Att lägga ett genusperspektiv på medicin innebär att nya frågor ställs kring mäns och kvinnors olika villkor i samhället och hur dessa påverkar deras hälsa. Att utifrån ett genusperspektiv medvetandegöra och analysera hur mötet mellan patient och läkare präglas av den maktrelation som finns och att med genusperspektivet som modell söka förklaring till varför tex kvinnors symtom bedöms som mera diffusa än mäns borde vara en självklarhet i utbildningen till läkare. Fortfarande undervisas den blivande läkaren om den 20-åriga 70-kilosmannen »The golden standard«. Kvinnor, gamla och barn är annorlunda och ses som onormala i jämförelse med mannen – normen.


Genus påverkan på hälsa och ohälsa
Läkarstudenter har länge efterlyst en läkarutbildning genomsyrad av ett genusperspektiv som gör det möjligt att se hur genus/kön återspeglas i kvinnors och mäns hälsa och ohälsa. Kvinnors och mäns olika livsvillkor, livssituation och maktposition i samhället påverkar deras beteende och hur de, dvs mannen/kvinnan, gestaltar sina symtom i kontakten med sjukvården.
»Kropp och genus i medicinen« är en antologi där flera nya frågeställningar inom medicinen lyfts fram utifrån ett genusperspektiv. Vad blir konsekvenserna av att framförallt kvinnor får en sämre sjukvård än män? Hur påverkar det kvinnornas liv?
Än idag finns en bristande kunskap om kvinnors kroppar och liv och stora brister i mötet mellan vården och patienten. Alltför lite tonvikt i undervisningen läggs på att synliggöra vad klasstillhörighet och makt och påverkansmöjligheter betyder för utvecklingen av ohälsa.
Den naturvetenskapliga forskningen och medicinen har länge velat framställa sig som objektiv, neutral, rättvis och opolitisk även vad gäller kön.
Kroppen är mycket mer än ett slutet biologiskt system. Med och genom kroppen lever vi och upplever och uttrycker känslor. Medicinen har ända fram tills nu ställt sig utanför debatten kring kön och genus. I undervisningen framställs än idag mannen som norm, och kvinnan som faktiskt är halva mänskligheten betraktas som avvikande. Kultur, sociala problem och makt beaktas inte.
Därför är det befriande, glädjande och oerhört spännande att ta del av denna antologi, som Birgitta Hovelius och Eva Johansson sammanställt. Här deltar ett stort antal författare som utifrån olika infallsvinklar integrerar biologiska förklaringsmodeller med sociokulturella sammanhang samt försöker belysa hur genus/kön påverkar hälsa och ohälsa hos såväl män som kvinnor.


Diskussionsunderlag och referenser
Boken är uppdelad i olika avsnitt, tex »Genus/kön i medicinen«, där olika begrepp och teorier definieras och förklaras på ett enkelt och lättfattligt sätt. »Sjukdomar, symtom och åtgärder i ett genusperspektiv«; »Sexualitet och genus« och »Hälsa och ohälsa under livets lopp« är fler exempel på olika avsnitt i boken.
Här lyfts mäns och kvinnors olika livssituation, livsvillkor, maktförhållanden och hälsoförhållanden fram och synas utifrån ett genusperspektiv.
Samtliga författare presenterar sitt avsnitt kortfattat och utifrån den kunskap som idag finns om könsskillnader. De biologiska processerna synas i ett genusperspektiv, och individuella och sociala livsvillkors påverkan lyfts fram. Varje avsnitt avslutas med en kortfattad sammanfattning och med några frågeställningar som tål att diskuteras och funderas kring, frågor som problematiserar det som kan synas självklart. Referenser finns också angivna efter varje avsnitt.


Berikande läsning
För min del har läsningen av denna antologi varit berikande och glädjande, och jag hoppas att denna utmärkta bok blir använd såväl i medicinarutbildningen som av alla yrkesverksamma inom vården samt att den är den första i raden av fler läroböcker skrivna med genusglasögonen på.