Nr 9–10/2020

Inledare

Välkommen att lyssna när vård avhandlas i podd

Läkartidningen återkommer framöver med nya avsnitt av podden. Den som använder en mobiltelefon kan hitta alla avsnitt och prenumerera på podden i vanliga poddappar som Acast eller Apples Podcaster-app (0 kommentar)

Signerat

Vi vill stärka studierektorernas roll

Det finns många grunder på vilken en högkvalitativ hälso- och sjukvård vilar på – och läkares utbildning är en av dess viktiga byggstenar. (0 kommentar)

Nyheter

Fler läkare med utländsk utbildning bland oskicklighetsärendena

Susanne Billum, ordförande i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), är bekymrad över en ökad mängd oskicklighetsärenden där läkarna har en utländsk läkarutbildning. (9 kommentar)

Rekordmånga återkallade legitimationer förra året

31 läkarlegitimationer återkallades förra året – den högsta siffran sedan patientsäkerhetslagen kom. Fler läkare förlorar legitimationen efter att ha struntat i att följa sin prövotidsplan. Men den vanligaste grunden är sjukdom eller liknande omständighet. (2 kommentar)

»Sverige har mycket att lära av länder med mindre resurser«

Coronaviruset sätter fokus på smittskyddet. För statsepidemiolog Anders Tegnell betyder det ökat strålkastarljus – både på honom själv och på de frågor han brunnit för ända sedan åren som infektionsläkare i Laos.(0 kommentar)

Coronaviruset: Regeringen stöttar WHO:s krisfond med 40 miljoner

Med anledning av det nya coronaviruset avsätter regeringen nu 40 miljoner kronor till Världshälsoorganisationens krisfond. Samtidigt uppger socialministern att den svenska beredskapen är god. (0 kommentar)

Sylf: Låt inte regioner som missköter sig anställa olegitimerade före AT

Om regioner låter icke-legitimerade läkare som inte gjort AT gå ensam jour, då bör Socialstyrelsen dra in deras rätt att anställda nya underläkare. Det föreslår Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening (Sylf).(0 kommentar)

Övergångsregler för nya specialiteter kan förlängas

Socialstyrelsen föreslår förlängda övergångsbestämmelser för de läkarspecialiteter som tillkom 2015. Eftersom det är brist på färdiga specialister får man fortsatt använda handledare från en närliggande specialitet. (0 kommentar)

Fler patienter anmäler vårdskador

Förra året gjordes omkring 17 900 anmälningar om vårdskador. Det är nästan 1 000 fler än året innan. En förklaring till ökningen kan vara större medvetenhet om risker och att fler vet att patientförsäkringen kan användas.(0 kommentar)

Läkarförbundet: Vi behöver besked om övergångsregler för BT

Bra att förslagen äntligen är på plats. Men olyckligt att det inte blev en separat BT-föreskrift och att regeringen inte lämnat besked om vilka övergångsregler som ska gälla. Det säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.(0 kommentar)

Första svenska transplantationen av livmoder från avliden donator

För första gången har en kvinna i Sverige fått en livmoder från en avliden donator. Den nya metoden öppnar för nya möjligheter om livmodertransplantation så småningom etableras i rutinsjukvård. (0 kommentar)

Debatt

50-årsuppföljning har gett oss viktig kunskap om epilepsi

Under de 50 år vi följt en grupp med epilepsi har vi lärt oss vikten av att informera barn om hur de kan göra för att minska risken för anfall, vilket gör att barnet och familjen kan övertygas om att epilepsin inte kommer att vara något större hinder i livet, skriver Lars-Olov Brorson.(0 kommentar)

Ge patienter med astma ökad rätt till behandling och uppföljning

Genom att höja kunskapsnivån om astma och dess olika fenotyper på alla vårdnivåer kan vi också öka möjligheterna för att patienter med svår astma identifieras och behandlas av specialister, skriver Caroline Stridsman och medförfattare. (0 kommentar)

Krönika

»Detta är så långt ifrån nätläkarens vård av samhällets mest friska och resursstarka som jag någonsin kan komma.«

Med all aktiv behandling avslutad vårdas patienten palliativt i hemmet i en avlägsen del av ön. Och i akut läge finns sjukvården på plats rent fysiskt – inte bara som en skärmbild av en konsult från cyberrymden, berättar Björn Englund i sin krönika.(11 kommentar)

Människor & möten

»Det här är du verkligen värd!« sa kronprinsessan

Gunilla Gunnarsson, onkolog och tidigare nationell samordnare, tog emot Regionala cancercentrums hedersutmärkelse 2020 när Sveriges nationella cancerstrategi nyligen firade 10-årsjubileum. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Swepis har lett till överilade ändringar i förlossningsrutiner

Det var befogat att avbryta studien Swepis i förtid, men forskningen bör granskas i sin helhet innan slutsatser dras och rutiner ändras, anser artikelförfattarna till en medicinsk kommentar.(0 kommentar)

Nya Rön

Ny riskmarkör för kammararytmi vid hypertrofisk kardiomyopati

I en studie undersöktes 25 patienter med hypertrofisk kardiomyopati och implanterbar defibrillator med positronemissionstomografi i syfte att hitta fler metoder för att värdera risken för kammararytmi. (0 kommentar)

Hälften med hjärtinfarkt behöver PCSK9-hämmare enligt nya riktlinjer

I en studie inkluderande över 25 000 patienter med hjärtinfarkt beräknades att hälften av patienterna skulle behöva PCSK9-hämmare för att uppnå de nya europeiska behandlingsmålen, trots behandling med statin och ezetimib.(0 kommentar)

Nytt om namn

SFAM prisade allmänmedicinare i Örebro-Värmland 2020

Allmänläkarna Sven Röstlund, Nora, Bengt Pettersson och Eva-Britt Jansson, båda verksamma i Örebro, tilldelades var sitt vandringspris och diplom i samband med SFAM Örebro-Värmlands fortbildningsdagar för allmänläkare och ST-läkare i allmänmedicin. (0 kommentar)

Kunskapens ljus till trygg handledare

Hans Erlandsson, verksam i Skoghall, tilldelades utmärkelsen »Kunskapens ljus« bland Värmlands allmänläkare.(0 kommentar)

Mod, envishet och kreativitet gav pris

Vendela Englund Burnett, Karlstad, prisades för »Bästa allmänmedicinska insats« i Värmland.(0 kommentar)

Meddelanden

Forskningsanslag från Emelle Fond

Emelle Fond stödjer forskning rörande hjärt- och kärlsjukdomar. Anslag kan sökas både för grundvetenskapliga och kliniska projekt inom området, men för experimentella studier bör tydligt anges hur och när forskningen kan förväntas få klinisk betydelse.(0 kommentar)

Översikt

Kardiellt troponin – en biomarkör för hjärt–kärlsjukdom vid KOL

Kronisk låggradig troponinstegring har observerats vid KOL och innebär en ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och mortalitet, men det finns i dag inga riktlinjer för handläggning av troponinstegring vid KOL. (0 kommentar)

Originalstudie

Utredning av kandidater för transplantation varierar stort

Stora skillnader i psykosocial och psykiatrisk bedömning råder vid landets transplantationscentrum, visar en intervjustudie. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF