Akut brist på allergologer – Socialstyrelsen föreslår nationell handlingsplan
Bristen på allergologer är akut samtidigt som en allt större del av befolkningen rapporterar allergiska besvär. Det visar en sammanställning från Socialstyrelsen, som tillsammans med Livsmedelsverket även presenterat ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan. »Vi hoppas på fler ST-block ute i regionerna«, säger Christer Janson, kassör och tidigare ordförande i Svenska föreningen för allergologi (SFFA).
Allergier.
Det råder stor brist på allergologer, konstaterar Socialstyrelsen i en färsk kartläggning. Den visar att det 2024 fanns 204 verksamma allergologer inom hälso- och sjukvården, varav 82 vuxenallergologer och 122 barnallergologer. Därtill arbetade 18 vuxenallergologer och 15 barnallergologer utanför hälso- och sjukvården.
Enligt rapporten har antalet vuxenallergologer minskat över tid, och flera förväntas gå i pension i närtid. När det gäller barnallergologer, å andra sidan, är det en grupp som ökar. Heltidsverksamma allergologer råder det brist på, enligt allergologiföreningar som Socialstyrelsen konsulterat.
– Det är ju bekymmersamt. Eftersom jag själv är allergiläkare tycker jag att det är konstigt, eftersom det är ett sådant otroligt kul jobb där man verkligen kan hjälpa patienterna med rätt behandling, säger Christer Janson.
Christer Janson är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
En förklaring till bristen på allergologer är vägen dit, tror Christer Janson. Själv är han professor och arbetar sedan många år som överläkare på allergi- och lungkliniken vid Akademiska sjukhuset.
– Jag tror att det kanske är lite för krångligt att bli allergiläkare i och med att det är en sidospecialitet. Kanske borde man se över utbildningsvägen, den skulle nog gå att göra kortare.
En annan anledning till bristen är att det funnits för få ST-platser, menar Christer Janson.
– Det har helt enkelt tillsatts för få ST-block. Vi ser lite förbättring i Stockholm, men det här är nog något som kan förbättras i hela landet.
För det ser väldigt olika ut.
Socialstyrelsen konstaterar att tillgången på vuxenallergologer varierar i regionerna och att det i vissa råder försämrad tillgång, vilket också Läkartidningen rapporterat om. Myndigheten uppskattar att det skulle behövas omkring 70–100 heltidstjänster för vuxenallergologer och 150–200 heltidstjänster för barn- och ungdomsallergologer.
– Här tror jag på att politikerna måste låta regioner som har fler allergologer hjälpa dem som inte har någon. De regioner som har flera specialister i allergologi måste kunna stötta som handledare, och det skulle kunna ske delvis på distans, säger Christer Janson.
Den försämrade tillgången på allergologer råkar också sammanfalla med att en allt större andel av den svenska befolkningen rapporterar allergibesvär. Socialstyrelsen hänvisar till Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät, som visade att 17,6 procent uppgav någon form av allergibesvär 2016. År 2024 hade andelen med upplevda allergibesvär ökat till 22 procent.
– Vi har också gjort egna undersökningar där vi ser att fler personer rapporterar allergier. Vi ser också fler positiva allergitest, speciellt pollen, och där pågår diskussioner bland forskare om det kan kopplas till klimatförändringarna, att det blivit varmare och mer pollen i luften.
Enligt kartläggningen har också utnyttjandet av allergivård minskat samtidigt som väntetiderna är långa, i genomsnitt över 110 dagar.
– Det är ju långa köer. Patienter skulle ha nytta av att få större tillgång till allergen immunterapi. Just i Stockholm har de kommit i gång med att ge det i tablettform på fler vårdcentraler, och det är bra.
För att skapa en »preventiv, effektiv och jämlik« allergivård har Socialstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket kommit med ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan, som lämnats till regeringen.
– Det är ett bra dokument, heltäckande både om samhällsperspektivet, att det behövs mer kunskap på flera nivåer och att det behövs mer resurser till primärvården.
Just att förbättra primärvårdens förutsättningar är ett av fyra områden som Socialstyrelsen lyfter fram som ett fokusområde. Myndigheten skriver exempelvis att »primärvården behöver erbjuda en fast läkarkontakt till patienter med allergier, och läkaren behöver tillgång till aktuell kunskap om såväl utredning som behandlingsmöjligheter«.
– Ett ganska stort problem är att de barn som får olika matallergier ofta blir onödigt begränsade som vuxna. Där behövs det mer kunskap, och primärvården måste kunna ge den, säger Christer Janson.
Därtill behöver kompetensen stärkas på både grund- och fortbildningsnivå, enligt Socialstyrelsen, som skriver följande: »Men allergologerna kan inte ensamma förändra situationen – även specialister i allmänmedicin, dermatologer, sjuksköterskor och dietister bidrar i arbetet. Därför är det viktigt att utbildningen om allergier är tillfredsställande på såväl grundnivån, för alla berörda yrkesgrupper, som på specialistutbildningen för läkare.«
– Inom SFFA arbetar vi med att ta fram ett utbildningsprogram som riktar sig till både läkare och sjuksköterskor. Detta ska hjälpa fler vårdcentraler att komma i gång med allergen immunterapi.
Dessutom behöver man öka medvetenheten om allergier i samhället på olika sätt samt följa upp »allergiområdet« som de två sista områdena som behöver prioriteras, enligt Socialstyrelsen.
– Myndigheten går in en hel del på hur man kan förebygga allergier, men den enda åtgärden vi vet ger effekt är att introducera små mängder mat till spädbarn. I övrigt vet man ännu inte hur man ska förebygga allergier, säger Christer Janson, som forskar om allergier.
Förutom ovan nämnda kartläggning av allergologer samt förslaget till en nationell strategi och handlingsplan arbetar Socialstyrelsen också med att ta fram nationella riktlinjer om allergi. Dessa ska presenteras i vår, enligt myndigheten.
