarna har tagit slut

– Vi fackliga varslades om att det fanns en stor oro i regionledningen för att man inte skulle kunna betala ut personalens decemberlöner före jul, för att man hade för dålig likviditet. Det har aldrig någonsin hänt tidigare, säger Sara Sehlstedt. (0 kommentar)

Signerat

»Not invented here« inget framgångsrecept

»Detta är en indikator som borde få lamporna på både Socialdepartementet och Socialstyrelsen att lysa rött.« (0 kommentar)

Nyheter

Oro för vården när ekonomin krisar

Flera regioner och landsting brottas med ekonomin. I Region Jämtland Härjedalen är det riktigt illa – här är läget så akut att regionen varslade om att personalen kanske inte skulle få sin lön utbetald före jul. Det ställer frågan på sin spets: hur länge kan ett landsting eller en region egentligen fortsätta att gå back? (0 kommentar)

Tungt på psykiatrin i Säter – Landstinget Dalarna får betala vite

Arbetsbelastningen på avdelningarna vid Säters sjukhus är för hög. Landstinget Dalarna döms nu att betala vite på 200 000 kronor.(0 kommentar)

Regeringen tillsätter kriskommission om Nya Karolinska Solna

Kommissionen ska »utreda besluts- och genomförandeprocesser i samband med upphandlingar, investeringar och organisationsförändringar« vid Nya Karolinska Solna. »Äntligen!«, kommenterar Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening. (8 kommentar)

Personlig dokumentär om Paolo Macchiarini visas snart i Sverige

Den personliga dokumentären om Paolo Macchiarinis liv när skandalen på Karolinska uppdagades visas snart i svensk tv. Läkartidningen har sett den.(0 kommentar)

Väntetiderna fortsätter öka – med stora regionala skillnader

Inget landsting lever till fullo upp till vårdgarantin. Och väntetiderna på akutmottagningarna fortsätter att öka runtom i landet, där det skiljer två och en halv timme mellan botten och toppen. (0 kommentar)

Läkare på ackord ska minska köer till akuten

Vid akuten på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg pågår ett pilotprojekt där läkarna erbjuds arbeta på sin lediga tid, delvis på ackord, med enklare akutfall. Det ska råda bot på de långa ledtiderna. (6 kommentar)

Problem på BUP i Uppsala kvar – ny 6:6a-anmälan

Flera läkare har på kort tid lämnat barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu gör huvudskyddsombudet en ny 6:6a-anmälan om brister i arbetsmiljön.(0 kommentar)

Debatt

Apropå! Journalen som kunskapskälla

Jag har använt information ur journaler och tagit fotografier av sjukdomen hos patienter där det ibland kan ifrågasättas på vilket vis jag har varit den behandlande läkaren. Jag vill inte gärna tänka att jag därmed blev en lagbrytare. Snälla, justera lagen, skriver Per-Olof Nyström apropå en krönika av Christian Unge i Läkartidningen. (4 kommentar)

Bioidentiska hormoner bör kunna förskrivas

Mikroniserat progesteron bör finnas tillgängligt för förskrivning av läkare i Sverige. Endometriesäkerheten kan garanteras genom noggrann gynekologisk kontroll, skriver Hilde Löfqvist. (5 kommentar)

Krönika

»Det är händerna vi kramar i mörkret som gör att vi sitter kvar.«

Livets biosalong kan ibland vara en psykakut med publik sittande i olika ändar av samma bord. Någon i vit rock med namnskylt, någon i huvtröja och med personnummer, trött på filmen och beredd att lämna bion. AT-läkaren Olivia Landén berättar i sin krönika.(3 kommentar)

Kultur

Poeten med historiens mest omskrivna fot

George Gordon Byron (1788–1824), mer känd som den 6:e lord Byron, författaren som utanför Storbritannien endast överglänses av Shakespeare, led under hela sitt liv av att vara född med en deformerad fot. (2 kommentar)

Människor & möten

Tanken på att forska om suicid väcktes i jobbet som journalist

Underläkaren Christine Takami Lageborn forskar parallellt med sitt kliniska arbete. Hon studerar suicid, bland annat med riskfaktorer för självmord under studietiden vid högskola och universitet.   (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Katarina Eeg-Olofsson

