»Child-check« breddinförs i Skåne
Efter att ha testat och infört metoden »Child-check« för att hjälpa vårdpersonalen på akuten med orosanmälningar inför nu Region Skåne modellen i hela regionen.
Studier har visat att sjukvården underrapporterar när det gäller orosanmälningar, alltså anmälningar till socialtjänsten av misstanke om att barn far illa. För att hjälpa personalen att hantera sådana situationer och öka antalet anmälningar började Skånes universitetssjukhus (Sus) för några år sedan testa det nederländska verktyget »Child-check adult« på vuxenakuten i Lund. Pilotprojektet visade resultat: 2020 tredubblades anmälningarna från vården, en ökning som just akuten stod för.
Sedan har verktyget, som screenar för riskfaktorer bland vuxna patienter, införts på alla akutmottagningar i Skåne. År 2025 infördes, som en del av den europeiska forskningsstudien CAN-Ready, som leds från Erasmus University Medical Centre i Rotterdam, ett nytt verktyg för barnpatienter på barnakuterna i Lund och Malmö.
Också de resultaten har regionen funnit lovande, och nu breddinförs verktyget i Region Skåne med hjälp av regionens tvärprofessionella barnskyddsteam.
– Detaljerna kring resultaten ingår i forskningsstudien, men det är en mycket kraftig ökning av antalet orosanmälningar, och det hade vi inte riktigt förväntat oss. Vi som är barnutbildade och jobbar inom barnakutsjukvård tycker att vi kan det här – att vi redan är duktiga på att anmäla, säger Louise Laurell, överläkare inom barn- och ungdomsmedicin, medicinskt ansvarig inom barnskyddsteamet på Sus och ansvarig för Child-check i Skåne.
Louise Laurell, överläkare i barn- och ungdomsmedicin. Foto: Skånes universitetssjukhus
Skånes samarbete med Nederländerna kring Child-check började 2017 med att översätta screeningverktyget till svenska förhållanden. I Nederländerna är det till skillnad från Sverige lag på att akutmottagningarna ska screena efter barn som far illa.
Det finns två varianter av de nederländska verktygen för akutsjukvården: det som började testas 2017 är riktat till vuxna patienter, och det verktyg som nu rullas ut ska identifiera risker hos vårdsökande som är barn.
När det gäller verktyget för vuxna patienter, Child-check adult, ställs frågan om det finns barn under 18 år i hushållet, och i så fall ställs ytterligare ja-/nej-frågor om tre riskfaktorer: våld i nära relationer, förgiftning och missbruk samt svår psykisk ohälsa.
Det som är riktat till barn, Child-check pediatric, har mer öppna bedömningsfrågor.
– Det är lite mer komplext. Det är anledningen till att nu när vi lanserar Child-check pediatric, gör vi det tillsammans med en digital utbildning riktad till akutsjukvårdens personal. Utbildningen är på svenska och är utvärderad inom ramen för forskningen som startade 2025, berättar Louise Laurell.
Till en början rullas Child-check pediatric ut på barnakuterna, totalt fem i Skåne. Sedan kommer övriga tre akutmottagningar med, vilket gör att alla akuter i slutändan kommer att använda Child-check pediatric. Vuxenakuterna använder redan Child-check adult.
– Det finns ju barnpatienter som söker på alla åtta akutmottagningar för vuxna i Skåne. Behovet av screeningverktyg är sannolikt ännu större på de akutmottagningar där det inte finns barnutbildad personal, säger Louise Laurell.
