En ny dansk bok om motion på recept – motion som behandling.
Det har under det senaste årtiondet skett en markant ökning av antalet vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa. Trots att ämnesområdet fysisk aktivitet i forskningssammanhang är ett relativt ungt område har genomslaget varit stort, och det är inte många som idag ifrågasätter värdet av att vara fysiskt aktiv. Det skapar efterfrågan av en litteratur med god vetenskaplig kvalitet som återfinns i gränslandet mellan den rent vetenskapliga och den mer populärvetenskapliga.
Flera böcker i ämnet
I Sverige har det under de senaste åren kommit ut böcker som »Fysisk aktivitet för nytta och nöje« (Ekblom & Åstrand 1999) och »Aktivt liv« (Ekblom & Nilsson 2000). För hälso- & sjukvården kom 2003 boken »Fyss – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling« som nu följts upp av en populärversion »Fyss för alla«. Motsvarande utveckling ser vi i våra grannländer, där bla Danmarks motsvarighet till Fyss, »Håndbog om fysisk aktivetet – forebyggelse og behandling« (Klarlund Pedersen & Saltin), nu fått en uppföljare i boken »Motion på recept. Motion som behandling«, skriven av Bente Klarlund Pedersen, som är överläkare på Rigshospitalet i Köpenhamn och professor vid Köpenhamns universitet – en välmeriterad forskare och författare till över 300 vetenskapliga artiklar.
Anpassad för en bred läsekrets
Boken »Motion på recept. Motion som behandling« vänder sig »direkt till de mer än en miljon danskar som lider av en rad kroniska sjukdomar där fysisk aktivitet med fördel kan ingå i behandlingen«.
Boken är, i likhet med den svenska »Fyss för alla«, språkligt och faktamässigt anpassad för en allmän publik och förklarar på ett lättbegripligt sätt hur och varför fysisk aktivitet är viktig för hälsan. Tyngdpunkten i boken är ett antal sjukdomskapitel där fysisk aktivitet kan vara en viktig faktor för att förebygga och/eller att behandla olika sjukdomar och symtom. Boken har en bred ansats och innehåller, förutom allmänna bakgrundsbeskrivningar, berättande text i form av små anekdoter och intervjuer med patienter.
Konkreta träningsplaner
Jag gillar bokens mycket pedagogiska upplägg med tydliga figurer och bra illustrationer. Den har konkreta träningsplaner, där förslag ges på hur träningen kan stegras under tex en 12- veckorsperiod. Andra praktiska verktyg är styrketräningsprincipen »tio två tolv« som kan användas såväl i gymmet, i hemmet som i sjuksängen och det steptest där var och en på ett relativt enkelt sätt kan räkna fram sitt eget konditionstal. Här tillför boken en praktisk dimension som saknas i de svenska motsvarigheterna.
Ett intressant och slående exempel återfinns i kapitlet om »det fysiskt aktiva sjukhuset« (nätverk inom det danska WHO-nätverket Forebyggende Sygehuse) där det hänvisas till en studie från 1966 där fem friska, unga män agerade sängliggande patienter i tre veckor. De försämrade i genomsnitt sitt konditionstal från 43 till 33 ml/kg/minut). Det tog dem sedan fem månader av strukturerad träning för att återfå sin ursprungliga konditionsnivå. Forskarna följde sedan upp dessa män efter 30 år. Det visade sig att deras konditionstal hade sjunkit från 43 till 33, dvs lika mycket som efter tre veckor på sjukhus. Intressant och tankeväckande!
En given plats på vårdcentralen
Boken är välskriven och är trots danskan lättläst. Språket blir nog ändå ett hinder för att bli en storsäljare till den svenska allmänheten, men jag tycker absolut att den har sin plats på varje vårdcentral, företagshälsovårdsenhet eller klinik som är intresserade av att arbeta med att främja fysisk aktivitet.