Katarina Eeg-Olofsson, med dr och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, är en av författarna till en artikel om Nationella diabetesregistret i veckans tema om diabetes typ 2. (0 kommentar)

Reflexion

Bäst lämpad att bli läkare

»Själv tänker jag att IQ och EQ inte bör sättas i motsatsförhållande.« (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Självmordsrisken är ökad hos närstående till självmordsoffer

Självmordsrisken för närstående till självmordsoffer är högst de första veckorna, månaderna och halvåret efter självmordet. Självmordsrisken är störst hos dem som förlorat en partner eller ett barn. Professionellt stöd för närstående till självmordsoffer kan minska psykiskt lidande och rädda liv. (0 kommentar)

Nya Rön

Död till följd av skador i Sverige

Vill man sänka mortaliteten inom området skador och trauma är det utanför sjukhuset som majoriteten av dessa dödsfall sker och som det finns fortsatt förbättringspotential, enligt en avhandling. (0 kommentar)

Temainledning

Stora framsteg inom diabetes typ 2

De senaste årens ökade kunskaper om diabetes typ 2 har gett möjligheter att påverka utfallet i kardiovaskulär sjukdom och död. (0 kommentar)

Nytt om namn

Östra Skånes bästa läkarchef

Marie Carlsson Fagerberg, specialist i gynekologi och enhetschef på kvinnokliniken i Ystad (t h på bilden), har utsetts till Östra Skånes bästa läkarchef 2017.(0 kommentar)

Temaartikel

Ny era inom terapin för typ 2-diabetes – men vad är nytt?

Metformin är fortfarande förstahandsalternativet för glukossänkande behandling. Därefter anger Läkemedelsverket att behandlingen ska individualiseras. Relativt friska och yngre bör behandlas intensivt från start. (2 kommentar)

Prevention av diabetes typ 2 med fysisk aktivitet och hälsosam mat

En stillasittande livsstil och ett ohälsosamt matmönster ökar risken för diabetes typ 2, medan fysisk aktivitet minskar risken. Råd om livsstil utgör grunden i prevention av diabetes typ 2. (0 kommentar)

Nya glukossänkande läkemedel är kardiovaskulärt säkra

Hittills har enstaka läkemedel inom gruppen SGLT2-hämmare respektive GLP-1-receptoragonister visat positiva effekter på kardiovaskulära och renala utfallsmått. Pågående studier får visa om detta är giltigt för hela läkemedelsklasser. (0 kommentar)

Många läkemedel – både nya och gamla – sänker blodglukos

Målsättningen för behandling av typ 2-diabetes är att förhindra komplikationer, god glukoskontroll är där en viktig del av behandlingen. För att på bästa sätt erbjuda effektiv läkemedelsbehandling behöver man känna till läkemedlens verkningsmekanismer och den grundläggande patofysiologin vid typ 2-diabetes.  (2 kommentar)

Hög diabetesrisk bland icke-västerländska invandrare

Icke-västerländska invandrare är en högriskgrupp för diabetes, vilket bedöms vara en följd av  exponering för diabetesdrivande riskfaktorer som utsatt socio­ekonomi, ogynnsamma levnadsvanor, ärftlighet och epigenetik. Mer riktat och bättre strukturerat preventivt arbete och ökad kunskap kring kulturella och strukturella hinder behövs. (0 kommentar)

Nationella diabetesregistret visar tydliga effekter av behandling

Nationella diabetesregistret är en självklar del av diabetesvården i Sverige för uppföljning av behandlingsresultat på lokal, regional och nationell nivå. Data från registret visar på betydelsen av god riskfaktorkontroll och ger stöd för att resultat i kliniska prövningar också gäller i klinisk vardag.(0 kommentar)

Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2

Det är viktigt att varje läkare är väl förtrogen med diagnoskriterierna för typ 2-diabetes då en diabetesdiagnos har livslång konsekvens för patienten och vården. Helst bör man identifiera personer med störd glukosmetabolism innan en diabeteskomplikation uppstått, för att sätta in livsstils- och eventuell farmakologisk behandling.  (0 kommentar)

Utgåvan som PDF