Betablockerare efter hjärtinfarkt ifrågasätts
Färska svenska data pekar mot att betablockerare inte hjälper hjärtinfarktpatienter utan hjärtsvikt. Snart kan en omfattande randomiserad studie ge en tydligare bild. Men redan nu har svenska läkare börjat dra ned på förskrivningen. »Det är olyckligt, innan vi vet säkert«, säger Annica Ravn-Fischer, som ingår i styrgruppen för den pågående studien.
I dag får patienter rutinmässigt behandling med betablockerare efter hjärtinfarkt. Men nu ifrågasätts om betablockad förebygger nya kardiovaskulära händelser hos patienter utan hjärtsvikt.
Nyligen presenterade svenska forskare en stor och uppmärksammad registerstudie vid den europeiska kardiologiföreningens (ESC) årliga kongress, som visade att behandlingen inte tycks spela någon roll ett år efter hjärtinfarkt.
Resultaten lämnar dock några frågetecken, enligt Gorav Batra, kardiolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som har lett studien. Eftersom det handlar om en registerstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband. Dessutom samlades uppgifter om förskrivning av betablockerare in via Läkemedelsregistret.
– Det går därför inte säkert att veta att patienterna verkligen tog sina tabletter, säger Gorav Batra.
Snart kan en omfattande nationell randomiserad studie – den så kallade Reduce-studien – ge en tydligare bild.
Enligt Annica Ravn-Fischer, kardiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och medlem i den pågående studiens styrgrupp, vilar dagens behandling på en svajig grund.
– Vi vet att de med svikt har god hjälp av betablockerare, men vi har traditionellt extrapolerat dessa data och gett alla betablockad efter hjärtinfarkt, säger hon.
Betablockerare sänker puls, blodtryck och ämnesomsättningen i hjärtat, men ger även biverkningar som trötthet, orkeslöshet, i vissa fall mardrömmar samt potensproblem hos män.
– För många patienter är dessa biverkningar inte acceptabla om läkemedlen inte ger skydd mot nya hjärt–kärlhändelser.
Trots att det ännu inte finns några resultat av studien tycks svenska läkare redan ha börjat strypa förskrivningen, enligt Annica Ravn-Fischer.
– En del kollegor börjar redan i förtid att minska förskrivningen av betablockerare, vilket är olyckligt. Vi behöver invänta resultaten från studien för att verkligen veta om de gör nytta eller inte för denna grupp patienter, säger hon.
Reduce-studien ska innefatta 5 000 patienter. Enligt Troels Yndigegn, specialistläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund och koordinator för Reduce-studien, ligger resultaten inte långt borta. Under 2023 väntas de första kunna presenteras.
– De är efterlängtade, då det handlar om runt 10 000 personer årligen i Sverige som kanske får betablockerare i onödan – nu kan vi ta reda på vad som gäller, säger Troels Yndigegn.
Gorav Batra, kardiolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I hans registerstudie ingick 43 600 hjärtinfarktpatienter utan hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion. Ett år efter infarkten behandlades 78,5 procent med betablockerare. När forskarna jämförde dem med och utan behandling skilde sig inte grupperna åt vad gällde förekomst av olika hjärthändelser. Foto: David Naylor
Annica Ravn-Fischer, kardiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Privat
Troels Yndigegn, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och koordinator för Reduce-studien. Foto: Privat
