»Den yngre generationen har rimliga krav på arbetslivet«

Läkarstudenter som är på väg ut i arbetslivet matas med budskapet om hur tufft det är »där ute«. Det blev tydligt i Läkartidningens samtal med ett flertal läkarstudenter från Uppsala.

Och Elin Karlsson blir orolig. Inte för nästa generations läkare per se, utan för att de kan skrämmas bort. Enskilda uttalanden eller rykten om olika specialiteter borde hållas på armlängds avstånd, menar Elin Karlsson. Läkare kans-ke häver ur sig saker när de är stressade, tillägger hon.

– Det är ju jätteolyckligt om enskilda uttalanden skrämmer bort unga läkare från det de verkligen vill göra. Jag har dock full förståelse för att uttalanden om olika specialiteter har stor inverkan.

Vad tänker du om att studenter får höra att de inte kan vara kirurger och skaffa barn?

– Det kan jag själv inte hålla med om, eftersom jag är kirurg och har tre barn. Jag kan också intyga att det är en fantastisk specialitet!

Samtidigt framhåller Elin Karlsson att det finns förbättringspotential hos arbets-givarna när det gäller att underlätta för exempelvis föräldrar med småbarn.

– Arbetsgivare måste förstå att man som läkare inte kan ge allt under hela arbetslivet. Det är faktiskt en begränsad tid som man är gravid och barnen är små, och den tiden måste få plats i systemet. Vi måste ha en bemanning som tål det; en förhöjd grundbemanning så att vi kan hantera allt som hör livet till.

För att möta unga läkares efterfrågan att kunna »ha ett liv« måste Läkarförbundet se till att man inte enkom väljer specialitet baserat på arbetsbelastning, menar Elin Karlsson.

– Vi måste jobba för att det ska ske konkreta förbättringar så att läkare i alla specialiteter ska kunna ha ett hållbart arbetsliv – och med en acceptabel lönenivå även tidigt i karriären. Arbetsmiljön är ju arbetsgivarens ansvar, men facket behöver vara blåslampan.

Förbundet har i de två senaste avtalsrörelserna lyft fram frågan om AT- och ST-läkarnas dåliga löneutveckling. Även om det ännu inte har gett några synliga resultat tycker sig Elin Karlsson ändå se en attitydförändring hos flera arbetsgivare lokalt, som insett att de måste ändra sin lönepolitik för att kunna attrahera nya läkare. En konkret förbättring är överens-kommelsen med SKR om att AT- och ST-läkare ska ha betalt för all arbetad övertid, påpekar Elin Karlsson.

– Vi vet att många läkare tidigt i karriären har känt sig tvingade att gå med på att förhandla bort sin övertid, och sedan fått jobba många timmar obetalt. Det hoppas vi får ett slut nu.

Är du rädd att yngre läkare lämnar yrket om de inte upplever att de kan balansera jobb och privatliv?

– Ja, det är något vi måste ta på allvar, för det stämmer med indikationer vi fått genom enkäter som Läkarförbundet och Sylf genomfört. Jag klandrar inte de unga läkare som lämnar sina jobb, utan arbetsgivarna som inte tagit tag i problemen.

– Nuvarande personalpolitik gör det också mest lönsamt att byta jobb för att få bättre villkor. Det är ohållbart. Men jag tycker också att vi behöver bli bättre på att lyfta fram att läkarjobbet är världens bästa yrke – trots många problem finns det en massa glädjeämnen i yrket i patientmöten, livslång utveckling och mycket mer.

Tycker du att yngre läkare har för höga krav på arbetsvillkor?

– Jag tycker att den yngre generationen har rimliga krav på arbetsbelastningen. Däremot tror jag inte att de yngre identifierar sig lika starkt med sitt yrkesval som äldre generationer kanske har gjort. Och på grund av att äldre generationer i högre utsträckning sett läkaryrket som ett kall, har man kanske historiskt accepterat en ganska dålig arbetsmiljö.

En bättre arbetsmiljö skulle kunna uppnås genom mindre administration, anser Elin Karlsson. Hon har stött på alltför många unga läkare som varit chockade över mängden byråkrati.

– Unga läkare skolas nästan till att bli administratörer ute på arbetsplatserna, och många upplever höga krav på att sköta administration som sträcker sig efter arbetsdagens slut. Vi har nästan skapat en sjukvård där unga läkare också får beröm när de inte lägger in patienter.

Detta kan också skapa etisk stress, vilket är ytterligare en faktor som läkarstudenterna kommer in på. De skulle vilja ha tid över till mer reflektion och fokus på att må bra, särskilt efter tuffa dilemman på jobbet.

Elin Karlsson skulle vilja se mer luft i läkares scheman, bland annat för att få tid att reflektera och prata med varandra.

– När jag var ny i yrket för 20 år sedan var det till exempel vanligt att läkaren höll i debriefing-samtal om det hade skett en svår händelse med en patient. Då skulle alltså läkaren leda samtalet och ta hand om andra personalkategorier, trots att läkaren också behövde stöd. Det finns en övertro på att läkare klarar allt, men vi är bara människor. Som tur är har det skett en bättre utveckling, så att utomstående leder samtalen.

Har du något allmänt råd till läkarstudenter som är på väg ut i arbetslivet?

– Att engagera sig fackligt. Det är ett jättebra sätt att veta vad man har rätt till och att vi tillsammans kan kräva en hållbar arbetsmiljö, säger Elin Karlsson.