Danmark lockar med KBU i stället för svensk AT
Långa väntetider på en AT-plats får svenska läkare att blicka mot Danmark och deras motsvarighet, KBU. En snabbare väg till specialistexamen för vissa, en omväg för andra. För Attiqullah Safi kändes valet mellan att jobba som underläkare i väntan på AT och att åka till Danmark enkelt.
I början var danskan svår för Attiqullah Safi, men patienterna hjälpte till och anpassade språket. Efter bara någon månad var det inte längre något problem. Nu är han på sluttampen på sin KBU – här med kollegan och sjuksköterskan Charlotte Stræde. Foto: Claus Bech
Förra året var väntetiden på en AT-tjänst i genomsnitt 10,65 månader, enligt den årliga AT-rapport som Sylf (Sveriges yngre läkares förening) tar fram. Längst väntan är det i Stockholm, där den genomsnittliga väntetiden var 15,9 månader, och kortast är det i Norrbotten med 5,7 månader. Tillsammans hade läkarna som i fjol svarade på Sylfs AT-enkät vikarierat i hela 1 240 år i väntan på att få slutföra sin utbildning.
För att påskynda på processen vänder sig många läkare till vårt grannland i söder. År 2023 var det minst 86 läkare som valde att göra den danska motsvarigheten till AT: »klinisk basisuddannelse«, förkortat KBU.
Julia Borg Foto: Sylf
Julia Borg är ledamot för Sylf Östra Skåne, som tagit fram siffrorna. Hon säger att intresset bland svenska läkare för att göra KBU har ökat de senaste åren.
– Det ser man till exempel i underläkargrupperna på Facebook. Många skriver där och undrar hur det går till och hur man kan söka.
Hon ser det som ett misslyckande att väntetiderna till AT är så långa att svenska läkare söker sig utomlands för att få sin legitimation.
– För läkarna är det bra att den här vägen finns. Men det är tråkigt att svensk sjukvård tappar kompetens, för vi vet att en del väljer att stanna kvar i Danmark. De hade gjort nytta i svensk sjukvård.
En av dem som gjort valet är Attiqullah Safi från Stockholm. Efter läkarutbildningen på Karolinska institutet försökte han utan framgång att hitta en AT-plats, och mindes att vänner berättat om möjligheten att göra KBU.
– De berättade att det inte var någon väntetid och att det var bra handledning. Det kändes jätteintressant. Antingen jobbar jag ett år som underläkare eller så åker jag till Danmark, tänkte jag.
Attiqullah Safi sökte och fick plats på en akutmottagning i Nykøbing Falster, 13 mil söder om Köpenhamn. I början av 2024 klev han genom entrédörrarna första gången. Till en början var danskan svår, säger han.
– Det var lite jobbigt de första månaderna, men patienterna var snälla, de försökte anpassa sig. Efter ett tag var det inga problem alls.
I övrigt är skillnaderna mellan dansk och svensk akutsjukvård förvånansvärt små, säger Attiqullah Safi.
– Jag trodde att det skulle vara större kulturella skillnader. I praktiken fungerade det precis som på en svensk akutmottagning.
Attiqullah Safi Foto: Claus Bech
Just nu gör Attiqullah Safi andra delen av sin KBU, inom ortopedin. När den är klar, om bara några veckor, planerar han att återvända hem till Stockholm. Målsättningen är att så småningom göra en ST inom ortopedi eller allmänmedicin – i Sverige.
– Det har varit bra i Danmark, men jag saknar Sverige och att vara nära min familj.
Julia Borg ser att det finns svårigheter för dem som återvänder till Sverige efter KBU. Det handlar framför allt om krocken som uppstår när de ska ta nästa steg mot specialistbevis.
– De behöver gå på en ST enligt 2021 års förordning som inkluderar BT, och här har vi tyvärr en ny flaskhals. Många regioner har bara fristående BT, till exempel här i Skåne, där det dessutom bara finns 30 BT-platser på runt 160 behöriga sökande. Då fördröjs tiden till specialist ännu mer, såvida man inte väljer att flytta till en annan region, säger hon och tillägger:
– De som gjort KBU är inte intresserade av en fristående BT, då de har fått introduktion till yrket. De vill ha en ST-tjänst som inkluderar BT och kan anpassas efter deras behov och kunskap. Region Skåne tappar mycket kompetens när man inte möter de här läkarna.
De senaste tre åren har man från regeringshåll satsat sammanlagt nästan 850 miljoner kronor i riktade statsbidrag till regionerna för att öka antalet AT-platser. Sedan 2020 har antalet platser också ökat med 13 procent, och väntetiderna har vänt svagt nedåt.
Det är oerhört viktigt att det arbetet fortsätter, anser Julia Borg och Sylf.
– Vi tycker att det är anmärkningsvärt att regionerna inte utlyser fler tjänster, framför allt med tanke på specialistläkarbristen som de lever med, säger Julia Borg.
Läs även:
Agnes Engwall blir kvar i Danmark: »Svenska AT-systemet är ovärdigt«
Molly Blendberg återvände: »KBU är bra – men inte rätt väg för alla«
Forskningen lockade hem Christoffer Lindbom: »Planen var att stanna«
