Anklagelser om forskningsfusk kan vara förödande, inte bara för den anklagade utan även för uppgiftslämnaren, medarbetare, berörda universitet och avdelningar, involverade parters familjer och allmänhetens förtroende för forskarna. Det otäcka är att detta förefaller gälla oavsett om anklagelserna är välgrundade eller inte. Härom vittnar den Elinder-Gillberg-Kärfve-affären, som också visar att Sverige lider en allvarlig brist på ett respekterat regelverk efter vilket anklagelser om forskningsfusk kan hanteras. Denna brist är farlig för Sveriges forskare.
Forskningsfuskets mekanismer
I sin senaste bok »The great betrayal« tar sig Horace Freeland Judson an det extremt svåra och infekterade ämnet forskningsfusk. Författaren är en senior och i USA mycket väl ansedd vetenskapshistoriker, vilket kanske krävs för att sticka ut näsan med en bok som denna. Judson inleder med det kontroversiella påståendet att forskningsfusk är vanligt och angriper uppfattningen att forskarsamhället är självkorrigerande. Han stödjer sig på en lång lista av konkreta fall, de flesta men långt ifrån alla är amerikanska. Forskningsfuskets patologi dissekeras detaljrikt. Avsikten är att undersöka mekanismerna bakom fusket för att därmed kunna förebygga och hantera det. Judson liknar processen vid genetikens strävan efter att från mutanter lära sig hur en mutationsorsakad sjukdom bäst skall behandlas.
Särskild uppmärksamhet ägnas den sk Baltimore-affären. Den store amerikanske molekylärbiologen och sedermera immunologen David Baltimore blev indragen i en uppslitande kontrovers angående huruvida data i ett arbete från 1986, där han var medförfattare, var fabricerade eller ej. Affären innehåller många av de ingredienser som gör forskningsfusk så svårt att hantera och varnar även anklagade forskare för ett antal fallgropar som man lätt kan hamna i oavsett om man är skyldig eller ej. Ett av Judsons många budskap är att man som forskare sällan själv kan försvara sig mot en anklagelse. Det krävs en utredning av en objektiv och av forskarsamhället respekterad instans. Det är vidare av yttersta vikt att koppla bort uppgiftslämnaren från själva utredningen för att den skall bli trovärdig. Så självklart, men inte i Sverige (jämför domstolsbesluten om utlämning av forskningsmaterial till de två forskare som anklagat Gillberggruppen för fusk).
Uppgiftslämnaren kan råka illa ut
Ett enligt Judson vanligt fenomen är att uppgiftslämnaren råkar illa ut. Så hände i Baltimore-affären där den post-doktorala forskaren Margot O´Toole, som förgäves försökte upprepa de publicerade resultaten, länge ansågs som en missnöjd, avvikande, besvärlig och experimentellt oskicklig person, som ville sätta dit sin chef. Judson undersöker hur anklagelser om fusk hanterats av universitet och andra institutioner. Han finner fler dåliga än goda exempel och radar upp personliga katastrofer. Det är deprimerande läsning, som kräver att läsaren påminner sig om allt roligt och fint forskning skall stå för.
Analys av anslagsansökningar
Vidare går Judson igenom problemen med referentgranskning av manuskript och av anslagsansökningar. Av särskilt intresse för svenska forskare är kanske de sidor som ägnas åt Christine Wennerås och Agnes Wolds analys av Vetenskapsrådets tilldelning av postdoktorala stipendier 1995. Andra ämnen som analyseras är vad författarskap egentligen innebär, samt vad ökad Internetpublicering och fri tillgång till forskningsresultat kan komma att betyda för att minska risken för vissa former av fusk, tex plagiering.
Domedagsprofetian borde utgått
Bokens epilog är märklig och apokalyptisk. Judson hävdar att dagens vetenskap gått in i en statisk fas och att dess gyllene år är över. Så är kanske fallet i USA, men absolut inte i till exempel Kina och Indien. Vetenskapen håller inte på att gå under. Ett oändligt antal stora, intressanta och roliga frågor återstår att besvara. Jag önskar att han inte inkluderat epilogen i sin bok.
Mycket tänkvärd bok
Sammanfattningsvis innehåller Judsons bok mycket tänkvärt material för alla som på ett eller annat sätt är involverade i forskning. Kanske kan man säga att boken är av akut intresse just i Sverige.
