Biverkningslistan för statiner kan kortas rejält
Endast fyra av 66 listade biverkningar kan på riktigt kopplas till statiner, enligt en storskalig metaanalys. Några negativa effekter som kan strykas är illamående, depression, sömnstörningar, viktuppgång och impotens.
Att kolesterolsänkande statiner kan ge påverkan på muskler samt öka risken för typ 2-diabetes hos personer med prediabetes är känt. Men hur ser det ut med de övriga biverkningarna, totalt 66, som listas i bipacksedlar och produktresuméer? Enligt den senaste forskningen kan alla utom fyra av dessa biverkningar strykas. Övriga som räknas upp kopplas inte till användning av läkemedlen. Detta är i alla fall vad ett internationellt forskarteam bakom det gemensamma initiativet Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaboration har kommit fram till i en storskalig metaanalys publicerad i Lancet.
Metaanalysen bygger på 23 omfattande randomiserade kontrollerade studier med totalt 124 000 studiedeltagare. I 19 av studierna ställdes läkemedel mot placebo. Några exempel på tidigare rapporterade symtom, som enligt den nya analysen trots allt inte var vanligare bland dem som fick det verksamma ämnet jämfört med dem som fick placebo, var sömnstörningar, depression, negativ kognitiv påverkan, viktuppgång, illamående, trötthet, huvudvärk och erektil dysfunktion.
De fyra biverkningar som det trots allt fanns en liten men signifikant förhöjd risk för, enligt den nya genomgången, var förhöjda levervärden i form av alaninaminotransferas (ALAT), andra avvikelser i leverprov liksom vissa förändringar i urinen samt ödem. Riskökningen jämfört med placebo var 0,1 procent eller mindre.
LDL-kolesterol, 3D-illustration.
I fyra av de 23 undersökta studierna jämfördes intensiva statinbehandlingar med mindre intensiva. Här syntes en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller levervärdena, men i övrigt ingen skillnad.
Nu föreslår forskarna bakom metaanalysen att biverkningslistan kortas rejält, så att inte patienter oroas i onödan och kanske avstår medicin. Enligt forskarna »finns det ett trängande behov av att tillsynsmyndigheter kräver en revidering av märkningen för statiner och att andra officiella hälsoupplysningskällor uppdateras, så att kliniker, patienter och allmänheten kan fatta välgrundade beslut om balansen mellan nytta och risk med statinbehandling«.
Lennart Nilsson är överläkare i kardiologi vid medicinkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och en av medförfattarna till kapitlet om blodfettsrubbningar i Läkemedelsboken.
– Det här är en väldigt viktig studie. Ska man konkretisera detta bör man ju stryka i stort sett alla biverkningar som står listade, säger han.
Lennart Nilsson, överläkare i kardiologi vid medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Forskarinitiativet CTT Collaboration, som står bakom studien, har kommit med flera analyser de senaste åren, som alla har hållit hög kvalitet, och den här senaste är inget undantag, enligt Lennart Nilsson.
– Den är gången har forskarna haft en extra intressant vinkel. Studien är väldigt »down to earth« vad gäller problematiken. Själv träffar jag varje vecka patienter som har biverkningar som de kopplar till statiner, till exempel illamående, yrsel eller huvudvärk. Nu kan jag säga med emfas att det här är vanliga symtom bland folk, men de beror inte på statiner, säger han.
Lennart Nilsson tror att den nya studien kan komma till bra och praktisk nytta för många läkare i mötet med patienter som har farhågor över just biverkningar.
Kommer kapitlet om blodfettsrubbningar i Läkemedelsboken att behöva uppdateras igen nu?
– Det är inte jag som bestämmer det, men det skulle kunna skärpas ännu mer. Man skulle kunna tänka sig att man explicit skriver att det förekommer många olika subjektiva obehag och symtom, som inte visat sig ha koppling till statinbehandling.
Problemet, menar Lennart Nilsson, är att många patienter och förskrivande läkare ändå kommer att fortsätta att läsa i Fass, där biverkningarna står kvar. Även om Läkemedelsverket måste godkänna texten är det trots allt läkemedelsföretagen som ansvarar för att uppdatera produktsresumén i Fass.
Men kommer företagen att göra det?
– Nej, patenten för alla statiner har ju gått ut för länge sedan, så varför skulle de lägga resurser på det om ingen kräver det?
De statiner som ingick i studien var atorvastatin, rosuvastatin, simvastatin, pravastatin och fluvastatin, varav de fyra första används i Sverige.
