Åt dubbelt så mycket kött – fick mer sällan demens
En svensk studie från Karolinska institutet utmanar den rådande bilden kring kost och kognitiv förmåga hos äldre – i alla fall hos personer med hög ärftlig risk för alzheimer.
Rådande forskningsläge pekar i dag ut ett växtbaserat kostmönster – samt flera kostmönster som påminner om de nordiska näringsrekommendationerna – som mest skyddande när det gäller kognitiv förmåga på äldre dagar. Men evidensen är inte helt entydig, och en svensk kohortstudie, publicerad i JAMA Network Open, utmanar nu också den bilden.
I studien följde forskarna omkring 2 000 svenskar ur kohorten Swedish national study on aging and care, Kungsholmen (SNAC-K) i upp till 15 år. Samtliga var minst 60 år gamla vid studiestart och boende på Kungsholmen i Stockholm. I kohorten bar var fjärde på någon av riskgenerna för Alzheimers sjukdom, ApoE 3/4 eller 4/4.
Enligt studien från Karolinska institutet fick de med hög genetisk risk sin ökade demensrisk utraderad om de åt dubbelt så mycket kött som rekommenderat, omkring 870 gram kött i veckan, beräknat på 2 000 kalorier dagligt energiintag. Vid en lägre köttkonsumtion hade de som bar på någon av riskgenerna mer än dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de andra.
– Vi såg också ett samband mellan köttkonsumtion och kognitiv förmåga. De som åt mest kött hade mest gynnsam utveckling, men bara om de hade genotypen ApoE 3/4 eller 4/4. Sambandet var tydligast vad gäller episodiskt minne – och nedgång i episodiskt minne har förknippats med Alzheimers sjukdom, säger Jakob Norgren, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.
För personer som inte bar på genvarianterna syntes inget samband mellan högre köttkonsumtion och kognitiv förmåga.
Jakob Norgren, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.
– Det viktigaste är att man ser helt andra samband mellan kost och kognitiv hälsa om man analyserar gruppen som en helhet, som man ofta gör i studier, jämfört om man delar upp gruppen i genetiska subgrupper som vi gjorde här. Vi tittade på en genetisk subgrupp som utgör ungefär 30 procent av Sveriges befolkning, men närmare 70 procent av personer med alzheimerdiagnos, säger Jakob Norgren.
Köttkonsumtionen i studien bygger på självuppskattningar vid studiestart samt efter 3 och 6 år. Deltagarnas kognitiva förmåga testades vart 6:e år upp till 78 års ålder och därefter vart 3:e år.
I genomsnitt utgjordes 30 procent av studiedeltagarnas köttkonsumtion av processat kött. Om andelen processat kött var lägre var också risken för demens lägre, enligt studien.
– Det sambandet såg vi oavsett ApoE-genotyp, säger Jakob Norgren.
Emily Sonestedt, docent och forskargruppschef i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.
Ingen av studiedeltagarna hade demensdiagnos när studien påbörjades. Under uppföljningstiden, som var upp till 15 år, utvecklade 296 personer demens och 690 hann dö utan att utveckla demens.
– Resultaten behöver styrkas i fortsatta studier. Men rent teoretiskt skulle man kunna komma till ett läge inom några år där man väger in hur man ska äta beroende på om man är bärare av riskgener eller inte, säger Jakob Norgren.
Emily Sonestedt är docent och forskargruppschef i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet. Hon har själv tidigare kunnat visa att hög konsumtion av ost skyddar mot demens, men att det inte gäller just personer som bär på ApoE4-genen.
Hon anser att studien från Karolinska institutet är intressant, men att en stor svaghet är antalet studiedeltagare – de är alldeles för få, menar hon.
– Även om den nya studien här är spännande och detta är statistiskt signifikanta resultat tycker jag ändå att man får se på den här studien som hypotesgenererande. Men jag gillar hypotesen, och det är viktigt att studera nutritionens betydelse för olika genotyper. Nu behöver forskarna gå vidare och titta på detta i ett större material. Utifrån de här data kan man inte ge några som helst rekommendationer, säger hon.
En svaghet i studien som hon kan skönja är enkäterna som innehåller kostfrågor.
– Även om de har använt en validerad enkät är jag inte säker på att den innehåller tillräckligt bra frågor om kött, säger hon.
