Den moderna neurovetenskapens landvinningar ställer i utsikt radikal behandling av sjukdomar som tidigare setts utan bot. Men den nya neurovetenskapen består inte bara av faktaupptäckter, genererande nya genetiska och farmakologiska lösningar på individuella problem. Den har också sociala och ekonomiska dimensioner. Transplantation av stamceller är inte endast en cell-resursfråga, och dyra behandlingar kan inte ses fristående från andra sjukvårdskostnader.
Neurovetenskapens drivkrafter
Boken har två brittiska redaktörer. Rees har haft en framträdande position bla inom forskningsetik. Rose är en meriterad molekylärbiolog, som har arbetat med Alzheimers sjukdom. De önskar få i gång en diskussion om den snabbt växande neurobiologiska vetenskapens drivkrafter och riktning och att få medicinska, legala, etiska och sociala aspekter belysta. De vill aktualisera frågan hur politiskt ansvariga och samhällsmedborgare kan påverka utvecklingen i förväg istället för att vara med om att (som det uttrycks på engelska) stänga stalldörrarna när hästarna skenat ut.
Författare från olika vetenskaper
Några medverkande från två konferenser, 2001 respektive 2002, har ombetts att vidarebearbeta sina föredrag. Det första mötet anordnades i Stockholm av Wenner-Gren och European Science Foundation, det andra i London av Royal Society och Gresham Collage. Barbro Westerholm (enda svenska skribent i boken) har tillsammans med redaktören Rees skrivit slutkapitlet. Bokens medverkande kommer från många skilda kunskapsområden: juridik, sociologi, filosofi, pedagogik, psykologi, neurovetenskap, genetik och psykiatri. Resultatet är en sammanhängande och välredigerad bok.
Bok med en bred målgrupp
Boken är indelad i tre huvuddelar. I den första »Freedom to change« poängteras att »mind« och »medvetande« utöver egenskaper hos den individuella hjärnan också kan ses som uttryck för relationer med den sociala världen. Vilka normer och vilken policy som kommer att styra utvecklingen av neurovetenskaper, vilka det är tillåtet att göra tester på, stamcellsanvändning osv, går inte att utläsa från enbart framsteg inom hjärnforskningen. Hjärnan som är biologisk bas för transcendens och symbolskapande kan ses som det ställe där samhällets ursprung är lokaliserat.
Den andra avdelningen »Neuroscience and the law« handlar om mänskligt ansvar och lagstiftning och belyser på ett intressegivande sätt samband mellan kriminella handlingar och straff i skenet av ny genetisk kunskap. En skribent berättar om en speciell genetisk förändring som hittats hos några med svårt aggressivt beteende. Man skall ha funnit genomslag bara om barndomen varit hård, var ligger ansvaret?
Den tredje delen »Stewardship of the new brain sciences« berör mer specifika områden, där utveckling av farmakologi och genetik har en tydlig samhällelig implikation. Här finns kapitel om stamceller, Ritalina och om psykiatriska diagnoser (ångest, paniksyndrom och depression) i relation till läkemedelsbolags produktutveckling.
Artificiella hjärnor för oss närmare ett slags förståelse av hjärnans funktion men, påpekas det på olika sätt i boken, endast en delförståelse. Som liknelse nämns att en flygplansspecialists kunskap om flygplan inte är tillräcklig för säker trafikkontroll eller till fyllest för att påvisa effekter på samhällets kultur, ekonomi, miljö, men innovationer inom flygplanstekniken påverkar flygsäkerheten, miljön osv.
Uppmuntrar till egna reflektioner
Bokens medverkande framhåller vikten av att neurovetenskapen fortsätter att vara i samspråk med samhällsvetenskaper och att etiska frågor måste bedömas i sina sociala sammanhang. Denna boks kloka författare påtvingar inga lösningar men uppmuntrar till egna reflektioner och ställningstaganden.
