Bra scheman viktigt för att undvika hälsorisker i samband med nattpass
Hur lägger man bra scheman för dem som jobbar skift/nätter i sjukvården? Nu finns en ny guide för det, som baserar sig på den senaste forskningen. Några viktiga råd: max tre nattpass i följd, tillräcklig återhämtning mellan passen och att erbjuda medicinska kontroller.
Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm har tagit fram en ny guide för hur man kan planera skift- och nattarbete i sjukvården. Förhoppningen är att den ska göra det lättare för schemaläggare att få till scheman som ger så liten negativ påverkan som möjligt på hälsan.
Guiden bygger på den senaste forskningen från Sverige och andra länder och har tagits fram av Annika Lindahl Norberg, psykolog och docent, Carolina Bigert, överläkare och medicine doktor samt Per Gustavsson, överläkare och professor.
Att det finns risker med att jobba på natten är klarlagt i flera studier, enligt Carolina Bigert och Per Gustavsson. Nattarbete stör dygnsrytmen, och medför bland annat hormonella förändringar. Den som jobbar natt riskerar att få mindre sömn – dessutom med sämre sömnkvalitet.
Per Gustavsson, Professor, överläkare, Arbetsmedicinska enheten/Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Liselotte Johansson
– Det man vet är att de som jobbar natt kanske inte sover igen hela den sömnskuld som man bygger upp utan bygger på den mer och mer, säger Per Gustavsson.
Nattarbete riskerar att ge konsekvenser på hälsan. Omfattande nattarbete ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och för tidig födsel. En annan faktor är att risken för olyckor och felbehandlingar ökar vid nattarbete, om det leder till uttröttning.
Carolina Bigert och Per Gustavsson har själva lagt de senaste dryga fem åren på att forska om just detta (se faktaruta). Med hjälp av Region Stockholms personaladministrativa system Heroma har de fått ut detaljerade uppgifter om arbetstider som de kopplat till data från olika sjukvårdsregister.
En studie om graviditetspåverkan vid nattarbete är klar, liksom de två första delarna i en om hjärt- och kärlsjukdomar. En annan studie kopplat till bröstcancer är på gång liksom resultaten när det gäller typ 2-diabetes för dem som arbetar natt i sjukvården. Tidigare studier på området har pekat på en negativ påverkan vad gäller typ 2-diabetes.
Carolina Bigert och Per Gustavsson medverkar också i ett nytt projekt som undersöker de psykiska effekterna av nattarbete.
Hittills har resultaten visat att intensivt nattarbete – särskilt många perioder med flera än tre nätter i rad och utan tillräcklig återhämtning – innebär hälsorisker. Risken för cerebrovaskulär sjukdom och ichemisk hjärtsjukdom ökar, liksom risken för att gravida ska föda för tidigt – alltså före fullgången vecka 37.
– Vi såg att gravida som jobbade mycket natt hade en ökad risk för tidig födsel, säger Per Gustavsson som projektlett studien om nattarbete och tidig födsel.
För dem som enbart jobbar natt syntes däremot inga säkert ökade risker. Forskarnas slutsats är därför att de skadliga effekterna troligen uppstår när individer tvingas vända på sin dygnsrytm flera gånger under graviditeten.
En arbetsgrupp med nordiska specialister har tidigare rekommenderat att gravida skall arbeta maximalt en natt per vecka. Även i den nya guiden ges det rådet.
När det gäller hjärta och kärl, visade resultaten att de som arbetat mer än 30 gånger natt per år eller som ofta jobbat tre eller fler nätter i följd löpte en ökad risk att drabbas av cerebrovaskulär sjukdom nästföljande år jämfört med de som inte hade jobbat natt föregående år.
Carolina Bigert, överläkare, specialist i yrkes- och miljömedicin, Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, och forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Pia Isaksson
– Vi kunde också se att risken ökade om det var för kort tid för återhämtning efter ett nattpass. Om man hade mindre än 28 timmars ledighet efter ett nattskift och det upprepades vid mer än 30 tillfällen per år ökade risken, säger Carolina Bigert som projektlett studien om nattarbete och hjärt- och kärlsjukdom.
Resultatet visade också att långvarigt nattarbete – mer än fem år – ökade risken ännu mer.
Så att jobba natt är alltså inget som man verkar vänja sig vid, utan snarare något som hälsan påverkas mer och mer negativt av ju längre det pågår?
– Ja, så kan man säga att det verkar vara. Men det är ju förstås inte heller så att alla som jobbar natt blir sjuka av det, säger Carolina Bigert.
Vad ska man tänka på när man lägger scheman för att minska hälsoriskerna med nattarbete?
– Generellt är det viktigt att man får tid för återhämtning efter ett nattpass och att man inte för ofta jobbar flera nätter i rad. Man bör helst undvika helt att jobba fler än tre nätter i rad, säger Per Gustavsson.
Det finns en EU-regel som säger att det måste vara minst elva timmar mellan arbetspassen. Men den regeln har hittills avtalats bort i svenska kollektivavtal och det är i dag vanligt att förlägga arbetspass inom sjukvården med mindre vila än så. Efter att Sverige fått backning av EU, är det dock snart slut med det. Från första oktober i år ska det inte längre gå att göra undantag från elvatimmarsregeln.
Per Gustavsson och Carolina Bigert påpekar också att arbetsgivare är skyldiga att erbjuda medicinska kontroller vid nattarbete, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För alla gravida ska arbetsgivaren även göra en riskvärdering av om arbetet kan medföra risk.
– Det är viktigt att det görs för att ha möjlighet att göra anpassningar för personer som är i riskzonen för ohälsa relaterad till nattarbete, säger Per Gustavsson.
Guiden riktar sig främst till schemaläggare i sjukvården, men även till andra som kan ha nytta av den som skyddsombud, chefer och företagshälsovård.
