Beslut om högisoleringsvård klart
Det blir som väntat Karolinska universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping som får tillstånd att bedriva högisoleringsvård vid högsmittsamma sjukdomar. »Det bekräftar vår specialistkompetens inom högisoleringsvård, säger Johan D Söderholm, medicinsk rådgivare i Region Östergötland.
2022 beslutade Socialstyrelsen att högisoleringsvård vid högsmittsamma sjukdomar ska bli nationell högspecialiserad vård och att vården ska bedrivas vid två enheter i landet.
Där ska patienter med akuta infektionssjukdomar med hög dödlighet och risk för samhällsspridning tas om hand. Några exempel på sådana sjukdomar är ebolavirusinfektion, lassafeber, Krim-Kongo blödarfeber och coronaviruset mers-cov.
Som Läkartidningen tidigare har berättat anser Socialstyrelsen det nödvändigt att centralisera vården för att få en tydligare ansvarsfördelning gällande högisoleringstransporter, kirurgi och viss beredskap för läkemedelsbehov. Nu står det klart vilka två enheter det blir. Under onsdagen fattade nämnden för högspecialiserad vård sitt beslut.
Beslutet var väntat. Det blir Universitetssjukhuset i Linköping och Region Östergötland samt Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Region Stockholm. Universitetssjukhuset i Linköping har sedan länge haft möjlighet att vårda patienter med bekräftad eller misstänkt högsmittsam allvarlig infektion och utvecklat en unik kompetens inom högisoleringsvård och transport.
– Högisoleringsvård krävs för att hantera misstänkta eller bekräftade fall av högsmittsamma och mycket allvarliga infektioner. Att Universitetssjukhuset i Linköping är en av två enheter som nu får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, bekräftar vår specialistkompetens inom högisoleringsvård, säger Johan D Söderholm, medicinsk rådgivare med övergripande ansvar för nationell högspecialiserad vård inom Region Östergötland, i ett pressmeddelande från Region Östergötland.
Region Östergötland har en särskilt utbildad grupp för säker transport av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner. I april berättade Läkartidningen att sjukhuset håller på att införa en smidigare flygtransportlösning med hjälp av en speciell transportkuvös och särskilda ambulansflygplan. Målet är att transportera patienter från hela landet till Linköping eller Huddinge.
Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande i Östergötland, beskriver beslutet som nödvändigt för universitetssjukhusets utveckling och fortlevnad eftersom det ger möjlighet att erbjuda högkvalitativ universitetssjukvård och främjar utbildning, forskning och framtida kompetensförsörjning.
Även i Region Stockholm gläds man åt beskedet. Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har sedan flera år tillbaka ett regionalt uppdrag att ta hand om och vårda patienter med misstänkt eller verifierad allvarlig högsmittsam infektion i mer än 48 timmar.
– Jag tycker det är jättekul att vi får det här uppdraget och att det tydliggörs att det är vi och Linköping som har fått det här mandatet. Vi har sedan tidigare ett väldigt bra samarbete, säger Hedvig Glans, infektionsläkare och sektionschef vid ME infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Tillståndet gäller från 1 januari 2025 och tillsvidare. Uppdraget inkluderar vård tills patienten tillfrisknar eller avlider, initiering, organisering och utförande av högisoleringstransport samt viss beredskapsverksamhet för läkemedel. En av enheterna ska ansvara för att nationellt utföra och samordna högisoleringstransporter och en ska ansvara för att det finns relevanta läkemedel.
Läs även:
Linköping vässar transporten av högsmittsamma personer
Stockholm och Östergötland redo att ta på sig nationell högisoleringsvård
